Undersökningar av arbetsmiljöverket visar att många tillverkningsindustrier inte fullgör sitt ansvar med OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) . Det finns lagar och föreskrifter som indikerar den sociala arbetsmiljöns vikt och det finns forskningsbelägg för att säga att arbetstagare mår och presterar bättre vid bra social arbetsmiljö. En väg att nå detta är genom ett situationsbaserat ledarskap eller användande av OBM (organizational behaviour management) metodik. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom en organisation arbetar med ledarskap och socialt stöd enligt regelverket OSA (AFS 2015:4). Sju chefer och tre anställda vid entillverkningsindustri intervjuades. En tematisk analys indikerar ett pågåendeförbättringsarbete, då cheferna uttryckte att de arbetar med OSA frågor i det dagliga arbetet. Cheferna uttryckte att de arbetar för att vara närvarande samt för att skapa ett öppet klimat, vilket följarna höll med om. Baserat på chefernas svar finns indikationer att feedback sker i olika grad och detta är något som följarnas svar även förstärkte. Informationsstruktur var något de upplevde som en förbättringspotential.

Trots att den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön i Sverige förbättrats under de senaste decennierna finns det fortfarande utbredda arbetsmiljöproblem för många grupper på arbetsmarknaden.Intresset för organisatorisk-och social arbetsmiljö har ökat under de senaste åren och en god arbetsmiljö är något som är bra för både arbetstagare och arbetsgivare. Organisationer består av individer som alla är unika, har olika erfarenheter, värderingar och åsikter. Organisationskultur utvecklas och uppstår i en organisation när människor arbetar tillsammans under en längre tid, det innebär att uppfattningar och normer kring hur arbetet och samarbetet ska ske under en kortare eller längre period växer fram.Tidigare forskning har ofta inriktats på att försöka utläsa vilka egenskaper i en organisationskultur som är betydelsefulla för en organisations effektivitet. I denna uppsats undersöks vårdpersonals upplevelse av organisationskultur i relation till organisatorisk-och social arbetsmiljö med avseende på mål, samarbete och kommunikation. Uppsatsen är kvalitativ medett deduktivt angreppssätt, där den insamlade empirin analyseras utifrån tidigare forskning och Edgar H. Scheins (2017) teori om organisationskultur. Utifrån den valda metoden har det varit möjligt att få en djupare inblick i vårdavdelningens organisationskultur.Resultatet visar att vårdavdelningen sannolikt befinner sig i en förändringsprocess där även ett gemensamt lärande äger rum, vilket innebär att ledarskapet har stora möjligheter att påverka organisationskulturen. Resultatet visar också att organisationskulturen kan ha en påverkan på vårdavdelningens arbete med mål, samarbete och kommunikation vilka är delar av den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön.

<p>Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrågade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av på en arbetsplats. För att få svar på denna fråga användes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseområde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. Därför var inriktningen ungas önskemål mer intressant för mig.  Resultaten från undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat. De ville bland annat också ha lyhörda chefer, möjlighet att utvecklas som yrkesmänniskor och varierande arbetsuppgifter. Ytterligare en kategori hittades som inte hade någon koppling till resten av resultaten och det var kategorin pengar. Respondenterna sa att de ville få en rättvis ersättning för sitt arbete, men att de inte ville arbeta för att kunna leva ett liv i lyx. Resultaten från denna undersökning jämfördes i slutet både mot tidigare forskningsartiklar och mot fyra olika teorier.</p>

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrågade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av på en arbetsplats. För att få svar på denna fråga användes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseområde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. Därför var inriktningen ungas önskemål mer intressant för mig.  Resultaten från undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat. De ville bland annat också ha lyhörda chefer, möjlighet att utvecklas som yrkesmänniskor och varierande arbetsuppgifter. Ytterligare en kategori hittades som inte hade någon koppling till resten av resultaten och det var kategorin pengar. Respondenterna sa att de ville få en rättvis ersättning för sitt arbete, men att de inte ville arbeta för att kunna leva ett liv i lyx. Resultaten från denna undersökning jämfördes i slutet både mot tidigare forskningsartiklar och mot fyra olika teorier.

Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

This essay processes the responsibility for the psychosocial environment at work, including both organizational and social aspects, during teleworking. As an effect of the COVID-19 pandemic, a large-scale part of the labour market switched to solely teleworking. There are, as with most things, both advantages and disadvantages of teleworking and the dissertation focuses on the organizational and social work environment aspects in companies that conduct office work of various kinds. The essay examines EU law and other relevant international sources together with the Swedish sources of law. To put the law to a societal perspective, to be able to analyse the consequences of the application of the law, literature and assured research in the field are studied. A qualitative study is included to examine women's experience of teleworking based on organizational and social factors with a gender perspective.The essay concludes that the legal responsibility for the working environment, regardless of where the work accomplishes, lies with the employer. The employee's responsibility is limited to actively participating in the undertaking with the working environment. A need for a distinct description and information about the employee's participation can facilitate cooperation regarding the work environment during teleworking. The advantages that emerge in the qualitative study are the difficulties with telework are the demarcation between work and private life. Also, the lack of physical meetings during telework, despite today's information technology tools. The respondents are affirmative about teleworking to a greater extent in the future, but not under duress or full time.

Denna studie handlar om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön där syftet är att undersöka arbetstagares upplevelser av sin egna och chefens ansvar i skapandet av en god arbetsmiljö. Undersökningen bygger på material från tio kvalitativa intervjuer och resultatet visar på flera faktorer som inverkar på arbetsmiljön. Dels är det den organisatoriska delen som innefattar strukturella förutsättningar och dels den sociala delen som belyser mjuka värden. Slutsatsen är att arbetsmiljö påverkas av hur både den sociala och den organisatoriska närvaron ser ut. Detta i form av arbetstagares medvetenhet kring sitt eget ansvar i arbetsmiljöarbetet, graden av chefens närvaro och stöd samt både organisatoriska och individuella förutsättningar för chefen att genomföra tillfredsställande arbetsmiljöåtgärder. Slutligen är en tydlig och ömsesidig delaktighet i organisationens struktur- och ansvarsfördelning betydelsefull för arbetsmiljön. / <p>2020-06-08</p>

Syfte:            Att utifrån ett CSR-perspektiv undersöka hur lastbilsförarna i ett mindre åkeri upplever att organisationen arbetar med den sociala hållbarheten.  Metod:         Som datainsamlingsmetoder till denna studie har en kvantitativ survey samt en kvalitativ semistrukturerad intervju valts. Som grund till empirin har 12 lastbilsförare svarat på frågeformuläret till surveyn samt en chef har blivit intervjuad. Teori:           Studiens teoretiska referensram bygger på CSR, arbetsmiljö, hygienteori samt COPSOQ. Slutsats:       Vi har funnit att lastbilsförarna i denna studie upplever att organisationen      arbetar väl med sitt CSR arbete.

Bemanningsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne. På grund av det unika trepartsförhållandet som innebär att arbetsmiljöansvaret är delat mellan bemanningsföretaget och konsultföretaget riskerar bemanningspersonalens arbetsmiljö att bli lidande. Av den anledningen åsyftade studien att undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevdes hos inhyrda konsulter i bemanningsbranschen. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning som skickades ut tillanställda konsulter på ett bemanningsföretag i Västerbotten. Datamaterialet analyserades utifrån Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell. Resultatet i studien indikerade på att bemanningspersonalen generellt upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och att den allmänna trivseln var hög. Utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen framkom det att kraven som ställdes var lägre än den upplevda kontrollen. Vidare upplevde respondenterna ett starkt socialt stöd, främst ifrån kollegor. Andra intressanta fynd var att kvinnor tenderade att ha en sämre återhämtning mellan arbetspassen i jämförelse med männen och att äldre respondenter upplevde sin anställning som tryggare jämfört med yngre respondenter

Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i den regelstyrning som styr och samordnar offentlig sektor samt den målstyrning som dessa organisationer omfattas av. En nyckelfaktor vid förändringsarbete är ledarskapet och vilket stöd den enskilde individen upplever, vilka krav arbetsuppgifterna ställer samt vilken kontroll hen har över sitt arbete. Implementeringsprocessen präglas inom offentlig sektor av ett uppifrån-och-ner-perspektiv där beslut fattas av politikerna och som sedan förväntas tillämpas neråt i organisationen. Syftet med vår studie är att undersöka vilken syn offentliga organisationer har på, och hur arbetet med att implementera förskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ser ut. Syftet är också att studera vilken inverkan ledarskapet förväntas ha, samt vilka verktyg organisationerna använder sig av. I vår metod utgår vi från ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är representanter från HR samt chefer på olika nivå i offentlig sektor. Resultatet har vi sedan ställt i relation till våra teorier samt tidigare forskning. Resultatet speglar en relativt positiv syn på föreskriften även om det uttrycks en oro i att förväntningarna kan bli för höga och att kraven på enhetscheferna kommer att öka. Ledarskapet ses ha en stor betydelse för att minska ohälsan. Förutsättningar som anges för en lyckad implementering är utbildning, att involvera medarbetarna samt att använda resurserna på rätt sätt. Här ses också föreskriften som ett verktyg till det systematiska arbetsmiljöarbetet. I diskussionen lyfter vi den politiska styrning som ofta krockar med medarbetarnas syn och förväntan, och där enhetschefen ofta är den som hamnar i en utsatt position. Implementeringsprocessen blir svår att genomföra när det saknas tydliga mål vilket skapar en otydlighet på alla nivåer som i sin tur kan leda till att ohälsan i organisationerna snarare ökar.