Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.

Studien behandlar upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för undersköterskor arbetandes på sjukhus, samt hur undersköterskorna erfar interaktionen med patienter, anhöriga och andra yrkeskategorier. Detta ställts i kontrast till hur undersköterskeyrket presenteras utåt, via bilder och utbildning. Studien bygger på en fenomenologisk ansats och data har insamlats via semistrukturerade intervjuer. De teorier som applicerats i bearbetningen av materialet är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Arlie Russell Hochschilds känsloarbete. Ur intervjuerna har det framkommit att undersköterskan ofta befinner sig i den främre regionen, trots att de i relation till vissa grupper och situationer befinner sig i den bakre regionen, samt att bristande kunskaper i språk ofta leder till missförstånd mellan undersköterskor samt mellan undersköterska och patient. De olika rollerna som undersköterskorna tar på sig hamnar ibland i konflikt med varandra med stresspåslag som följd och en känsla av att vara behövd på fler ställen samtidigt. Det kollegiala stödet mellan undersköterskorna är stort och det är en förutsättning för att undersköterskan ska trivas på arbetsplatsen. / The study deals with experiences of the organizational and social work environment for assistant nurses working in hospitals, as well as how the assistant nurses experience the interaction with patients, relatives and other professional categories. This in contrast to how the assistant nursing profession is presented to the outside world, via pictures and education. The study is based on a phenomenological approach and data have been collected via semi- structured interviews. The theories applied in the processing of the material are Erving Goffman’s dramaturgical perspective, and Arlie Russell Hochschild’s emotional work. From the interviews it has emerged that the assistant nurse is often in the front stage, even though they are in the backstage in relation to certain groups and situations, and that a lack of language skills often leads to misunderstandings between assistant nurses and between assistant nurses and patient. The different roles that the assistant nurses take on sometimes end up in conflict with each other with stress surges as a result and a feeling of being needed in more places at the same time. The collegial support between the assistant nurses is great and it is a prerequisite for the assistant nurses to thrive in the workplace.

Jämställdhet inom byggindustrin är ett högaktuellt ämne inom en könssegregerad bransch där kvinnor under en lång period varit i minoritet. Denna studie undersöker yrkesarbetares upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön på ett företag inom byggbranschen i Sverige. Studiens fokus är inriktat mot jämställdhet, social arbetsmiljö, jargong, stöd och en mansdominerad bransch.  Studien har utförts med hjälp av sex stycken yrkesarbetare inom ett byggföretag i Sverige. En kvalitativ metod har genomförts för denna studie med semistrukturerade intervjuer. Teorier som homosocialitet och heterosocialitet, Ackers fyra interaktions- och könsprocesser, instrumentellt stöd och emotionellt stöd samt nyinstitutionell teori har tillsammans med tidigare forskning nyttjats för att studera respondenternas upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön ur ett genusperspektiv. Studien visar att jämställdhetsarbetet är bra i teorin där policys och dokument finns att tillgå, men att det brister i praktiken. Det är även en skillnad kring svaren från kvinnorna respektive männen. Ur resultatet framkommer både förbättringsområden för jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön, där en bristande stödfunktion för några av kvinnorna uppdagas. I studien framkommer det även en önskan hos samtliga kvinnliga respondenter att fler kvinnor börjar verka inom byggbranschen. De kvinnliga respondenterna tror att fler kvinnor är intresserade av branschen men ändå väljer andra yrkesvägar. Kvinnorna tror att om byggbranschen blir mer uppmärksammad i samhället så kan det bidra till att fler kvinnor utbildar sig inom bygg.

Den psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatser har blivit allt viktigare, då arbetslivet har utvecklats mot ökade grader av social interaktion, komplexitet och teknologianvändning. Samtidigt har psykisk ohälsa i flera länder har blivit den främsta diagnoskategorin bland personer i arbetslivet. I hälsovården är problem i den psykosociala arbetsmiljön vanliga. Det primära syftet med denna fallstudie var att identifiera och bedöma viktiga frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön vid två kliniker i en offentlig hälsovårdsorganisation belägen i Finland. Ytterligare syften var att generera förslag till åtgärder – dels för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön vid klinikerna, dels för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet vid desamma. Undersökningens teoretiska referensram anknöt i huvudsak till riskfaktorer och friskfaktorer som begrepp, till krav-kontrollmodellen (krav-kontroll-stödmodellen) och krav-resursmodellen, samt till ytterligare viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Dessutom framfördes teorier om bl.a. systematiskt arbetsmiljöarbete och om delaktighet bland anställda. Undersökningen hade en abduktiv ansats och den inbegrep både kvantitativa och kvalitativa metoder. Fem datakällor och fem metoder användes i undersökningen. Samtliga fem datakällor bearbetades eller analyserades med hjälp av innehållsanalys. Förekomsten av statistiskt signifikanta samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsoutfall testades dock inte. Resultaten påvisade att högt socialt stöd från kolleger var en entydig friskfaktor vid nästan alla klinikenheter. Höga kvantitativa krav (hög arbetsbelastning) däremot var en tydlig riskfaktor vid de flesta klinikenheterna. Också belastande arbetstider och arbetsformer samt otillräckliga personalresurser framstod som två viktiga riskfaktorer. Resultaten skiljde märkbart mellan olika klinikenheter. Resultaten uppvisade flera likheter med tidigare forskningsresultat kopplade till såväl krav-kontroll-stödmodellen som krav-resursmodellen. Därutöver antydde resultaten att flera av de psykosociala faktorerna var i växelverkan med varandra. Undersökningen gav upphov till flera förslag till åtgärder. De primära och gemensamma förslagen till klinikerna var att (i) motverka riskfaktorn höga kvantitativa krav, att (ii) upprätthålla friskfaktorn socialt stöd från kolleger, att (iii) hantera faktorn kontroll i arbetet samt faktorn kvalitativa krav, samt att (iv) förstärka faktorerna ledarskap, kommunikation samt socialt stöd från chefer. De erhållna intervjusvaren erbjöd konkreta exempel på möjliga åtgärder. Ytterligare förslag som genererades var att prioritera de psykosociala frisk- och riskfaktorerna respektive åtgärderna inom respektive klinikenhet. Likaså att göra delaktighet bland anställda till en genomgående princip i arbetsmiljöarbetet vid klinikerna och vid hälsovårdsorganisationen.

Bakgrund: Social arbetsmiljö innefattar upplevelser av kulturen på en arbetsplats. Det finns flera olika faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Det kan vara psykiskt belastande att möta svårt sjuka personer och deras anhöriga. Den psykiska belastningen kan resultera i stress och vidare till utmattning. Fysiska besvär som muskelspänningar kan vara orsakade av psykisk belastning. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka sjuksköterskans upplevelse av den sociala arbetsmiljön inom slutenvård. Metod: En sammanställning och analysering genomfördes av kvalitativa empiriska studier. Artiklarna inhämtades från Cinahl och Pubmed som är databaser med inriktning på omvårdnad och medicin. Litteraturstudien baserades på 10 studier utan geografisk avgränsning. Resultat: Utifrån granskning och analysering framkom två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och Relation mellan kollegor. Utifrån dessa bildades sju subkategorier. Konklusion: Det stora antalet patienter i relation till en liten andel sjuksköterskor resulterade i en känsla av hög arbetsbelastning med fysiska och psykiska påfrestningar. Avgörande för en positiv arbetskultur är att ha stöttande chefer och bra relationer med kollegor. Den sociala arbetsmiljön är viktig för att sjuksköterskan ska kunna trivas på sin arbetsplats och kunna ge god omvårdnad. / Background: Social work environment involve perceptions of the culture at a workplace. There are multiple factors that contribute to the social work environment, for example social interactions, cooperation and support from colleagues and managers. It can be mentally taxing to meet severe ill patients and their relatives. The mental strain can result in stress and continue to fatigue. Physical issues such as muscle tension could be associated with psychological strains. Aim: The literature review aims to investigate nurses´ perceptions of the social work environment in inpatient care. Method: A literature review was conducted with qualitative empirical studies. The articles were gathered from Cinahl and Pubmed which are databases for nursing and medicine. The literature study was based on 10 studies without any geographical limitations. Result: The result produced two main categories: High workload and Relationship among colleagues. Seven subcategories emerged from these. Conclusion: High workload related to too many patients in relation to the amount of nurses could lead to both physical and psychological strains. Crucial for a positive work culture is to have a supportive manager and good relationship with colleagues. The social work environment is important for the nurse to be able to thrive in the workplace and to conduct good care.

Det finns många läkare som arbetar deltid, sjukskrivs eller byter jobb på grund av ett påfrestande arbetsmiljö. Syftet med min studie är att identifiera läkarens upplevelse av arbetsrelaterad stress inom vårdcentral. Metoden som valdes är en kvalitativ metod där jag använder halvstrukturerade intervjuer. Två kategorier och fyra subkategorier av upplevelse av arbetsrelaterad stress hos läkare identifierades: faktorer som påverkar stress i arbetet, egna strategier för stresshantering, tidsbrist, ledarskap, brister i organisatorisk och social arbetsmiljö, upplevelse av krav och förväntningar. Informanterna upplevde att deras stress orsakades av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Läkarens arbete kan förstås påverkas negativt av upplevd stress. Arbetsrelaterad stress kan påverka negativt läkarens bedömningsförmåga vilket ställer patienterna i risk för felbedömningar. / There are many doctors who work part-time, are laid off or change jobs because of a stressful work environment. The purpose of my study is to identify the physician's experience of work-related stress in a health center. The method chosen is a qualitative method where I used semi-structured interviews. Two categories and four subcategories of high of work-related stress were identified: factors affecting stress at work, own strategies for stress management, lack of time, leadership, deficiencies in organizational and social work environment, demands and expectations. It was found that the respondents experienced stress was caused by problems in the organizational and social work environment. The physician's work can be adversely affected by high stress. Work-related stress can adversely affect the physician's judgment, which puts patients at risk of misjudgment.

Bakgrund och syfte: Bristen på forskning om HR-funktionens organisatoriska och sociala arbetsmiljö inom kommuner resulterade i syftet att bidra medfördjupad förståelse för deras arbetsvillkor. Undersökning av HR-praktikersupplevelser strävar efter att öka medvetenheten och kunskapen för bådeHR-funktionen och kommuner som helhet. Frågeställningar: Hur beskrivs HR-praktikers OSA? Vilka utmaningar upplevs? Vilka åtgärder kan vidtas? Metod: En induktiv kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes på tio HR-praktiker från svenska kommuner. Resultat: Två teman och åtta underteman identifierades: En mångfacetterad och komplex roll, med underteman: Otydliga förväntningar, ständigt vara tillgänglig, daglig balansgång och att förhålla sig till andras beslut. Förståelse, kommunikation och utveckling utgör värdefullt stöd, med underteman: Stödets betydelse och begränsningar, det är komplext att utveckla ett kontaktnät, engagemang och intresse är avgörande för arbetsmiljöfrågor och beroende avutveckling. Slutsatser: Resultaten från denna första kvalitativa studie indikerar att det är fortsatt relevant att studera arbetsmiljöns betydelse för HR-praktiker.

The mental ill-health is a growing social problem and the cause to a third of the sick leaves. Organizational and social motives is the primary reason to occupational disease among women. Notwithstanding, work environment offense due to lacks in organizational and social work environment have never lead to conviction. The aim of the essay is to find an explanation to this matter, by examine the legal framework of work environment offense. To further contextualize the problem, a perspective of equality makes it possible to emphasize the differences of how men and women will be affected by the regulation. The subject is highly current, since binding regulations, AFS 2015:4, has been imposed since shortly one year ago. Therefore, an analysis of the value of this regulation in future prosecution has been done. The method of jurisprudence has been used to fulfil the aim of the essay. The results of the essay indicates that the review of work environment offense due to lacks in organizational and social work environment mainly causes problems when finding adequate causality. The primary reasons to this is related to the nature of stress and the legality principle. Stress can hardly be related to a separate variable, which makes it hard to prove it is strictly work related. This reason also makes it hard to legislate regulations that live up to the principle of legal certainly. In my power of judge, despite clearer regulation in AFS 2015:4, reviews of work environment offense will continue being problematic. The perspective of equality clearly shows that problems reviewing work environment offense due to lacks in organizational and social work environment to a great extent affects women in a negative matter.

Stressrelaterad ohälsa på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har blivit allt vanligare och utgör idag var tredje sjukskrivning i Sverige. Polismyndigheten är en statlig myndighet som står inför stora utmaningar med hög personalomsättning och hög ärendebelastning. Det finns behov av en djupare kunskap om arbetssituationen för att verka för god arbetsmiljö för de anställda inom myndigheten. Studiens syfte är att undersöka hur brottsutredare upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. En kvalitativ metod användes där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var målinriktat där brottsutredare med varierad yrkeserfarenhet utgjorde deltagare i studien. Det insamlade materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att utredarna upplevde att det fanns organisatoriska brister i kompetensutveckling samt delaktighet i beslut om arbetets upplägg och utförande. Organisatoriska brister upplevdes påverka arbetsklimatet främst genom hög personalomsättning vilket försvårade möjligheterna att skapa funktionella arbetsgrupper. Utredarna ansåg att bättre introduktion för nya medarbetare samt utökade möjligheter till kompetensutveckling skulle förbättra arbetssituationen.

Denna studie har tagit form utifrån en organisations önskan att undersöka deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Syftet har varit att öka förståelsen för viktiga komponenter för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv. För att svara på syftet har ett kvantitativt tillvägagångssätt använts där 251 enkäter skickades ut till en hel produktionsenhet. Metoden har möjliggjort en generell och bred ögonblicksbild av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Forskning som berör den psykosociala arbetsmiljön, där vårt fokus främst har legat på det organisatoriska och sociala perspektivet har bearbetats. I stor utsträckning är vår analys baserad på Job Demand – Resources modellen. En väsentlighet i arbetslivet är att det råder balans mellan kraven som ställs i arbetet och resurser som tillförs för att kunna må bra och leverera en bra prestation. Resultatet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen och visar att den organisation som undersökts brister i flera av dessa komponenter som krävs för att möjliggöra ett hållbart arbetsliv där det råder balans. Framförallt är det områden som ledarskap, arbetsbelastning, återhämtning och kränkande särbehandling som har visat brister. I arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön finns en koppling mellan medarbetarnas hälsa och välmående och organisationens finansiella resultat. Med anledning av detta bör arbetsmiljöarbete vara en väl integrerad del av verksamheten. Vi har därför föreslagit ett antal åtgärder för organisationen att arbeta med i syfte att förbättra arbetsmiljön och därmed medarbetarnas hälsa och välmående som direkt påverkar organisationens framgång. / This study is based on an assignment from an organization whose intention is based on their request to review their organizational and social work environment. The aim of the study has been to increase the understanding of key components of the organizational and social work environment in order to enable a sustainable working life. We therefor chose a quantitative approach where 251 questionnaires were sent to the entire production unit. The method has enabled a general and wide-ranging aspect of the organizational and social work environment in the workplace. Research related to the psychosocial work environment, where our focus has been on the organizational and social aspect, we mainly base our analysis on the Job Demand - Resources model. An essential part of working life is that there is a balance between the job demands and resources that are provided in order to increase health and wellbeing to achieve a high performing organization. The result has been analysed on the basis of the theoretical framework and shows that the organization investigated is lacking in several of these components that are necessary to enable a sustainable work life where there is balance. There are areas such as leadership, heavy workload, recovery and victimization that has shown weaknesses. Research related to organizational and social work environment clearly states that there is a link between employee health and well-being and the organization's financial results. Due to this, our work environment should be a fully integrated part of the business. We have therefore proposed a number of activities for the organization to work with in order to improve the work environment and thus the health and well-being of employees which will directly affect the organization's success.