Den 1 juli 2018 implementerades den så kallade samtyckeslagen i Sverige, vilket bland annat innebar en revidering i våldtäktsbestämmelsen. Från att vara krav på våld, hot, tvång eller utnyttjande av särskild utsatt situation för straffansvar till dagens rekvisit brist på frivillighet. Debatten kring en samtyckesreglering har pågått under en längre tid i Sverige, där det ej införts tidigare dels på grund av att risken att fokus på målsägande i utredningar och rättegångar skulle bli för stort. Syftet med rapporten är därmed att undersöka hur arbetssättet hos brottsutredarna har förändrats sedan lagändringen, samt vad de upplever för eventuella svårigheter och möjligheter i arbetet. Detta har studerats genom fem semistrukturerade intervjuer med utredare anställda av Polismyndigheten med kravet att de ska ha utrett våldtäktsärenden både innan och efter lagändringen. Genom studiens resultat uppkom fem huvudteman; Bevisning, Rättssäkerhet, Vidareutbildning, Målsägandebiträdets roll och Frozen fright. Kort sammanfattat ansåg informanterna att arbetssättet överlag var oförändrat, dock med andra typer av frågor i förhör med målsägande och misstänkt. De upplevde det nya rekvisitet som tydligt men det gick att antyda att de hade önskat mer utbildning i samband med implementeringen. Ett målsägandebiträde spelar enligt informanterna en stor roll i utredningen och kan vara till stor hjälp i deras arbete. Frozen fright är enligt utredarna ett vanligt förekommande tillstånd bland personer utsatta för våldtäkt och det har undersökts i syfte att det med dagens lagstiftning klassas som en våldtäkt om någon utnyttjar en person som befinner sig i denna utsatta situation. Förhoppningen är att rapportens slutsatser kan användas vid implementering av lagar i Brottsbalken samt bidra med kunskap i det fortsatta brottsutredande arbetet och inom rättsväsendet. / The 1st of July 2018 the consent law was implemented in Sweden, which among other things meant a revision in the Rape Act. From requirements of violence, threat, constraint or exploitation of a particularly vulnerable situation for criminal liability to today's necessary prerequisite lack of free will. The debate on consent regulation has been on for a long time in Sweden, with the main reason for not being introduced earlier is because of the risk that focus on the plaintiff in investigations and trials would be too big. The purpose of this report is hence to investigate how the way of working among the criminal investigators has been altered since the change in the law, and what difficulties and possibilities they experience in their work. This have been studied through five semi-structured interviews with investigators employed by the Swedish police authority with the requirement that they should have been investigating rape cases both before and after the change in the law. Five main themes arose through the study's results; Evidence, Legal certainty, Education, The role of the plaintiff’s counsel and Frozen fright. In short, the investigators considered that their way of working was generally unchanged, but with other types of questions in questioning of the plaintiff and suspect. They perceived the new prerequisite as easy to interpret, however, the implementation could have come with more education. According to the informants, a plaintiff’s counsel plays a major role in the investigation and can be of great help in their work. Frozen fright is according to the investigators a common condition among people exposed to rape, in current jurisdiction, it is classified as rape if someone exploits a person who is in this vulnerable situation, therefore why this is studied. The expectation is that the report’s conclusions can be used in the implementation of laws and contribute with knowledge in the continued criminal investigation and in the judiciary.

Stressrelaterad ohälsa på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har blivit allt vanligare och utgör idag var tredje sjukskrivning i Sverige. Polismyndigheten är en statlig myndighet som står inför stora utmaningar med hög personalomsättning och hög ärendebelastning. Det finns behov av en djupare kunskap om arbetssituationen för att verka för god arbetsmiljö för de anställda inom myndigheten. Studiens syfte är att undersöka hur brottsutredare upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. En kvalitativ metod användes där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var målinriktat där brottsutredare med varierad yrkeserfarenhet utgjorde deltagare i studien. Det insamlade materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att utredarna upplevde att det fanns organisatoriska brister i kompetensutveckling samt delaktighet i beslut om arbetets upplägg och utförande. Organisatoriska brister upplevdes påverka arbetsklimatet främst genom hög personalomsättning vilket försvårade möjligheterna att skapa funktionella arbetsgrupper. Utredarna ansåg att bättre introduktion för nya medarbetare samt utökade möjligheter till kompetensutveckling skulle förbättra arbetssituationen.