Studien undersöker hur upplevelser av särbehandling kan inverka på kvinnors möjlighet till kompe- tensutveckling inom en organisation i byggbranschen. Detta har genomförts genom att intervjua kvinnliga medarbetare inom byggbranschen för att få deras syn och erfarenheter kring bland annat kränkande särbehandling, kompetensutveckling och karriärutveckling. Resultatet tyder på att kvin- norna inte upplevde någon kränkande särbehandling vid studiens genomförande men de beskrev ändå händelser som skulle kunna tolkas som kränkande särbehandling. Resultatet pekade inte heller på någon koppling mellan kränkande särbehandling och upplevda möjligheter till kompetensutveck- ling inom organisationen. Istället visade resultatet på att det fanns en stor avsaknad av kvinnliga förebilder inom byggbranschen och att tillkomsten av fler kvinnliga förebilder skulle kunna leda till att kvinnors intresse för byggbranschen skulle kunna öka och således bidra till att branschen uppnår en jämnare könsfördelning.

Syftet med den föreliggande studien är att öka förståelsen för hur kränkande särbehandling på arbetsplatsen påverkar individens livssituation. Arbetstagare som har blivit utsatta för kränkande särbehandling eller blir utsatta för kränkande särbehandling har intervjuats om hur det har påverkat deras livssituation. Intervjupersonerna har även blivit tillfrågade om hur de upplever hanteringen av kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Arbetsplatsmobbning och kränkande särbehandling har behandlats synonymt med varandra och används i olika delar av arbetet. Resultatet av föreliggande studie visar att kränkande särbehandling påverkar individer negativt likt tidigare forskning på ämnet. De negativa konsekvenserna innebär bland annat sämre psykiskt välmående, depression, sömnproblem och självmordstankar. Även familjelivet och arbetslivet påverkas av detta. Ett annat mönster som visas i studien är att närmaste chefer stoppar utredning om kränkande särbehandling på arbetsplatsen genom att inte ta det vidare uppåt i organisationen eller att inte arbeta aktivt med att förhindra sådana beteenden.  Det är många saker som deltagarna saknar i hanteringen och processen kring kränkande särbehandling. Det centrala är kollegor som inte säger ifrån och chefer som inte frågar hur de mår samt att förtroendet för organisationen blir mindre.

I tidigare intervjuer med fackförbundet Byggnads framkom det att byggbranschen präglas av något som kallas machokultur. Det vill säga att arbetsmiljön kännetecknas av manlighet, tufft arbetsklimat samt sexistiskt eller könsdiskriminerande språk. Byggnads startade tillsammans med Byggcheferna en kampanj 2015 som heter "Stoppa machokulturen" där de framför att byggbranschen är en av Sveriges minst jämställda bransch och att fler kvinnor behövs men också att machokulturen måste bort. Därför har vi i denna studie valt att undersöka just machokulturen och kvinnors status inom byggbranschen genom att intervjua både arbetsledare och medarbetare för att komma fram till ett resultat. Resultatet konstaterade att en machokultur existerar då både kränkande ord samt sexistiska och könsdiskriminerande ord förekommer i princip varje dag. Dock irriterar inte detta medarbetarna eller arbetsledarna på något vis då de poängterar att detta är så som byggbranschen fungerar. Intervjupersonerna anser även att kvinnor på arbetsplatsen är positivt, ingen av intervjupersonerna ser något hinder i könet utan snarare att kvinnan måste ha intressen som är mer manliga. De slutsatser vi kommit fram till är att utbildning är det som krävs och fattas, utbildning till både skyddsombud, arbetsledare och medarbetare. Detta för att bygga upp en medvetenhet om att kvinnor behövs inom branschen och att de kan utföra samma arbete som män kan. / In previous interview with the trade union Byggnads, it emerged that the construction industry is characterized by a culture called macho culture. The work environment is characterized by greed, tough working climate, and sexist or gender discriminating language. Byggnads, together with the Byggcheferna, started a campaign 2015 called the "Stop macho culture". In which they argue that the construction industry is one of Sweden's least-equalized industry and that more women are needed but also that the macho culture must be removed completely. Therefore, in this study we have chosen to investigate the exact macho culture and women's status in the construction industry by interviewing both supervisors and employees to arrive at a result. The result found that a macho culture exists when abusive as well as sexist and gender discriminating words occur every day. However, this does not irritate employees or supervisors in any way as they point out that this is the way the construction industry works. Interviewers also consider that women in the workplace are positive, none of the interviewees sees any obstacles in the sex but rather that the woman must have interests that are more male. The conclusions we have come to are that education is what is required and missing, education for both the protection officer, the supervisor and the employees. This to build awareness that women are needed in the industry and that they can do the same work as men can.

Sambandet mellan social och organisatorisk arbetsmiljö och den anställdes hälsa är väl etablerat, varav på senare tid har det betonats allt mer att en bristande social och organisatorisk arbetsmiljö är den viktigaste riskfaktorn till ökad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. Denna studie syftade till att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö i en kommun, huvudsakligen med utgångspunkt i chefers upplevelser ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Det möjliggjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sju chefer och ett huvudskyddsombud som deltagare. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inom kommunen huvudsakligen upplevs fungera bra ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, framförallt i och med en god kommunikation och en omfattande åtgärdshantering i form av bland annat regelbundna arbetsplatsträffar, prioritering av arbetsuppgifter samt dokumenterade och tillgängliga riktlinjer avseende kränkande särbehandling. Det finns utrymme för förbättring avseende några faktorer. Förslag, baserat på det som framkommit i studien, är att se över krav i relation till resurser för att minska upplevd hög arbetsbelastning hos chefer samt utbilda dem inom gränslöst arbete för att separera arbetsliv från privatliv. Förslag är även att tydliggöra nolltolerans avseende kränkande särbehandling inom de verksamheter där det brister för att fler arbetstagare ska agera på förekomst av det och slutligen, att fler chefer inför en mindre medarbetarundersökning veckovis. Det i syfte att kontinuerligt få en inblick i medarbetarnas upplevelser av deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö för att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv.

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda de fall där det finns misstanke om att kränkande särbehandling förekommit. Detta har lett till att många arbetsgivare anlitar externa utredare för att säkerställa att den som utreder har tillräcklig kompetens för uppdraget och upplevs opartisk av de parter som är involverade i utredningen. Vi vill med denna studie utforska hur arbetsgrupper, verksamheter och organisationer påverkas av en sådan utredning. Med ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex HR-chefer och en HR-strateg från sju svenska kommuner.  Vi fick ta del av upplevelser och iakttagelser, och synpunkter på dessa utredningsprocesser samt deras effekt på organisationen. Respondenterna söktes genom e-postutskick till ett slumpmässigt urval av totalt 100 kommunala HR-chefer med förfrågan om intresse att delta. Berättelserna indikerar att en utdragen utredningsprocess innebär en påfrestning för berörda arbetsgrupper och har en negativ inverkan på den sociala arbetsmiljön vilket medför en ökad risk för ohälsa på arbetsplatsen. / Employers are required to investigate cases of suspected bullying in the workplace. Many employers engage external investigators to ensure that the investigator posesses sufficient competence for the mission and is perceived to be impartal by the parties involved in the investigation. The aim with our present study is to explore how work groups, the business, and the organization are impacted by such an investigation. Through a phenomenological perspective and a qualitative approach we conducted semi-structured interviews with six HR-managers and one HR-worker from seven swedish municipalities, We were given access to experiences and observations, and views on these investigation processes and their effect on the organization. Respondents were sought through e-mailed inquiry of participation to a randomized selection of 100 HR-managers in swedish municipalities. The narratives indicate that a protracted investigation process entails hardship for the work group involved, and has a negative impact on the social work environment, leading to increased risk for ill health in the workplace.

Problemformulering: HR-personal kommer ofta i kontakt med arbetsmiljöproblemet kränkande särbehandling och mobbning. Forskning visar att deras arbete kring detta inte är enkelt.  Erfarenhet av dåligt organisatoriskt svar lämnar de utsatta i sin tur ofta nedtystade i sina upplevelser. Känslan av organisatorisk identitet förstärks genom att som anställd både bli sedd och hörd och har en stark koppling till välbefinnandet. Forskning efterlyser även behov av reflektion över vårt sociala ansvar för varandra. Etiken för agerande mot kränkningar och mobbning och ett hälsofrämjande fokus uppfattas som nödvändig.  Syfte: Att undersöka hur HR-personal upplever sin yrkesroll och sin arbetsmiljö i arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling och mobbning för att kunna främja hälsan hos den utsatta medarbetaren. Metod: En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes på nio HR-medarbetare. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Resultat visar att HR-personal ser sin roll främst som chefsstöd. HR kan även finnas för enskilda medarbetare, men utan beslutanderätt till aktiva åtgärder. Det hälsofrämjande arbetet ansågs ske genom olika förebyggande åtgärder. Framgångsfaktorer men även hinder identifierades vilket bekräftar problemets komplexitet.  Slutsats: HR-personals förutsättningar för att kunna ge stöd till den utsatta medarbetaren visar sig vara mycket beroende av den kontexten och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som HR själva befinner sig i, samt beroende av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i organisationens samtliga verksamheter. För att kunna lyckas med arbetsmiljöarbetet mot kränkningar och mobbning ska allt arbete baseras på etiska reflektioner och vårt sociala ansvar för varandra. Reflektioner från hälsofrämjandets synvinkel kan ses som en bra komplettering till detta. / Aim: To investigate HR staff experiences about their role and work environment against bullying to promote health of vulnerable employee.  Method: A semi-structured interview study conducted with nine HR employees. The data collection was analyzed with qualitative content analysis.  Main results: HR staff see their role as a primary managerial support. HR can also be available for individual employees, though without any decision-making power or actual responsibility for employees' well-being. Health promotion considered done mostly through various preventive measures. Success factors but also obstacles could identified, which confirms the complexity of the issue. Conclusion: HR's ability to support the health of vulnerable employee turns out to be highly dependent on the context and the social and organizational work environment. To success should all work be based on ethical reflections, our social responsibility for each other and reflections of health as a good complement to this.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. / The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. / Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart

Samtidigt som transporter av gods till sjöss än idag utgör en grund för möjligheter att bedriva handel mellan olika länder står den svenska sjöfartsbranschen inför en utmaning i att rekrytera och behålla kompetent personal. Sjömän tenderar idag till att söka landbaserade arbeten och vid lärosätena i Kalmar och Göteborg är det långt ifrån samtliga sjöfartsstudenter som fullföljer utbildningen och blir ett tillskott till näringen. Tidigare forskning har påvisat att det framför allt är brister inom arbetsmiljön ombord som ligger till grund för att behålla personal. Syftet med denna studie är att undersöka sjöbefälsstudenternas uppfattning om arbetsmiljön ombord och hur den kan förbättras för att behålla personalen. För att kunna besvara frågeställningarna har studien genomförts kvalitativt med fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förbättringar inom den sociala arbetsmiljön såväl som den fysiska behöver träda i kraft. Arbetsbelastningen behöver minskas, mängden konstruktiv feedback behöver öka och arbetet mot sexuella trakasserier och rasism måste fortgå. Resultatet visade även att befälhavaren ombord har en stor påverkan på arbetsmiljön. Ytterligare en slutsats som drogs var att definitionen av en god arbetsmiljö grundar sig i en god gemenskap, bra stämning och en positiv attityd inom besättningen. / As maritime transportations remain vital to conduct trade between different countries, the Swedish maritime industry faces challenges in keeping and recruiting seafarers. There is a trend among seafarers to apply for shore-based jobs before retirement and at the maritime academies in Kalmar and Gothenburg there are relatively few who complete their education and contribute to the numbers in the industry. Previous studies have shown that flaws in the work environment played a significant role in the decision to seek a job at shore. The purpose of this study is to examine how deck cadets have experienced the work environment and what improvements they see suitable to keep seafarers on board. In order to answer these questions, the study was performed qualitatively by using focus group interviews. The results indicated that improvements in the social work as well as in the physical work environment needs to be enforced. The workload needs to be reduced, the amount of constructive feedback increased and effort against racism and sexism needs to remain a focus in order to improve the work environment. The results also revealed that the master on board has a significant impact on the work environment. The study also showed that the students defined a healthy work environment as one which includes a sense of community, positive attitude among the crew and a healthy atmosphere.

This study presents a critical discourse analysis of workplace health at the Swedish Church in Umeå. The analysis in this paper is based on Carol Bacchi‟s theoretical framework “What‟s the problem represented to be?”, which helps to build an insight on the common sense understanding that what we propose to do about something reveals what we think needs to change and hence what we think the „problem‟ is. The main area has been focused on (1) working hours and workload (2)competence transmission and (3) discrimination. The analysis of the policy documents shows that work hour and work load due an independent work enviroment for most of the professions in church, create an individual liability in relation to competence and qualification. It also reveals an assumption that the surrounding, a revival legacy where the Church of Umeå act, created a positive/affirmative action trough competence transmission between older vicars and younger female vicars to cope a long-term male dominated profession. The study also found that competence transmission between older and younger employees create an implied assumption of alack in competences among younger employees. To prevent discrimination a key concept was to promote good work relationships. That means through constructions of equality and gender equality. A possibly effect of the policy of equality, where it´s assumes that everybody has to take responsibility to prevent discrimination, but allows individual interpretations created a risk that the actions to whom it concerns fails. It also shows that the individual government was highly depending in the relations of power as the victim - violates and also in the relationship employee –employer as a junior partner or superior partner. / Syftet med denna uppsats att analysera hur framställningen av psykosocial arbetsmiljö är utformat i policydokument inom Svenska kyrkan i Umeå i relation till tidigare forskning. Analysen i uppsatsen baserar sig på Carol Lee Bacchis metod What´s the problem represented to be? som syftar till att ge en insikt av bakomliggande problem i policydokument och hur man ämnar förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Utgångsläget var att studera det konkreta förslaget och utifrån det utläsa vad det egentliga ”problemet” är. Analysen resulterade i ett fokus på områdena för 1.) arbetstidens förläggning och arbetsbelastning, 2.) kunskapsöverföring och 3.) kränkande särbehandling. Studien fann att det förebyggande åtgärderna inom ramen för arbetstidens förläggning och arbetsbelastning utgår från att arbetsrelaterad ohälsa ska förebyggas genom arbetsgivarens ansvar för att arbetsbelastning och krav ligger i linje med medarbetarnas kompetens och förmågor. Flertalet yrken inom kyrkan förväntas själva kunna avgöra när arbetsinsatser är rimliga, varför det ändå kunde ses bli en individfråga huruvida arbetsbelastningen kan bli relaterad till kompetens och förmåga. Det återfanns även föreställningar om kön utifrån Umeå pastorats omgivning av väckelse arv som kan skapa en positiv särbehandling som diskurs genom kompetensöverföring mellan äldre och kvinnliga yngre präster för att hantera ett länge mansdominerat yrke. Studien fann även att ålder utifrån insatser om kompetensöverföring mellan yngre och äldre skapade en underförstådd föreställning om kunskapsbrist i relation till yngre medarbetare. Inom ramen för att motverka kränkande särbehandling blev nyckelkoncept som främjande av konstruktiva arbetsrelationer viktig. Det innebar att utifrån konstruktioner av jämlikhet och jämställdhet förebygga kränkande särbehandling. En effekt av policyn för jämlikhet där alla förväntas ta ansvar och att man tillåter egna tolkningar, riskerade att skapa en otydlighet till vem insatserna riktar sig till och där individe nblev produktivt styrande i maktrelationerna som den utsatte vs. den som kränker och som anställd i förhållande till arbetsgivaren.

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees. Current law and regulations will be examined together with the unique trial regarding the municipality of Krokom where an employee committed suicide after being bullied by his supervisor. It resulted in the two managers with responsibility for working environment were sentenced for crime. The conclusion is that the responsibility for preventing victimization and harassments are comprehensive. Agreements occur but the empirical study is showing it is rare in combination with victimization. However it is likely that unrecorded information tell another point of view and that women belong to the group that are the most affected one. During the past five years twelve percent of the Swedish population have been bullied by their colleagues or supervisors. Victimization and agreements are existing situations that have to be discussed and not hidden away due to the simplicity of paying employees to quit. / Huvudämnet  för  kandidatuppsatsen  är  kränkande  särbehandling  där  gällande  rätt  inom  ämnetkommer granskas utifrån en första frågeställning som rör arbetsgivares ansvar vid förekomsten av kränkningar på arbetsplatsen. Den andra frågeställningen behandlar utköp av anställda och framför allt de som utsatts för kränkande särbehandling samt vilka grupper av arbetstagare som eventuellt påverkas. Studien syftar till att skapa förståelse och klargörande inom gällande rätt, samt skapa insikt i arbetsgivares möjlighet att köpa ut arbetstagare genom att granska sådana åtgärder. Svensk reglering i form av bland annat Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ses över i kombination med internationell reglering på EU-nivå för att finna svar. Rättegången om Krokoms kommun där en mobbad socialsekreterare tog sitt liv, där arbetsmiljöbrott prövats i ett unikt mål, är tänkt att återkomma som en röd tråd uppsatsen igenom. Studien har kompletterats med empiriskt material där olika parter på arbetsmarknaden hörts i frågor om kränkande särbehandling och utköp av arbetstagare som utsatts för detta. Analysen berör bland annat den fakta som tyder på att kvinnor är den grupp som i högst grad anser sig mobbade och förmodligen köps ut i större utsträckning än män. Genom Krokomrättegången och lagrum så som Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det konstateras att arbetsgivares ansvar är mycket långtgående och att insatser krävs både förebyggande och aktivt mot kränkande särbehandling. En del arbetsgivare väljer istället att köpa ut arbetstagare. Det inträffar, men inte i så hög grad, kombinerat med kränkande särbehandling enligt det empiriska underlaget. Det är dock sannolikt att ett mörkertal förekommer och att överenskommelser görs i det tysta. Tolv procent av befolkningen uppger att de mobbats av sina arbetskamrater eller chefer under de senaste fem åren. Kränkande särbehandling förekommer och är ett ämne som är viktigt att belysa. Förhoppningen är att uppsatsen kan lyfta medvetenheten rörande de båda huvudämnenakränkande särbehandling och utköp.