Authors: Rasmus Nilsson and Daniel Lövkvist Supervisor: Amie Gustafsson   Title: Value creation through intermediaries - A study of the intermediary's value creation in the restaurant industry   Background and problems: The great development at Foodora and Wolt is inevitable and nowadays almost everyone has encountered the players in some context. Their market shares are growing significantly, which can be both good and bad. Whether intermediaries affect the restaurants is unclear, but for many it seems to be the rescue during the passing pandemic.   Foodora and Wolt have broken into the market as intermediaries in the restaurant industry for some time and have established themselves with furious speed, which has led to a number of issues. It is unclear whether the restaurants have only started their collaborations with intermediaries in order not to fall behind, which has since started a less profitable for the companies. The service sector has grown a lot in recent years and it will therefore be interesting to examine how the value of restaurants has been affected by the progress of intermediaries.   Purpose: The purpose of the essay is to investigate how value creation changes when restaurants interact with intermediaries. Method: The study was conducted as a qualitative study where the empirical data was developed with the help of semi-structured interviews with a total of five restaurant owners in Karlstad and Örebro. All respondents have been connected to an intermediary.   Empiricism and conclusion: The results of the study indicate that the intermediaries have a positive impact on the restaurants and were the rescue when the pandemic was at its worst. The middlemen have contributed to an increased value for the restaurants, but to varying degrees depending on the restaurants' own conditions and what they themselves feel the need to focus on.   Keywords: Value, service innovation, intermediary, Foodora, Wolt, digitalisation, business administration

SammanfattningExamensarbetet behandlar hur långtidsarbetslösa med stöd och insatser kan komma i arbete.Syftet var att identifiera framgångsfaktorer och dilemman när långtidsarbetslösa med hjälpav medlande och stödjande insatser kommer till en ny anställning. Våra frågeställningar var:Vilka framgångsfaktorer identifierar handledarna i sitt arbete med deltagarnasarbetssökande? Vilka dilemman föreligger i handledarnas arbete med deltagarnasarbetssökande? Teoretiska begrepp som används är socialt stöd (House 1985), habitus,kapital och fält (Bourdieu 1994) och begreppet arbetsmarknadsintermediär (Benner 2002).En kvalitativ metod valdes och halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguidegenomfördes med åtta verksamma handledare.Resultaten tyder på att framgångsfaktorer är att stödja de långtidsarbetslösa deltagarnassjälvkänsla och öka deras kunskap om arbetsmarknaden. Vidare är det betydelsefullt att fåförståelse för rekryteringsprocesser och sociala koder. En annan framgångsfaktor som lyftsär att underhålla och expandera den arbetssökandes och handledarens sociala nätverk. Inomdessa framgångsfaktorer identifieras dilemman som handledarna får hantera, såsomdeltagarnas kunskapsnivåer, sociala förmågor och självkänsla. Andra dilemman ärarbetsgivares attityder och Arbetsförmedlingens regleringar.Nyckelord: Attityder, intermediär, långtidsarbetslös, socialt nätverk, socialt stöd.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera förhållandet mellan offentliga skuldregister och hushållens skuldsättningsgrad samt att bidra till att öka kunskapen om den eventuellt förekommande informationsasymmetrin på kreditmarknaden.  Frågeställningar: Vilket samband förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister? Vad anser intermediära förmedlare och banker om införandet av ett eventuellt offentligt skuldregister?  Metod: Studien genomfördes med hjälp av triangulering innehållande en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. Studiens urval bestod av 19 stycken europeiska länder, varav 11 stycken har och 8 stycken har inte offentligt skuldregister. Historisk data från år 1995 till år 2021 har inhämtades från OCED:s webbplats och analyserades med hjälp av Pearsons korrelation och Student t-test. Intervjuer har även genomförts med intermediära förmedlaren UC och Nordax Bank.  Slutsats: Resultaten tyder på att informationsasymmetri föreligger på kreditmarknaden och att delade meningar om fenomenet förekommer. Ett samband som är på gränsen till starkt förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister. Intermediära förmedlare har en negativ syn på införandet av offentliga skuldregister medan banker har en positiv inställning till införandet av offentliga skuldregister.  Nyckelord: informationsasymmetri, intermediär information, intermediär förmedlare, moralisk hazard, offentligt skuldregister. / Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to increasing knowledge about the potential occurrence of information asymmetry in the credit market by studying the relationship between public debt registries and grade of indebtedness for households.  Research questions: What is the relationship between the household’s grade of indebtedness and the implementation of public debt registries? What do intermediary intermediaries and banks think about the potential introduction of a public debt registry?  Method: The study employed a comprehensive approach utilizing triangulation that combined both quantitative and qualitative research methods. The sample comprised 19 European countries, of which 11 had implemented public debt registries while 8 had not. Historical data spanning from 1995 to 2021 was gathered from the OECD website and subjected to analysis using statistical tools such as Pearson's correlation and a Student t-test. Additionally, interviews were conducted with the intermediary UC and Nordax Bank to further enrich the study's findings.  Conclusions: The result indicates the existence of an information asymmetry in the credit market, but there are divergence opinions about the phenomenon. The findings suggest the presence of a nearly significant negative correlation between household debt levels and the introduction of public debt registries. Intermediaries hold a pessimistic view regarding the implementation of public debt registries, while banks exhibit a favorable stance towards their adoption.  Keywords: information asymmetry, intermediary information, intermediary intermediaries, public debt registry.

Introduktion: Historiskt sett har de svenska företagens lånebaserade finansiering mestadels utgjorts av banklån. Efter finanskrisen 2008 har bankerna tvingats till att minska utlåningen när de numera jobbar utefter det nya regelverket Basel III. Rapporter från bland annat riksbanken och svenskt näringsliv menar att detta regelverk kommer att slå hårdast mot svenska små bolag. Forskning inom området menar att den svenska marknaden för företagsobligationer inte fått den utveckling den borde haft. Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse till varför den svenska marknaden för företagsobligationer förefaller att vara underutvecklad bland små bolag, samt att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden. För att styrka uppsatsens resultat kommer studien även att inkludera ett jämförelseindex hämtat från Large Cap.   Metod: För att infria studiens syfte har en metodtriangulering tillämpats. Empirin har delvis samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer listade på svenska Small Cap.  En intervjuguide utformades på basis av studiens förda problematik och teoretiska referensram. Empirin har även samlats in genom en multipel regressions analys i syfte att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden.  Slutsats: Resultatet vi erhöll från studien är att den svenska marknaden för företagsobligationer fortfarande är underutvecklad. Studien visade att de mindre bolagens kunskap till marknaden är bristfällig och att bankernas nya roll som intermediär skapar informationsasymmetrier och således stora transaktionskostnader. Studien kan även konkludera att företags storlek, mätt i totala tillgångar, skulle kunna utgöra en företagsspecifik variabel som kan förklara en otillräcklig kreditvärdighet för ett eventuellt inträde på företagsobligationsmarknaden. / Introduction: Historically, the Swedish companies' loan-based financing mostly consists of bank loans. After the 2008 financial crisis, banks have been forced to reduce lending as they now work along the new Basel III regulations. The Swedish Riksbank and the Swedish business community believe that this regulation will hit hardest towards smaller companies. Researches in the field believe that the Swedish corporate bond market did not receive the development it ought to have been. Aim: The purpose of this study is to seek an understanding of why the Swedish corporate bond market seems to be underdeveloped among small companies and also to examine the future suitability regarding a future entry on the Swedish corporate bond market, for the selection. To put the study results into perspective, the study will include a benchmark gathered from the Large Cap. Method: To meet the study objective, a method triangulation is applied. The empirical data has partly been collected through semi-structured interviews with actors listed on the Swedish Small Cap. An interview guide was designed on the basis of the study´s problematization and theoretical framework. The empirical data is also collected through a multiple regression analysis, in order to examine the sample suitability for future entry into the Swedish corporate bond market. Conclusion: The results we obtained from this study is that the Swedish corporate bond market is still underdeveloped. The study showed that the smaller companies knowledge of the market is insufficient and that the banks' new role as intermediate are creating information asymmetries and henceforth high transaction costs. The study may also conclude that the company's size, measured in total assets, could provide a firm-specific variable that can explain an inadequate credit rating for a possible entry into the corporate bond market.

Bakgrund: Den svenska värdepappersmarknaden utgörs av en komplex marknadsstruktur med många intermediärer. En av de senast introducerade teknikerna är blockkedjetekniken, som ska förenkla interaktionen mellan aktörer. Tekniken är en distribuerad databas som byg- ger på en kedja av block där transaktioner och information kan registreras utan inblandning av tredje part. Finansiella aktörer undersöker blockkedjeteknikens användningsområden och potential, men som med alla innovationer uppkommer även utmaningar. Det är således av relevans att undersöka vilka användningsområden, utmaningar och påverkan som identi- fieras för blockkedjetekniken på värdepappersmarknaden. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka användningsområden, utmaningar samt påver- kan på marknaden och dess intermediärer som identifieras för blockkedjetekniken på den svenska värdepappersmarknaden. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats för att erhålla en djupare förståelse för fenomenet. Det genomfördes fem stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer på den svenska värdepappersmarknaden och en intervju med en sakkunnig inom blockkedjeteknik. Slutsats: Studien visar att blockkedjetekniken har potential att automatisera och effektivi- sera manuella processer. Men teknikens fulla potential begränsas av rådande regelverk och en begränsad volymkapacitet. I studien framgår det att tekniken inte är applicerbar på de affärsområden som omfattar stora volymer, exempelvis clearing och avveckling av aktier. Vid implementering av enbart en blockkedja minskar informationsasymmetrier och transakt- ionskostnader. Men för närvarande finns ingen teknisk lösning för en interaktion mellan olika blockkedjor, vilket kan bidra till en ökad grad av informationsasymmetri. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för blockkedjeteknikens potentiella applicerbarhet och påverkan på den svenska värdepappersmarknaden. / Background: The Swedish Securities Market structure is complex with many intermediar- ies. Blockchain is one of the latest introduced technologies, which offers a new way of inter- action. It is a distributed ledger which builds on a chain of blocks where transactions and information is registered without the need for a third party. Financial market players are in- vestigating the potential of the technology and its applications, but as with all new innova- tions there will be challenges. Thus it is of relevance to investigate applications, challenges and potential impact of the Blockchain technology in the Swedish Securities Market. Aim: The study aims to examine potential applications, challenges and impact the Block- chain technology can have on the Swedish Securities Market and its intermediaries. Completion: To fulfill the aim of the study and attain a deeper knowledge about Blockchain a qualitative research method has been applied. Five semi structured interviews were con- ducted with market players operating on the Swedish Securities Market. Furthermore one semi structured interview has been conducted with a Blockchain expert. Conclusion: The study concludes that Blockchain has the potential to automate and streamline manually performed processes. However the full potential is restrained by pre- vailing regulations and technical limitations concerning the volume capacity. The study con- cludes that Blockchain cannot be implemented for business areas which includes large amount of volume transactions, for example clearing and settlement of shares. If only one single Blockchain is implemented the information asymmetry and the transaction costs can be reduced. However there is no solution for enabling interaction between multiple Block- chains, which can increase the degree of information asymmetry. The contribution of the study is an increased knowledge of Blockchain and its potential for the Swedish Securities Market.

Studien bidrar med fördjupad kunskap om en partsintermediärs, ett bransch- och arbetsgivarförbund, möjligheter till parts- och arbetsgivarsamverkan kring kompetensförsörjningsåtgärder för medlemsföretag och regional utveckling på en lokal arbetsmarknad. Fokus ligger på intermediärens villkor som samordnare av utbildning för maskinförares etablering på arbetsmarknaden. Studiens teoretiska referensram tar sin grund i tidigare forskning om intermediärer och de teoretiska utgångspunkterna från ett boundary-crossing perspektiv och omsluts av lärandemekanismer och dialektiska lärandeprocesser. Det empiriska materialet baseras på 12 intervjuer och två fokusgrupper. Slutsatserna som dras är att partsintermediären verkar i en dualistisk samverkansstruktur i tre nivåer i och mellan två praktikgemenskaper: organisatorisk, interpersonell och intrapersonell. Det som möjliggör samverkan gällande kompetensförsörjning för samordning av utbildning är de formella kunskapsråd mellan parterna på nationell och regional nivå samt juridiska stödstrukturer genom yrkesutbildningsavtal. Begränsningen för överskridande samordning är omfattande matchningsproblem mellan utbildning och medlemsföretag, genom frånvaron av ekonomiska och pedagogiska stödfunktioner för den lokala arbetsmarknaden. / The study provides in-depth knowledge of an intermediary, an industry and employers' federation, opportunities for party and employer cooperation on competence-providing measures for member companies and regional development in a local labor market. The focus is on the intermediary's conditions as coordinator of education for machine operators' establishment in the labor market. The theoretical reference framework of the study is based on previous research on intermediates and the theoretical starting points from a boundary-crossing perspective, and is encompassed by learning mechanisms and dialectical learning processes. The empirical material is based on 12 interviews and two focus groups. The conclusions drawn are that the intermediary acts in a dual-level collaboration structure in three levels in and between two communities of practice: organizational, interpersonal and intrapersonal. What allows co-operation on the provision of skills for coordination of education is the formal knowledge council between the parties at national and regional level and legal support structures through vocational training agreements. The overriding coordination constraints are extensive matching problems between education and member companies, due to the absence of financial and educational support for the local labor market.