Forskning om arbetsplatsmobbning utifrån svenska förskolesammanhang är knapphändig. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva och tolka tolv förskolepedagogers levda erfarenheter av detta fenomen. Med utgångspunkt i Edmund Husserls fenomenologiska ansats respektive interpretativ fenomenologisk analys (IPA) erhålls deras erfarenheter genom individuella semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på en sammantagen oförrättslivsvärld hos förskolepedagogerna. Inom ramen för denna livsvärld manifesteras arbetsplatsmobbning genom utfrysningar och osynliggörande, föraktfulla kommentarer och negativt skvaller. Mobbningen försämrar fysiskt och psykiskt välmående, arbetsprestationer, kollegiala samarbeten och pedagogiskt arbete med förskolebarn. Fenomenet beror enligt förskolepedagogerna på en generations- och utbildningsklyfta tillsammans med höga krav och ogynnsamma arbetsmiljöer. För att hantera mobbningen framhäver de relationsbyggande i personalgrupper. En slutsats som dras är att de tolv förskolepedagogerna upplever arbetsplatsmobbning som ett befintligt problem vilket på grund av en tystnadskultur sällan blir föremål för hantering utifrån deras erfarenheter. I relation till detta konkluderas att respondenterna inte upplever sig omfattas av demokrati-, likabehandlings- och värdegrundsarbete i samma utsträckning som förskolebarn.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Syftet med den föreliggande studien är att öka förståelsen för hur kränkande särbehandling på arbetsplatsen påverkar individens livssituation. Arbetstagare som har blivit utsatta för kränkande särbehandling eller blir utsatta för kränkande särbehandling har intervjuats om hur det har påverkat deras livssituation. Intervjupersonerna har även blivit tillfrågade om hur de upplever hanteringen av kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Arbetsplatsmobbning och kränkande särbehandling har behandlats synonymt med varandra och används i olika delar av arbetet. Resultatet av föreliggande studie visar att kränkande särbehandling påverkar individer negativt likt tidigare forskning på ämnet. De negativa konsekvenserna innebär bland annat sämre psykiskt välmående, depression, sömnproblem och självmordstankar. Även familjelivet och arbetslivet påverkas av detta. Ett annat mönster som visas i studien är att närmaste chefer stoppar utredning om kränkande särbehandling på arbetsplatsen genom att inte ta det vidare uppåt i organisationen eller att inte arbeta aktivt med att förhindra sådana beteenden.  Det är många saker som deltagarna saknar i hanteringen och processen kring kränkande särbehandling. Det centrala är kollegor som inte säger ifrån och chefer som inte frågar hur de mår samt att förtroendet för organisationen blir mindre.

Mobbning förekommer överallt på arbetsplatser runt om i världen. Det är ett ökande globalt problem som behöver belysas. Arbetsplatsmobbning kan leda till både psykiska och fysiska besvär som depression och hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inte mycket forskning kring HR: s roll i mobbningsärenden. Syftet med studien var därför att undersöka hur HR-personal på kommuner förebygger, hanterar och upplever arbetsplatsmobbning. Frågeställningarna belyste förebyggande mobbningsarbete, upplevelser och hantering samt hinder och svårigheter enligt HR personal. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ studie, baserat på en intervjuguide, med åtta erfarna kvinnor med HR- roll från olika kommuner i Västsverige. Data är analyserade med en tematisk analys och resultaten presenterade på ett strukturerat sätt utifrån fyra huvudteman: Vad är arbetsplatsmobbning?, Förebyggande arbete, Hantering samt Hinder och svårigheter. Ordet mobbning har granskats noggrant och HR upplever att ordet mobbning endast används när det gäller barn i skolan. För vuxna väljer HR att använda ordet kränkning i sina ärenden. Olika hanteringssätt av utsatta personer som kommer till HR i förtroende diskuteras vidare och HR rollens objektivitet beskrivs och tolkas som en svårighet. / Bullying occurs everywhere in workplaces around the world. It is a growing global problem that needs to be addressed. Workplace bullying can lead to both mental and physical ailments such as depression and cardiovascular disease. There is not much research on HR's role in bullying cases. The purpose of the study was therefore to investigate how HR staff in municipalities prevent, handle and experience workplace bullying. The issues shed light on preventive bullying work, experiences and handling as well as obstacles and difficulties according to HR staff. To investigate this, a qualitative study was conducted, based on an interview guide, with eight experienced women with HR roles from different municipalities in West Sweden. Data was analyzed with a thematic analysis and the results presented in a structured way based on four main themes: What is workplace bullying?, Preventive work, Handling, and Obstacles and difficulties. The word bullying has been carefully examined and HR feels that the word bullying is only used when it comes to children in school. For adults, HR chooses to use the word violation in their cases. Different ways of dealing with vulnerable people who come to HR in trust are further discussed and the objectivity of the HR role is described and interpreted as a difficulty.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsplatsmobbning mot HR-anställda, samt om det fanns några könsrelaterade skillnader gällande tendensen att fallaoffer för arbetsplatsmobbning. Sammanlagt kontaktades 300 organisationer genom ettsystematiskt urval och 58 enkätsvar samlades in. En svensk översättning av verktygetNAQ-R (Rosander & Blomberg, 2018) användes för att identifiera respondenter utsatta förarbetsplatsmobbning. Av de 58 svar som samlades in hade två (3%) respondenter blivitutsatta för arbetsplatsmobbning. Detta var en lägre siffra än vad som tidigare forskningrapporterat inom den svenska arbetsmarknaden. Analys genom användning av MannWhitney U-test visade att det inte fanns några signifikanta könsrelaterade skillnader. Vårslutsats är därför att det inom HR-yrket är ovanligare att falla offer för arbetsplatsmobbningän i det svenska arbetslivet i stort, och att det inte finns några könsrelaterade skillnadergällande tendensen att falla offer för arbetsplatsmobbning inom HR-yrket.