No description available.

<p>Unhealthiness is not just a damaged back or asbestos. The fact that mental ill-health seems to increase in our society is well known. Statistics from Arbetsmiljöverket proves a fourfold increase of work-related disorders since 1997. These are primarily caused by organizational and social factors, 60% are considered caused by stress and a heavy workload. Sick leave due work related fatigue and depressions are scarily common today. Highly controlled work where every individual’s performance is measured, registered and sometimes even presented in front of co-workers is now what many employees face in their daily life. In our technically well-developed society we have a variety of sophisticated software that registers detailed information about employees. How does this affect the people that work in that environment? What legislations are there to cover these questions? This is what we have chosen to focus on in this essay.</p><p>Our empirical research shows that companies do register what their employees do even though there are people who prefer to disregard that fact. It’s possible that some surveillance occur purposeless, like for instance the common registration of incoming phone calls which indeed could be referred to a specific individual. How this information is being used in the end probably varies from company to company, but, as proven in our study it can be used as evidence or arguments against employees who might make a poor performance. We mean that high levels of control contribute to the pressure employees feel in their already stressful work life.</p> / <p>Ohälsa är inte bara en utsliten rygg eller lungor skadade av asbest. Att den psykiska ohälsan verkar öka i samhället är inte okänt. Arbetsmiljöverkets statistik påvisar en fyrfaldig ökning av arbetsrelaterade sjukdomar sedan 1997. Dessa beror främst på organisatoriska och sociala faktorer, 60 % beräknas bero på stress och hög arbetsbelastning. Sjukskrivningar p.g.a. utmattningsdepression och depression i allmänhet är långt ifrån ovanliga. Starkt styrt arbete där varje enskild individs prestationer mäts dagligen och t o m redovisas öppet på arbetsplatsen är nu vardag för många anställda. I dagens högteknologiska samhälle finns en mängd sofistikerade redskap för att samla information om de anställda på företaget. Varje knapptryckning kan registreras, antal hanterade samtal och längden på dessa mäts, analyseras och data sparas. Hur påverkas egentligen människor som arbetar i den miljön och vad säger lagen? Vi har valt att studera handhavandet av personuppgifter, gällande rätt på området samt hur ett felaktigt handhavande kan inverka negativt på arbetsmiljön.</p><p>Den empiriska undersökning som genomförts inom ramen för studien visar tillsynes att övervakning av anställda på arbetsplatsen sker, men även att vissa tycks ignorera att så sker. Visserligen kan tänkas att vissa arbetsplatser ej kontrollerar medvetet, men exempelvis kan en vardaglig företeelse som loggning av teletrafik anses vara en övervakande åtgärd, som kan härledas specifik individ. Hur sen dessa uppgifter används antar vi att det varierar starkt från arbetsplats till arbetsplats, men uppgifter kan, vilket bekräftas av vår studie, användas bland annat som påtryckningsargument om en säljare presterar sämre än förväntat. Vi tolkar även att ett starkt kontrollerat arbete medför att arbetstagaren upplever arbetssituationen som stressig.</p>

Unhealthiness is not just a damaged back or asbestos. The fact that mental ill-health seems to increase in our society is well known. Statistics from Arbetsmiljöverket proves a fourfold increase of work-related disorders since 1997. These are primarily caused by organizational and social factors, 60% are considered caused by stress and a heavy workload. Sick leave due work related fatigue and depressions are scarily common today. Highly controlled work where every individual’s performance is measured, registered and sometimes even presented in front of co-workers is now what many employees face in their daily life. In our technically well-developed society we have a variety of sophisticated software that registers detailed information about employees. How does this affect the people that work in that environment? What legislations are there to cover these questions? This is what we have chosen to focus on in this essay. Our empirical research shows that companies do register what their employees do even though there are people who prefer to disregard that fact. It’s possible that some surveillance occur purposeless, like for instance the common registration of incoming phone calls which indeed could be referred to a specific individual. How this information is being used in the end probably varies from company to company, but, as proven in our study it can be used as evidence or arguments against employees who might make a poor performance. We mean that high levels of control contribute to the pressure employees feel in their already stressful work life. / Ohälsa är inte bara en utsliten rygg eller lungor skadade av asbest. Att den psykiska ohälsan verkar öka i samhället är inte okänt. Arbetsmiljöverkets statistik påvisar en fyrfaldig ökning av arbetsrelaterade sjukdomar sedan 1997. Dessa beror främst på organisatoriska och sociala faktorer, 60 % beräknas bero på stress och hög arbetsbelastning. Sjukskrivningar p.g.a. utmattningsdepression och depression i allmänhet är långt ifrån ovanliga. Starkt styrt arbete där varje enskild individs prestationer mäts dagligen och t o m redovisas öppet på arbetsplatsen är nu vardag för många anställda. I dagens högteknologiska samhälle finns en mängd sofistikerade redskap för att samla information om de anställda på företaget. Varje knapptryckning kan registreras, antal hanterade samtal och längden på dessa mäts, analyseras och data sparas. Hur påverkas egentligen människor som arbetar i den miljön och vad säger lagen? Vi har valt att studera handhavandet av personuppgifter, gällande rätt på området samt hur ett felaktigt handhavande kan inverka negativt på arbetsmiljön. Den empiriska undersökning som genomförts inom ramen för studien visar tillsynes att övervakning av anställda på arbetsplatsen sker, men även att vissa tycks ignorera att så sker. Visserligen kan tänkas att vissa arbetsplatser ej kontrollerar medvetet, men exempelvis kan en vardaglig företeelse som loggning av teletrafik anses vara en övervakande åtgärd, som kan härledas specifik individ. Hur sen dessa uppgifter används antar vi att det varierar starkt från arbetsplats till arbetsplats, men uppgifter kan, vilket bekräftas av vår studie, användas bland annat som påtryckningsargument om en säljare presterar sämre än förväntat. Vi tolkar även att ett starkt kontrollerat arbete medför att arbetstagaren upplever arbetssituationen som stressig.

Uppsatsen syfte är att utreda arbetstagarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. I uppsatsen används en rättsdogmatisk metod. Resultatet av undersökningen visar att det är arbetsgivaren som har huvudansvaret i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetstagarens ansvar är att delta i arbetsmiljöarbetet genom att rapportera in risker där människors liv och hälsa kan vara i fara, tillbud, sjukdom och olycksfall. Arbetstagaren ska följa givna föreskrifter, iaktta försiktighet, använda tillhandahållen skyddsutrustning och ha den kunskap som krävs för att använda skyddsutrustningen för att förebygga olyckor. Väljer en arbetstagare medvetet att bryta mot arbetsmiljöföreskrifterna blir det en arbetsrättsliga tvist där arbetstagaren riskerar att bli uppsagd.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller arbetsmiljörätt. Arbetsmiljöverket är därmed ansvarig för att se till att regleringen på området följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i världen att fördöma mobbning genom lag. Sedan dess har ingen arbetsgivare fällts. En provocerad uppsägning innebär att arbetstagarens åtgärd har föranletts av arbetsgivaren och att denne då har handlat på ett sätt som inte överensstämmer med god sed på arbetsmarknaden eller som annars måste anses otillbörligt, till exempel genom trakasseriåtgärder mot arbetstagaren. I belgisk rätt utgör lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete grunden för lagstiftningen om säkerhet och hälsa i arbetet och kompletteras av förordningar. Efter utvärdering av 2002 års lag tillkom ny lagstiftning år 2007 genom den kungliga förordningen av den 17 maj 2007 om förebyggande av psykosocial stress. Om mobbningen är kvar efter genomförandet av åtgärder, alternativt om arbetsgivaren underlåter att vidta lämpliga åtgärder emot mobbning, griper förebyggande rådgivaren och inspektionen om välfärd in med arbetstagarens samtycke. I lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete ges ett skydd för arbetstagaren mot uppsägning samt en omotiverad ensidig förändring utav arbetsvillkoren för den som känner sig utsatt för mobbning. För att effektivisera den svenska lagregleringen som redan finns samt öka fastställda sanktionsavgifter föreslås i SOU:n 2011:57 en bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner, att avkriminalisera vissa överträdelser och istället införa sanktionsavgifter eller andra liknande avgifter.

<p>This study deals with work environment from a legal perspective. The study includes legislative history, legislation today and one empirical study. The legislation that concerns work environment (health and safety) in Sweden today is found in the Swedish Work Environment Act (WEA), the Work Environment Ordinance (WEO), Provisions issued by the Work Environment Authority, related legislations and also collective agreements. The WEA, passed by the parliament in 1977, came into force on the 1st of July 1978 and it defines the framework for Provisions issued by the Work Environment Authority, which is an authority superintended by the Swedish government. These Provisions contain more detailed stipulations and obligations with reference to the working environment. The WEO contains certain supplementary rules. The Work Environment Authority supervises the obedience to the legislation.</p><p>The first work environment act was created in 1889 because of too many work accidents. By the year of 1929 the work environment act was focused on work diseases in consequence of dangerous substances such as asbestos and silicosis. Partly because of the legislation, there are no big problems in the physical work environment today. Sweden has one of the most physically safe work environments in the world today. The present problem is instead the psychosocial work environment because it is experienced individually.</p><p>An empirical interview study shows that employers and employees are satisfied with the work environment at Karlstad University.</p>

<p>Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.</p><p>I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.</p><p>Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.</p><p>Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.</p>

Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde. I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet. Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning. Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.

This study deals with work environment from a legal perspective. The study includes legislative history, legislation today and one empirical study. The legislation that concerns work environment (health and safety) in Sweden today is found in the Swedish Work Environment Act (WEA), the Work Environment Ordinance (WEO), Provisions issued by the Work Environment Authority, related legislations and also collective agreements. The WEA, passed by the parliament in 1977, came into force on the 1st of July 1978 and it defines the framework for Provisions issued by the Work Environment Authority, which is an authority superintended by the Swedish government. These Provisions contain more detailed stipulations and obligations with reference to the working environment. The WEO contains certain supplementary rules. The Work Environment Authority supervises the obedience to the legislation. The first work environment act was created in 1889 because of too many work accidents. By the year of 1929 the work environment act was focused on work diseases in consequence of dangerous substances such as asbestos and silicosis. Partly because of the legislation, there are no big problems in the physical work environment today. Sweden has one of the most physically safe work environments in the world today. The present problem is instead the psychosocial work environment because it is experienced individually. An empirical interview study shows that employers and employees are satisfied with the work environment at Karlstad University.