This research collects academic researches and intends to develop a framework of employer brand. We used a case study approach and interviewed five firms known for having a top employer-branding image of the industry in the investigate of mass media. Through in-depth interview, this paper intends to come up with a framework organizing the elements and marketing strategy of employer branding found in each firm. The result of this research suggested that all five firms have the following characteristic; taking care of employees, trustworthy, sincerity. The benefits provided by the firms are better salary in comparison with other firms of similar industry and coherence. And the values that these firms appreciate are innovation and hard-working. During the recruiting process, most firms emphasize ability-job-fit and the personality-culture- fit. Most firms interviewed have no intention to market their employer brand to the outside labor market. However, they intend to make such marketing move intrinsically with collaboration with human resource department implementing strategies such as tailor-made strategies and program that fits and satisfy employees＇ need, in order to promote the employer branding loyalty.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumärke och på så sätt påverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. Många företag arbetar aktivt med detta för att nå ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anställda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna på en attraktiv arbetsgivare? Vad är det som avgör val av arbetsgivare? Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lägst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan män och kvinnor?

Abstract Titel: Employer Branding: En studie av “The Employer Brand Mix” Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Mohammed Serag Handledare: Jens Eklinder Frick & Jonas Molin Datum: 2014 Bakgrund & syfte: Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera och behålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sina nuvarande och potentiella medarbetare. Ur denna bakgrund har begreppet Employer Branding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på att stärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mest talangfulla medarbetarna. Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ” The Employer Brand Mix” för att hjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare. Modellen är indelad i två grupper, det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget, som innehåller två grupper sex nyckelfaktorer vardera. Syftet med examensarbetet är att analysera sambandet mellan det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget utifrån modellen ” The Employer Brand Mix” . Metod: I den genomförda studien har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts för att samla och bearbeta data. Den empiriska datan har inhämtats med hjälp av enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: I den här studien kan man se ett samband mellan arbetet i företagets organisatoriska sammanhang och arbetet i företagets lokala sammanhang. Företag som fokuserar på den externa marknadsföringen av Employer Branding har valt att prioritera arbetet med externt rykte, rekrytering och introduktion samt Team Management. De företag som fokuserar på den interna marknadsföringen av Employer Branding prioriterar att arbeta med på intern kommunikation, företagsledning, Service Support, arbetsmiljö, prestationsbedömningar och Team Management. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ och en kvalitativ studie om det finns intern och extern Employer Brandings aspekter i hur organisationer sätter upp policys samt hur dessa organisationer arbetar mot att uppfylla policyn i praktiken. Nyckelord: Employer Brand, arbetsgivarvarumärke, image, organisationskultur, Value Propositions, företagsledning och intern kommunikation.

Les évolutions du contexte technologique et humain du recrutement soulèvent la question de la réception des données numériques observables sur l’internet. Les banques sont particulièrement présentes et les jeunes diplômés sont exposés à cette communication massive. La construction identitaire caractérise ce phénomène social et paradoxal impliquant de multiples acteurs. Notre problématique cherche ainsi à comprendre comment de jeunes diplômés reçoivent la communication numérique de recrutement des banques. Nous avons investi le cadre théorique des représentations sociales et réalisé une revue de littérature sur les stratégies communicationnelles des banques et les comportements variés des jeunes diplômés. Cette préparation du terrain nous a permis de poser des hypothèses sur l’influence des représentations sociales dans cette situation de communication. La complexité de la réalité étudiée a favorisé l’adoption d’une approche méthodologique qualitative. Par souci de réflexivité, nous avons croisé les données d’entretiens de focus groups et d’autoconfrontation. De même, un traitement qualitatif et thématique a été combiné à un traitement quantitatif par la démarche lexicométrique. Les résultats principaux concernent la compréhension des mécanismes cognitifs de réception des données de l’internet dans le cadre du recrutement. Elles intègrent les représentations sociales de la taille de l’organisation et des dispositifs numériques de communication. De plus, nous avons mis en évidence plusieurs profils de récepteurs. Cette recherche souligne des paradoxes liés à la mise en œuvre d’une marque employeur et associés à la tendance des organisations à l’isomorphisme numérique. / Changes in technological and human context of recruitment raise the question of reception about digital data observable on the Web. Banks are particularly present and young graduates are exposed to this massive communication. Identity construction characterizes this social and paradoxical phenomenon involving multiple actors. Our issue thus seeks to understand how young graduates receive the digital recruitment of banks. We have invested the theoretical framework of social representations and conducted a literature review on communication strategies of banks and varied behaviors of young graduates. This preparation of the field of research allowed us to make assumptions about influence of social representations in this communication situation. The complexity of the studied reality has favored the adoption of a qualitative methodological approach. For the goal of reflexivity, we crossed the data of focus groups and self-confrontation interviews. In the same way, a qualitative and thematic treatment was combined with a quantitative treatment by the lexicometric approach. The main results concern the understanding of the cognitive mechanisms of reception of data from the Web in the context of recruitment. They integrate social representations of the size of the organization and digital communication devices. In addition, we have highlighted several receptor profiles. This research highlights paradoxes related to the implementation of an employer brand and associated with the tendency of organizations to digital isomorphism.

Konkurrensen på den svenska arbetsmarknaden om nyexaminerade universitetsstudenter har intensifierats drastiskt under de senaste åren. Svenska arbetsgivare har därför ett svårare arbete framför sig kring att hitta högkvalitativ personal som passar organisationen. Att skapa ett konkurrenskraftigt Employer Brand har därmed blivit ett vitalt mål för organisationer i syfte att attrahera nya arbetstagare. Denna studie syftar till att undersöka hur attraktiva svenska arbetsgivare använder sitt Employer Brand för att attrahera nyexaminerade studenter. Studien har ett deskriptivt syfte och berör strategier kring Employer Branding, Employer Value Proposition och Employer Brand Equity. Studien är deduktiv med kvalitativ ansats. För att uppnå studiens syfte har fallstudier applicerats, där semistrukturerade intervjuer utförts med attraktiva arbetsgivare inom tre olika yrkeskategorier; Ekonomi, Civilingenjör och Juridik. De organisationer som deltog i studien var alla topp-tio placerade på Universums Företagsbarometer. Resultatet visar att organisationer bör forma sitt centrala Employer Value Proposition-erbjudande kring utvecklings- och karriärmöjligheter, spännande arbetsuppgifter och ett gott ledarskap. Studiens resultat visar även att organisationer bör arbeta med Employer Brand Equity i syfte att skapa kännedom och associationer bland studenter. Corporate Social Responsibilities, Corporate Reputation och fysisk närvaro på universitetet är samtliga aktiviteter som används av attraktiva arbetsgivare.

Syftet med denna studie var att på uppdrag av en global industriorganisation undersöka högskole- och universitetsstudenters upplevelse av organisationens externa employer brand vid en decentralisering. Studien byggde på åtta intervjuer med materialvetarstudenter, tillika potentiell framtida arbetskraft. Data analyserades utifrån en kvalitativ tematisk analysmetod. I resultatet framkom sex olika teman som enligt respondenterna är relevanta att ta hänsyn till vid en decentraliseringsprocess. Dessa sex teman är Ekonomi; Organisationsstruktur; Chefer och styrning; Kommunikation; Kultur och klimat samt Karriärmöjligheter.  Resultatet visade att en tydlig kommunikation inom och mellan enheterna är nödvändig för att kunna lyckas med decentraliseringsprocessen. I resultatet framkom även vikten av chefernas ansvar vid decentraliseringen, där ökad självständighet kräver kompetenta personer på chefspositioner. Organisationsstrukturen möjliggör kortare beslutsvägar vilket innebär större inflytande hos de anställda, där en starkare kultur kan rota sig. Vidare påtalades även risken för ökad konkurrens mellan enheterna samt försämrade karriärmöjligheter. / The purpose of this study was, on behalf of a global industry organization, to investigate the experience of university students concerning external employer brand in a decentralization process. The study was based on eight interviews with material science students, which are their potential future employees. The data was analyzed on the basis of a qualitative thematic analysis method. The results revealed six different themes that, according to respondents, are relevant to take into account in a decentralization process. These six themes are Economy; Organizational structure; Managers and management; Communication; Culture and climate and Career opportunities. The result showed that explicit communication, within and between the units, is necessary to succeed in a decentralization process. The result also revealed the importance of the managers' responsibility in decentralization, where increasing independence requires competent people as managers. The organizational structure enables quicker decision-making with more influence for the employees, where a stronger culture can appear. Furthermore, the risk of increased competition between the units and the inferior of career opportunities was pointed out by the respondents.

Det finns en hög efterfrågan på nyexaminerade redovisningsstudenter till följd av en förändrad arbetsmarknad där arbetsgivare insett vikten av att arbeta med employer branding. Dock kan det vara svårt för revisionsbyråer inom professionen att särskilja sig från varandra och dessutom kan externa källor påverka studenternas syn på arbetsgivarna. Syftet är att förklara hur studenternas uppfattning om, respektive attraktion till, revisionsbyråerna påverkas av exponering för kontrollerade och okontrollerade signaler om revisionsbyråernas employer brand.  Utifrån ett positivistiskt förhållningssätt, en deduktiv ansats och med kvantitativ metod har studien testat 10 hypoteser. Empiriska primärdata har samlats in med hjälp av en onlinebaserad enkät, besvarad av 173 ekonomistudenter runt om i Sverige som läser eller funderar på att läsa redovisning/revision som studieinriktning. Studien visar att studenter som exponerats för kontrollerad employer branding från EY har högre attraktion till EY. Exponering för kontrollerad employer branding från EY, KPMG och PwC är positivt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna. Exponering för negativ word-of-mouth om KPMG och PwC är negativt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna och påverkar attraktionen negativt. För samtliga revisionsbyråer visar studien ett positivt samband mellan signaler om revisionsbyråernas employer brand i media och attraktion. Exponering för signaler om revisionsbyråernas employer brand i media är positivt associerat med studenternas uppfattning för alla byråer utom Deloitte. För samtliga revisionsbyråer visar studien att det finns ett positivt samband mellan studenternas uppfattning om och attraktion till revisionsbyråerna. Studien indikerar att byråerna kan särskilja sig från varandra och att det finns skillnader mellan de olika byråerna i hur signaler om byråernas employer brand påverkar studenternas uppfattning och attraktion. / There is a high demand for newly graduated accounting students due to a changing labour market with high staff turnover, where employers realized the importance of employer branding. However, it may be difficult for audit firms to distinguish themselves from each other in the profession, and in addition, external sources may affect students' views on employers.  The aim of the study is to explain how students' perceptions of, and attraction to, the audit firms are influenced by exposure to controlled and uncontrolled signals about the employer brand of the audit firms'. Based on a positivistic philosophy, a deductive approach and quantitative methodology, the study has tested 10 hypotheses. Empirical primary data has been collected using an online-based survey, answered by 173 business students in Sweden who have chosen or intend to choose accounting/auditing as a field of study.  The study indicates that exposure to controlled employer branding from EY is associated with higher attraction to EY. Exposure to controlled employer branding from EY, KPMG and PwC is positively associated with students’ perceptions of the firms. Exposure to negative word-of-mouth about KPMG and PwC is negatively associated with perception of the firms and affects the attraction negatively. For all audit firms except Deloitte, the study indicates that students’ exposure to signals in media are positively associated with the perception of the firm. There is a positive relation between the exposure to signals about the employer brand in media and attraction for all the audit firms. We conclude a positive relation between perceptions and attraction for all five audit firms. The results of the study suggest that the firms can distinguish themselves from each other and that there are differences between the firms in how signals about the employer brand affect perceptions and attraction.

Bereits seit einigen Jahren wird das Konzept des Employer Branding in Unternehmen diskutiert und eingesetzt. Auf wissenschaftlicher Seite fehlte dem Konzept jedoch bis vor wenigen Jahren noch jegliche wissenschaftliche Fundierung. Auch die Identität der Arbeitgebermarke konnte bislang nicht eindeutig ermittelt und dargestellt werden. Das theoretische Ziel dieser Arbeit war es daher, ein umfassendes, exploratives Modell der Arbeitgebermarke zu entwickeln und dadurch eine Lücke in der bestehenden Forschung zur Arbeitgebermarke zu schließen. Zunächst wurde auf Basis der bestehenden Forschungsergebnisse zur Markenidentität ein Ausgangsmodell der Identität der Arbeitgebermarke festgelegt. Mithilfe eines qualitativen Forschungsansatzes konnten dann die einzelnen Bestandteile der Arbeitgebermarke identifiziert und beschrieben werden. Das Ergebnis ist ein detailliertes Modell der Arbeitgebermarke, das nun in der weiteren Forschung, aber auch in der Praxis eingesetzt werden kann. Das praktische Ziel der Arbeit war es, das definierte Modell anhand einer Fallstudie zu erproben und somit die Arbeitgebermarke eines konkreten Unternehmens detailliert zu erheben. Das beschriebene Modell der Arbeitgebermarke ermöglichte es, alle Aspekte, die in Zusammenhang mit der untersuchten Arbeitgebermarke genannt wurden, zuzuordnen, und hat somit seine Vollständigkeit und Anwendbarkeit in der Praxis bewiesen. Das methodische Ziel der vorliegenden Arbeit war es schließlich, eine Untersuchungsweise zu definieren, die es ermöglichte, das theoretische sowie das praktische Ziel dieser Arbeit zu erreichen. Zu diesem Zweck wurde ein qualitativer Ansatz gewählt, der gerade zur Theoriebildung besonders geeignet ist.

As the market for talent becomes more competitive it is important to create a comprehensive employer brand (EB). A comprehensive EB ensures that organizations will get the most out of the resources they spend. EB can be seen in many aspects and context. Organizational culture provides an important framework as it includes the collective thoughts, ideas and assumptions within a group and was therefore chosen as the analytical context. Two important aspects within EB that is highlighted in this study is; retention and attraction. The aim of this thesis was to investigate how a company that is about to create a strategy for employer branding reasons around the usage of an EB as well as which opportunities and challenges both managers, employees and thesis students face within the areas of attraction and retention. The authors chose a case study to gain a deeper understanding from both an employee and an employer perspective. The case study company is in IT and is rapidly growing which created a need for an employer brand. The data is from managers, employees and students. The students refer to a group of thesis students at the company. This group was added to increase understanding for attraction. The method section provides combined data sets including interviews, a survey, a previous study of organizational values, a review of formal company documents and informal meetings with field notes. The data was then analyzed within the analytical context culture and the two aspects retention and attraction. The data is then discussed and compared with the literature, explaining similarities and differences from the results. The first two research questions were answered by describing the organization from different points of view; management, employees and students. The third research question investigated what opportunities and challenges existed to develop an EB from the two perspectives with regard to the three areas; culture, retention and attraction. The different office locations had different cultures with a mutual customer focus. The thesis found that the unclear vision, mission and goals created different directions and messages for potential employees. The compensation and benefits package is appreciated but the most important factor for case company employees are “inspiring coworkers”. The employees also appreciate varied and challenging work tasks together with flexibility and work life balance. The authors found that the talent managers were not held accountable for company guidelines regarding career plans as most employees had little or no career plan.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ”värde & värdegrund”, ”företagskultur”, ”varumärke” och ”employer branding” samt tidigare forskning. Det som framkommit under enkätundersökningen och intervjuerna är att det verkar råda en samstämmighet mellan hur företaget vill uppfattas och hur de anställda faktiskt uppfattar företagets employer brand. Däremot har vi som forskare ställt oss undrande över vad det är de anställda faktiskt identifierar sig med samt hur resultatet sett ut om vi haft en högre svarsfrekvens, något vi tycker vore intressant för vidare forskning.