Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om att starta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform. Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationer kan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande och framtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare, projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat. Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser: 1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen, vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete. Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas. 2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommuns employer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom att de lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer branding är ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också till att förändringen inte går för fort. 3. Utifrån projektet skapades inte bara en enhetlig kommunikation utan också en känsla av ett vi. Detta genom att nya arbetssätt och rutiner infördes. Projektgruppen skapade ett vi genom materialet de tog fram i projektet. Sättet de tog fram materialet på, bidrog också till ett vi eftersom employer branding även går ut på att utveckla en gemenskap för organisationen och medarbetarna i den.

An organizations quality management, including process improvement and -development requires continuous work. Quality- and process improvement does not only concern the individual employee but the entire organization. This bachelor thesis is about studying and improving a competence provision process at the organization Swedavia. The purpose is to suggest improvements that increase the efficiency and clarifies the competence prevision process. The thesis is based on the questions (1) How can the competence prevision be improved at Swedavia? And (2) How can the competence prevision be developed into a more adaptable process that fits into all business areas? In order to identify the cause of quality deficiency, three quality management tools have been used. To provide manageable improvement proposals, data collection has been focused on individual perspective such as interviews and surveys, as well as an operational perspective where quality audits have been reviewed. By analyzing the result with aid in information and material concerning competence prevision and process improvement, improvement proposals for the process have been developed and presented in an implementation plan. The study shows that (1) Swedavia’s competence provision can be improved by further developing the process method descriptions, responsibilities and the tools used. An improvement that benefits both the employees and the organization is to apply a clearer description of the overall competence provision process. The description should be based on guidelines for competence management by the Swedish Standard Institute. The result shows that depending on the area of business, the unconsciousness seems to vary. Improvement proposals for a more adaptable process (2) therefore include clearer guidelines, process tools and methods that is specific to the studied business area. In addition to suggested improvements, Swedavia should review what is considered to be of most importance and challenging in the process management, good communication and accessibility. / Processutveckling och förbättringsarbete kräver ett ständigt kvalitetsarbete i en organisations processer. Kvalitetsarbete berör inte bara den enskilda medarbetarens, utan hela verksamhetens engagemang och uppmärksamhet. Examensarbetet är gjort vid Swedavia AB och omfattar ett förbättringsarbete om företagets kompetensförsörjningsprocess. Syfte med arbetet är att föreslå förbättringsförslag som effektiviserar och tydliggör Swedavias kompetensförsörjningsprocess. Arbetet bygger på frågeställningarna (1) Hur kan Swedavias kompetensförsörjning förbättras? och (2) Hur kan kompetensförsörjningsprocessen utvecklas till en mer anpassningsbar process som passar in i alla verksamhetsområden? För att identifiera orsak till kvalitetsbrist har kvalitetstekniska verktyg använts i resultatframtagande. För att få fram hanterbara förbättringsförslag har datainsamlingen fokuserat på ett individperspektiv som omfattar intervjuer och enkäter med medarbetare. Verksamhetsperspektiv har också applicerats där kvalitetsrevisioner genomgåtts och studerats. Genom att analysera resultatet med hjälp av teori om kompetensförsörjning och processutveckling har förbättringsförslag till processen tagits fram och presenteras i implementeringsplanen. Studien visar att (1) Swedavias kompetensförsörjning kan förbättras genom att vidareutveckla processens metodbeskrivningar, ansvarsfördelning, befattningsmodell och behovsanalys. En förbättring som gynnar både medarbetarna och verksamheten är att tillämpa tydligare metodbeskrivning till processen, metodbeskrivningen kan exempelvis baseras på Svenska standardinstitutets riktlinjer för kompetensförsörjning. Resultatet visar att beroende på verksamhetsområde, framkommer det omedvetenhet i olika grad under processgenomförande. Förbättringsförslag för en mer anpassningsbar process (2) omfattar därför tydligare riktlinjer, målsättningar och metodverktyg som är specifika till verksamhetsområdet. Swedavia bör även tänka på det som anses vara viktigast och mest utmanande i processtyrning för stora organisationer, en god kommunikation och tillgänglighet som genomsyrar hela verksamheten för att ständigt utvecklas.

Samtidigt som transporter av gods till sjöss än idag utgör en grund för möjligheter att bedriva handel mellan olika länder står den svenska sjöfartsbranschen inför en utmaning i att rekrytera och behålla kompetent personal. Sjömän tenderar idag till att söka landbaserade arbeten och vid lärosätena i Kalmar och Göteborg är det långt ifrån samtliga sjöfartsstudenter som fullföljer utbildningen och blir ett tillskott till näringen. Tidigare forskning har påvisat att det framför allt är brister inom arbetsmiljön ombord som ligger till grund för att behålla personal. Syftet med denna studie är att undersöka sjöbefälsstudenternas uppfattning om arbetsmiljön ombord och hur den kan förbättras för att behålla personalen. För att kunna besvara frågeställningarna har studien genomförts kvalitativt med fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förbättringar inom den sociala arbetsmiljön såväl som den fysiska behöver träda i kraft. Arbetsbelastningen behöver minskas, mängden konstruktiv feedback behöver öka och arbetet mot sexuella trakasserier och rasism måste fortgå. Resultatet visade även att befälhavaren ombord har en stor påverkan på arbetsmiljön. Ytterligare en slutsats som drogs var att definitionen av en god arbetsmiljö grundar sig i en god gemenskap, bra stämning och en positiv attityd inom besättningen. / As maritime transportations remain vital to conduct trade between different countries, the Swedish maritime industry faces challenges in keeping and recruiting seafarers. There is a trend among seafarers to apply for shore-based jobs before retirement and at the maritime academies in Kalmar and Gothenburg there are relatively few who complete their education and contribute to the numbers in the industry. Previous studies have shown that flaws in the work environment played a significant role in the decision to seek a job at shore. The purpose of this study is to examine how deck cadets have experienced the work environment and what improvements they see suitable to keep seafarers on board. In order to answer these questions, the study was performed qualitatively by using focus group interviews. The results indicated that improvements in the social work as well as in the physical work environment needs to be enforced. The workload needs to be reduced, the amount of constructive feedback increased and effort against racism and sexism needs to remain a focus in order to improve the work environment. The results also revealed that the master on board has a significant impact on the work environment. The study also showed that the students defined a healthy work environment as one which includes a sense of community, positive attitude among the crew and a healthy atmosphere.

Syftet med denna studie var att ta fram en process för hur modern teknik kan användas för att organisationer ska lyckas med strategisk kompetensförsörjning. Begreppet datadrivna beslut används när så kallade klassificeringsalgoritmer kan hjälpa oss att upptäcka en ’önskad kompetens som saknas’ eller ’föreslå ett område som vi behöver utveckla’. Metoden utgår från tjänstedesign och denna studie använde sig av en empati karta, som skapades från en enkät studie på det sociala yrkesnätverket LinkedIn med virtuell snöbollsmetod (jmf. respondentdriven sampling). Den utgår från kvalitativa data som beskriver insikter utifrån användarnas upplevelser och drivkrafter. Sedan var det viktig att definiera vilka aktörer som berörs av utmaningen för att kunna beskriva stegen i en användarresa och ta fram en designskiss. Design processen inkluderade även intervjuer med huvudaktörerna för att kunna undersöka rotorsaker och sålla idéer med hjälp av klusteranalys. Slutligen testades en digital prototyp och för att utvärdera vad som fungerade och titta på förbättringar skapades feedback matris. Underlaget för att undersöka problemet kommer från behovet inom användargruppen och perspektiv från aktörer, som sedan validerats genom att använda flera olika verktyg hämtade från tjänstedesign. Slutsatsen var att datadrivet beslutsfattande går ut på att använda mätbara indikatorer och data för att fatta beslut som är i linje med strategiska mål inom kompetensförsörjning. Detta redovisas som en användarresa som består av stegen ”Initiera & kartlägga”, ”Genomföra & uppföljning” och ”Utvärdera & reflektera”. / The purpose of this study was to develop a process for how modern technology can be used for organizations to succeed in strategic competence provision. The concept of data-driven decisions is used when so-called classification algorithms can help us discover a 'desired competence that is missing' or 'suggest an area that we need to develop'.  The method is based on service design and this study used an empathy map, which was created from a survey on the professional social network LinkedIn using the virtual snowball method (cf. respondent-driven sampling). It is based on qualitative data that describes insights based on the users' experiences and driving forces. Then it was important to define which stakeholders that are affected by the challenge in order to be able to describe the steps in a journey map and produce a design sketch. The design process also included interviews with the main stakeholders in order to investigate root causes and sorting ideas using cluster analysis. Finally, a digital prototype was tested and to evaluate what worked and look for improvements, a feedback matrix was created. The basis for investigating the problem comes from the need within the user group and perspectives from stakeholders, which are then validated by using several different tools taken from service design. The conclusion was that data-driven decision-making involves define measurable indicators and data to make decisions that are in line with strategic goals in competence provision. This is reported as a user journey consisting of the steps "Initiate & map out", "Implement & follow up" and "Evaluate & reflect".

Studien bidrar med fördjupad kunskap om en partsintermediärs, ett bransch- och arbetsgivarförbund, möjligheter till parts- och arbetsgivarsamverkan kring kompetensförsörjningsåtgärder för medlemsföretag och regional utveckling på en lokal arbetsmarknad. Fokus ligger på intermediärens villkor som samordnare av utbildning för maskinförares etablering på arbetsmarknaden. Studiens teoretiska referensram tar sin grund i tidigare forskning om intermediärer och de teoretiska utgångspunkterna från ett boundary-crossing perspektiv och omsluts av lärandemekanismer och dialektiska lärandeprocesser. Det empiriska materialet baseras på 12 intervjuer och två fokusgrupper. Slutsatserna som dras är att partsintermediären verkar i en dualistisk samverkansstruktur i tre nivåer i och mellan två praktikgemenskaper: organisatorisk, interpersonell och intrapersonell. Det som möjliggör samverkan gällande kompetensförsörjning för samordning av utbildning är de formella kunskapsråd mellan parterna på nationell och regional nivå samt juridiska stödstrukturer genom yrkesutbildningsavtal. Begränsningen för överskridande samordning är omfattande matchningsproblem mellan utbildning och medlemsföretag, genom frånvaron av ekonomiska och pedagogiska stödfunktioner för den lokala arbetsmarknaden. / The study provides in-depth knowledge of an intermediary, an industry and employers' federation, opportunities for party and employer cooperation on competence-providing measures for member companies and regional development in a local labor market. The focus is on the intermediary's conditions as coordinator of education for machine operators' establishment in the labor market. The theoretical reference framework of the study is based on previous research on intermediates and the theoretical starting points from a boundary-crossing perspective, and is encompassed by learning mechanisms and dialectical learning processes. The empirical material is based on 12 interviews and two focus groups. The conclusions drawn are that the intermediary acts in a dual-level collaboration structure in three levels in and between two communities of practice: organizational, interpersonal and intrapersonal. What allows co-operation on the provision of skills for coordination of education is the formal knowledge council between the parties at national and regional level and legal support structures through vocational training agreements. The overriding coordination constraints are extensive matching problems between education and member companies, due to the absence of financial and educational support for the local labor market.