Undersökningens syfte är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon varit till hjälp för gymnasievalet.Höstterminen 2018 blir det obligatoriskt med prao för elever i årskursåtta och nio. I samband med det och våra personliga upplevelser och erfarenheter från våra VFU-perioder under studie-och yrkesvägledarutbildningen uppstod vår tanke om detta examensarbete. Då vi kommit i kontakt med elever som haft delade åsikter om prao ville vi undersöka detta. I undersökning är frågeställningarna följande: “Hur upplever elever i årskurs 9 prao?” och “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” För undersökningen valdes en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sex stycken elever som går iårskurs nio på en grundskola belägen i Västra Götaland. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på utvalda skolan. Informanterna valdes ut av studie-och yrkesvägledaren efter önskade kriterier. Empirin analyseras utifrån teorierna Careership och Happenstance learning theory. Resultatet från undersökningen visar att elevernas upplevelse av prao är positiv. Eleverna tycker prao är givande, lärorikt, att det är intressant att få inblick i arbetslivet och nyttigt att få prova på olika arbetsuppgifter. Praon har hjälpt eleverna i gymnasievalet då de efter avslutad prao kunnat värdera och ta ett beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja, för att sedan kunna välja ett yrke som passar eleven utifrån sin självkännedom i samspel medupplevelsen från sin prao. I resultatet framkommer även att praon behöver bli mer kvalitetssäkrad. Det finns brister både på praoplatserna och med för-och efterarbete i skolan.

Using Krumboltz's (2009) Happenstance Learning Theory as a theoretical framework, the three constructs of human agency, hardiness, and proactive personality were identified for their effectiveness in facilitating proaction and resilience during transitional and stressful circumstances. The purpose of this study was to explore whether human agency, hardiness, and proactive personality predict a successful college-to-career transition, measured by the confidence and readiness factors on the Career Transition Inventory (Heppner, 1991; Heppner, Multon, & Johnston, 1994). Linear regression analyses found that each of the study's independent variables predicted both the confidence and readiness factors. In addition, a stepwise regression analysis selected proactive personality as the strongest predictor of readiness. With proactive personality in the model, the stepwise analysis chose hardiness as the next strongest predictor of readiness. Proactive personality and hardiness together explained 38.2% of the variance for readiness. When a stepwise analysis was run with the three independent variables and confidence as the dependent variable, hardiness was selected as the strongest predictor of confidence. With hardiness in the model, the stepwise analysis chose general self-efficacy as the next strongest predictor of readiness. Hardiness and general self-efficacy together explained 28.1% of the variance for confidence.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.