No description available.

Kränkade särbehandling definieras som kränkande handlingar riktade mot enskild medarbetare utan saklig grund, som bryter mot allmänna normer. Kränkande särbehandling är ett arbetsrättsligt problem vilket medför allvarliga konsekvenser för både arbetstagare och organisationer. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utsatthet för kränkande särbehandling. En litteraturstudie som baseras på 24 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatet under huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ohälsa relaterat till upplevelse av utsatthet för kränkande särbehandling. Sjuksköterskorna upplevde maktutövning relaterad till bristande arbetsmiljö i kombination med svag chefsförmåga. Sjuksköterskornas upplevda utsatthet utgjorde riskfaktorer för bristande patientsäkerhet och bristande omvårdnad.

No description available.

Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ”Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning?”. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård.  Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov. Det finns ingen utvecklad policy enbart mot vuxenmobbning men vid frågor som berör arbete och hantering av mobbning kan cheferna då istället vända sig till policyn om kränkande särbehandling. År 2013 kommer företagshälsovården att anordna föreläsningar för att öka chefernas kunskap om det förebyggande arbetet inom arbetsmiljön. Slutsatsen blev att både företagshälsovården och cheferna är väl medvetna om det arbete som krävs för att skapa en trivsam arbetsmiljö. Tydliga regler och en öppen dialog är några faktorer som cheferna förespråkar för att minimera risker för mobbning.

No description available.

Den här studien handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn uppfattar och arbetar med kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar enhetschefer kränkande särbehandling och vilka erfarenheter har de om kränkande särbehandling bland de anställda på arbetsplatsen, hur hanterar enhetschefer kränkande särbehandling mellan de anställda på arbetsplatsen och vad upplever enhetschefer för svårigheter med att jobba mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem enhetschefer i en mellanstor stad. Respondenternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, handlingsteori, nya perspektiv på ledning samt situationsanpassat och transformativa ledarskap. Resultatet visar att vissa av respondenterna menar att det inte finns någon särskild anledning till att kränkande särbehandling sker, medan andra tänker sig att det har att göra med ursprung, sexualitet och funktionedsättning. Erfarenheter kring kränkande särbehandling menar respondenterna relaterar bland annat till mobbning. Faktorer som vikt och ålder tas upp som grund för kränkande särbehandling på deras enheter. Vidare visar resultatet att respondenterna ofta behöver ta in beteendevetare och handledare för extra hjälp vid hantering av kränkande särbehandling. Slutligen kommer det fram varierande svårigheter. Från att upptäcka kränkande särbehandling i tid, till svårigheter och utmaningar vid svåra samtal med de anställda angående kränkande särbehandling.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket menar att en av tio svenskar är utsatta för mobbning på sin arbetsplats. Forskning visar även att det är vanligast i hälso- och sjukvården, framförallt bland sjuksköterskorna. Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av kränkande särbehandling mellan kollegor på arbetsplatsen. Metod: Metaanalys av tio kvalitativa artiklar som hittats genom omfattande sökning i databaser. En bedömning av artiklarnas kvalitet gjordes utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan med inspiration av Granheim & Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: Under de två temana ”En fientlig arbetsmiljö” och ”Följder av kränk- ande särbehandling” presenteras resultat om hur sjuksköterskan blir förnedrad, ignorerad, hotad och ibland hindrad av sina kollegor i arbetet. Som följd kunde sjuksköterskan känna frustration, ilska och förlust av självförtroende som i sin tur kunde leda till utbrändhet och påverkan på patientvården. Som konsekvens tappades även meningen till professionen vilket ibland kunde leda till att sjuksköt- erskan valde att lämna yrkesverksamheten helt. Slutsats: Kränkande särbehandl- ing är vanligt förekommande på sjuksköterskans arbetsplats och är något som sjuksköterskestudenter borde bli bekant med redan i utbildningen. Ny, uppdaterad, nordisk forskning behövs kring kränkande särbehandling för att kunna hantera situationer som kan uppstå på arbetsplatsen. / Bakground: Arbetsmiljöverket has earlier stated that one out of ten Swedes are victims of workplace bullying. Research also shows that it's most common in Health care, especially among nurses. Purpose: To compile knowledge about nurses' experiences of victimization among colleagues in the workplace. Method: Meta-analysis of ten qualitative articles found through extensive search of data-bases. An estimation of article quality was carried out with SBU:s review temp¬late for qualitative studies. The Articles where then analysed by inspiration of Granheim & Lundmans method of content analysis. Findings: The two themes, "A hostile workplace environment" and " The impact of victimization", presents result of nurses' being humiliated, belittled, threatened and how colleagues some-times hinders and hampers work. As an impact nurses' felt frustration, anger and loss of self-confidence which could result in burnout and effect patient care. Conclusion: Victimization is common on the nurse's workplace and is something that nursing students should become familiar with already during the education. New, updated, Nordic research of victimization in health care is needed to be able to handle situations that can occur in the workplace.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Author: Tobias Aspegren Title: To call things by their right names – The example of bullying or victimization at work [Translated title] Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Kerstin Arnesson   Purpose: The purpose of this study is, by a discourse psychological approach, to investigate how our choice of concept of a bullying situation at work can correlate with managers’ way of handling the situation. The issues I have answered in order to fulfill my purpose was first how the managers defined the concepts in the studies title, and second how the mangers handled a situation of bullying at work.   Method: I have used qualitative methods in my study in order to acquire my data. The method I used was semi-structured interviews. I analysed the results with a discourse psychological perspective by help of the theory’s concepts “interpretation repertoires” and “subjects positioning”. The participants of the study were four managers within the same organisation but in different manager positions, all with a work environment responsibility.   Results: The results and analysis of my study shows that there is a lack of knowledge of the concept “victimization” by those who are obligated the responsibility of the work environment. This can result in a situation of victimization at work that does not follow the correct law-bound recommendations written in AFS 2015:4 – Organisatorisk och Social Arbetsmiljö.   Conclusion: The conclusion of this study is that if the situation defines as either bullying or victimization, there will be follow-up meetings with the victim. But due to the lack of knowledge by the concept “victimization” there is an increased risk that the situation will not be handled in the way it should, in accordance with the AFS 2015:4, but will only be handled as temporary conflict.   Keywords: Use of concepts, bullying, victimization, work environment Nyckelord: Begreppsanvändning, mobbning, kränkande särbehandling, arbetsmiljö

Chefer har enligt svensk lag ett särskilt ansvar att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur chefer inom en offentlig förvaltning upplevde de krav som kommer med detta särskilda ansvar samt vilket stöd som cheferna upplevde sig behöva i sitt arbete mot kränkande särbehandling. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio chefer på vald förvaltning. Intervjuerna analyserades med en induktiv tematisk analys. Resultatet visade på att cheferna upplevde de krav som ställs på dem att arbeta med frågor som rör kränkande särbehandling som ett naturligt ansvar som medföljer i chefsrollen. Vidare upplevde cheferna en del utmaningar i sitt arbete mot kränkande särbehandling och de betonade betydelsen av kommunikation för ett välfungerande arbete. Det stöd som cheferna främst upplevde sig behöva i arbetet mot kränkande särbehandling var stöd från avdelningen för Human Resources. / Managers have in according to Swedish law a particular responsibility to prevent, pay attention to and deal with matters regarding victimization at work. The purpose of this study was to investigate how managers within a public administration was experiencing the demands that accompany this particular responsibility, As well as the support managers felt was necessary in order to conduct their work against victimization at work. The method used in this study were semistructured interviews with nine managers within a chosen public administration, the interviews were then analyzed with a inductive thematic analysis. The result showed that managers were experiencing the demands that were put on them in order to work with issues regarding victimization at work as a natural responsibility accompanying the managerial role. In addition managers were experiencing certain challenges in their work against victimization and they highlighted the meaning of communication for the establishment of a well functioning working environment. The main support managers felt was necessary for their work against victimization was the support from the Human Resources Department.