Mobbning på arbetsplatsen kan definieras som återkommande psykiska kränkningar, ofta riktade mot en person från en eller flera kolleger. Dessa handlingar sker frekvent och över en längre period. Konsekvenser till följd av mobbning är psykiska, psykosomatiska och sociala besvär. Olika mätmetoder kan ge upphov till skilda resultat och frekvenser för förekomsten av mobbning på arbetsplatsen. Ett korrekt mått på utsatthet för mobbning är viktigt för samhälle och organisation för att kunna anpassa resurser för att hantera problemet. Ett internationellt ofta använt verktyg för att mäta utsatthet för mobbning på arbetsplatsen är Negative Acts Questionnaire Revised (NAQ-R), som har dokumenterad validitet och visat på goda psykometriska egenskaper. Syftet med den aktuella studien var att översatta och validera NAQ-R till svenska samt att jämföra resultaten med tidigare valideringar. Ett urval på 133 personer besvarade en webbenkät med NAQ-R, skalor för arbetsbelastning, rollkonflikter samt hälsa. Ett antal analyser genomfördes för att testa reliabilitet, begreppsvaliditet, samband med variabler som tidigare visat sig ha ett samband med mobbning, samt faktorstruktur. Resultatet visade hög intern konsistens, begreppsvaliditet samt starka samband med arbetsbelastning och rollkonflikter vilka är faktorer som i tidigare forskning visats kunna leda till mobbning på arbetsplatsen. Resultatet visar också ett starkt samband med ohälsa som en konsekvens av mobbning vilket går i linje med tidigare forskning. Sammantaget tyder aktuell studie på att den svenska översättningen av NAQ-R (NAQ-R-S) är ett tillförlitligt och trovärdigt instrument för att mäta mobbning på arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsplatsmobbning mot HR-anställda, samt om det fanns några könsrelaterade skillnader gällande tendensen att fallaoffer för arbetsplatsmobbning. Sammanlagt kontaktades 300 organisationer genom ettsystematiskt urval och 58 enkätsvar samlades in. En svensk översättning av verktygetNAQ-R (Rosander & Blomberg, 2018) användes för att identifiera respondenter utsatta förarbetsplatsmobbning. Av de 58 svar som samlades in hade två (3%) respondenter blivitutsatta för arbetsplatsmobbning. Detta var en lägre siffra än vad som tidigare forskningrapporterat inom den svenska arbetsmarknaden. Analys genom användning av MannWhitney U-test visade att det inte fanns några signifikanta könsrelaterade skillnader. Vårslutsats är därför att det inom HR-yrket är ovanligare att falla offer för arbetsplatsmobbningän i det svenska arbetslivet i stort, och att det inte finns några könsrelaterade skillnadergällande tendensen att falla offer för arbetsplatsmobbning inom HR-yrket.