De senaste fem åren har buyout-segmentet på den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat från 6 555 mkr år 2001 till 37 171 mkr 2006. Då pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras så att en god avkastning uppnås som kompenserar den risk investerarna tar. Därför måste buyout-företagen i förväg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra välgrundade kapitalplaceringar.Syftet är att beskriva vilka investeringskriterier private equity-företag tittar på inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som är de mest centrala. Vidare är syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har på sina buyout-investeringar. I uppsatsen fokuseras på den del inom private equity som benämns buyout. I tillägg kan nämnas att det bara är private equity-företag som verkar på den svenska marknaden som studeras. Undersökningen bedrivs utifrån de investerande företagens perspektiv, dessutom är det bara större private equity-företag som är medlemmar av Svenska Riskkapitalföreningen som studeras. Tre mailintervjuer har genomförts med etablerade privat equity-aktörer för att belysa problemområdet.Undersökningen som genomförts har visat att de viktigaste kriterierna som private equity-företag tittar på inför en buyout-investering i ett målbolag är: marknadsposition, företagsledningens förmåga, tillväxt- och expansionspotential samt kassaflöde. / Uppsatsnivå: D

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees. Current law and regulations will be examined together with the unique trial regarding the municipality of Krokom where an employee committed suicide after being bullied by his supervisor. It resulted in the two managers with responsibility for working environment were sentenced for crime. The conclusion is that the responsibility for preventing victimization and harassments are comprehensive. Agreements occur but the empirical study is showing it is rare in combination with victimization. However it is likely that unrecorded information tell another point of view and that women belong to the group that are the most affected one. During the past five years twelve percent of the Swedish population have been bullied by their colleagues or supervisors. Victimization and agreements are existing situations that have to be discussed and not hidden away due to the simplicity of paying employees to quit. / Huvudämnet  för  kandidatuppsatsen  är  kränkande  särbehandling  där  gällande  rätt  inom  ämnetkommer granskas utifrån en första frågeställning som rör arbetsgivares ansvar vid förekomsten av kränkningar på arbetsplatsen. Den andra frågeställningen behandlar utköp av anställda och framför allt de som utsatts för kränkande särbehandling samt vilka grupper av arbetstagare som eventuellt påverkas. Studien syftar till att skapa förståelse och klargörande inom gällande rätt, samt skapa insikt i arbetsgivares möjlighet att köpa ut arbetstagare genom att granska sådana åtgärder. Svensk reglering i form av bland annat Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ses över i kombination med internationell reglering på EU-nivå för att finna svar. Rättegången om Krokoms kommun där en mobbad socialsekreterare tog sitt liv, där arbetsmiljöbrott prövats i ett unikt mål, är tänkt att återkomma som en röd tråd uppsatsen igenom. Studien har kompletterats med empiriskt material där olika parter på arbetsmarknaden hörts i frågor om kränkande särbehandling och utköp av arbetstagare som utsatts för detta. Analysen berör bland annat den fakta som tyder på att kvinnor är den grupp som i högst grad anser sig mobbade och förmodligen köps ut i större utsträckning än män. Genom Krokomrättegången och lagrum så som Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det konstateras att arbetsgivares ansvar är mycket långtgående och att insatser krävs både förebyggande och aktivt mot kränkande särbehandling. En del arbetsgivare väljer istället att köpa ut arbetstagare. Det inträffar, men inte i så hög grad, kombinerat med kränkande särbehandling enligt det empiriska underlaget. Det är dock sannolikt att ett mörkertal förekommer och att överenskommelser görs i det tysta. Tolv procent av befolkningen uppger att de mobbats av sina arbetskamrater eller chefer under de senaste fem åren. Kränkande särbehandling förekommer och är ett ämne som är viktigt att belysa. Förhoppningen är att uppsatsen kan lyfta medvetenheten rörande de båda huvudämnenakränkande särbehandling och utköp.