Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera förhållandet mellan offentliga skuldregister och hushållens skuldsättningsgrad samt att bidra till att öka kunskapen om den eventuellt förekommande informationsasymmetrin på kreditmarknaden.  Frågeställningar: Vilket samband förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister? Vad anser intermediära förmedlare och banker om införandet av ett eventuellt offentligt skuldregister?  Metod: Studien genomfördes med hjälp av triangulering innehållande en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. Studiens urval bestod av 19 stycken europeiska länder, varav 11 stycken har och 8 stycken har inte offentligt skuldregister. Historisk data från år 1995 till år 2021 har inhämtades från OCED:s webbplats och analyserades med hjälp av Pearsons korrelation och Student t-test. Intervjuer har även genomförts med intermediära förmedlaren UC och Nordax Bank.  Slutsats: Resultaten tyder på att informationsasymmetri föreligger på kreditmarknaden och att delade meningar om fenomenet förekommer. Ett samband som är på gränsen till starkt förekommer mellan hushållens skuldsättningsgrad och införandet av offentliga skuldregister. Intermediära förmedlare har en negativ syn på införandet av offentliga skuldregister medan banker har en positiv inställning till införandet av offentliga skuldregister.  Nyckelord: informationsasymmetri, intermediär information, intermediär förmedlare, moralisk hazard, offentligt skuldregister. / Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to increasing knowledge about the potential occurrence of information asymmetry in the credit market by studying the relationship between public debt registries and grade of indebtedness for households.  Research questions: What is the relationship between the household’s grade of indebtedness and the implementation of public debt registries? What do intermediary intermediaries and banks think about the potential introduction of a public debt registry?  Method: The study employed a comprehensive approach utilizing triangulation that combined both quantitative and qualitative research methods. The sample comprised 19 European countries, of which 11 had implemented public debt registries while 8 had not. Historical data spanning from 1995 to 2021 was gathered from the OECD website and subjected to analysis using statistical tools such as Pearson's correlation and a Student t-test. Additionally, interviews were conducted with the intermediary UC and Nordax Bank to further enrich the study's findings.  Conclusions: The result indicates the existence of an information asymmetry in the credit market, but there are divergence opinions about the phenomenon. The findings suggest the presence of a nearly significant negative correlation between household debt levels and the introduction of public debt registries. Intermediaries hold a pessimistic view regarding the implementation of public debt registries, while banks exhibit a favorable stance towards their adoption.  Keywords: information asymmetry, intermediary information, intermediary intermediaries, public debt registry.