Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Deras egen upplevelse av kontakten med Arbetsförmedlingen utgör den största delen till vad de arbetslösa har för uppfattning. En annan faktor som påverkar de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen är när media sänder till exempel nyheter eller reportage om Arbetsförmedlingen. Även familj och vänner kan överföra värderingar om Arbetsförmedlingen som påverkar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. I analysen kom vi fram till att informanterna påverkas av familjens och nära vänners värderingar av Arbetsförmedlingen. Vi kom även fram till att media påverkar informanternas uppfattning av Arbetsförmedlingen. Alla informanter ansåg att handläggarna på Arbetsförmedlingen satt i en maktposition där deras uppgift främst uppfattas som att de ska kontrollera de arbetslösa.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt på Zenit Dialog AB i Hässleholm, detta är ett kunskapscenter inom arbetsliv, hälsa och lärande. Vårt syfte med arbetet är att undersöka på vilket sätt Zenits rehabilitering har påverkat långtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att återgå till arbete. Våra tre frågeställningar är följande:•På vilket sätt har rehabiliteringen påverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter på arbetsmarknaden? •Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa?•Hur skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna vara till hjälp i Zenits arbete med långtidssjukskrivna arbetslösa?Metoden vi har valt är kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fått arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande är långtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjälp som Zenit erbjuder till individer som är långtidssjukskrivna har en positiv effekt på dem. Rehabiliteringen i sig påskyndar och möjliggör en snabbare återgång till arbete och bättre hälsa. Även för de personer där rehabiliteringen inte direkt har resulterat i en återgång till arbete har det istället inneburit att dessa personer fått en bättre livskvalitet.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning. Mitt resultat visar följande. Deltagarna menar att det som skapar kvalitet är utbildningar och praktikplatser som kan leda till jobb, att AIC ska tillhandahålla ett stort nätverk med arbetsgivare. De önskar att vägen in på arbetsmarknaden gick snabbare än idag, tycker det är viktigt att AIC:s fokus ligger på att hitta jobb, samt att handläggarna motiverar och ställer upp för deltagarna. På AIC vill man kunna få vägledning och nya idéer, och verksamheter som är anpassade för människors olika behov. Några anser att det viktigaste för att skapa kvalitet handlar om handläggarna, andra anser att viktigast handlar om utbildning och praktik.

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>C-uppsats i socialt arbete, 41-60p</p><p>Våren 2006</p><p>Coaching av arbetslösa</p><p>En kvalitativ studie om coachinggrupper på Arbetsförmedlingen</p><p>Författare: Maria Johansson</p><p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden.</p><p>Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.</p><p>Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete. Båda coacherna vill att coachinggrupperna ska fortsätta samt utvecklas. Coacherna upplever deltagarna som motiverade personer som vill hitta nya vägar för att komma ut i arbete.</p><p>Nyckelord: Arbetsförmedlingen, Arbetslös, Coaching, Coachinggrupp</p> / <p>UNIVERSITY OF ÖREBRO</p><p>Institute for Behavioural-, Social- and Legal Science</p><p>C-essay in social work, 41-60p</p><p>Spring 2006</p><p>Coaching of unemployed</p><p>A qualitative study about coaching groups at the employment service</p><p>Author: Maria Johansson</p><p>Abstract</p><p>The purpose of the study was to evaluate those coaching groups which are carried on at the employment services in two small cities. The subject I wanted to examine was if coaching at the employment services is an effective method to get unemployed out on the labour market.</p><p>The method used was a qualitative method and the empirical material where obtained by semistructured interviews. Five respondents, three participants and two leaders of the coaching groups, participated in the study. The result was analyzed with help of earlier research and chosen theoretical concepts coaching, short term therapy which is focused at solutions, shame, empowerment and constructivism.</p><p>The result showed that two of three participants are very positive to have participated in the coaching groups. None of the respondents have obtained any job, but all of them have received new ideas and motivation to get a job. Both coaches wish that coaching groups should be continued and developed. The coaches experience the participants as motivated persons who want to find new ways to find a job.</p><p>Keywords: Employment services, Unemployed, Coaching, Coaching group</p>

Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet.   Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier. Vårt resultat, som presenteras i analysen, visar att de flesta arbetsförmedlare känner sig begränsade på grund av det strikta regelverket då de inte kan göra allt de skulle önska för sin kund. Den största begränsningen upplevs dock vara tidsbrist, vilket vi kopplar tillbaka till hur lagarna styr verksamheten. Även allmänhetens negativa syn kopplar vi tillbaka till de lagar och regler som omgärdar Arbetsförmedlingens verksamhet. / Our sociological study is based on interviews and a questionnaire survey. Our aim is to increase public understanding of employment counselor’s situation. We interviewed both employment counselor and unemployed people to explore how the relationship is influenced by laws and regulations. We have used a qualitative method because it is a prerequisite for answering our problem formulation. We also have a quantitative element in the form of surveys to get width and generalizability.   We have analyzed our results based on sociological theories. Our result, which we present in the analysis, shows that most employment counselor feel limited because of the strict rules that prohibit them to do everything they wish for their customers. The main limitation however, is perceived to be the lack of time, which we link back to the laws governing the organization. The public’s negative view we also connect back to the laws and regulations surrounding the employment service organization.

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap C-uppsats i socialt arbete, 41-60p Våren 2006 Coaching av arbetslösa En kvalitativ studie om coachinggrupper på Arbetsförmedlingen Författare: Maria Johansson Sammanfattning Studiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism. Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete. Båda coacherna vill att coachinggrupperna ska fortsätta samt utvecklas. Coacherna upplever deltagarna som motiverade personer som vill hitta nya vägar för att komma ut i arbete. Nyckelord: Arbetsförmedlingen, Arbetslös, Coaching, Coachinggrupp / UNIVERSITY OF ÖREBRO Institute for Behavioural-, Social- and Legal Science C-essay in social work, 41-60p Spring 2006 Coaching of unemployed A qualitative study about coaching groups at the employment service Author: Maria Johansson Abstract The purpose of the study was to evaluate those coaching groups which are carried on at the employment services in two small cities. The subject I wanted to examine was if coaching at the employment services is an effective method to get unemployed out on the labour market. The method used was a qualitative method and the empirical material where obtained by semistructured interviews. Five respondents, three participants and two leaders of the coaching groups, participated in the study. The result was analyzed with help of earlier research and chosen theoretical concepts coaching, short term therapy which is focused at solutions, shame, empowerment and constructivism. The result showed that two of three participants are very positive to have participated in the coaching groups. None of the respondents have obtained any job, but all of them have received new ideas and motivation to get a job. Both coaches wish that coaching groups should be continued and developed. The coaches experience the participants as motivated persons who want to find new ways to find a job. Keywords: Employment services, Unemployed, Coaching, Coaching group

The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of how young people whoare unemployed or have experienced unemployment, experience the situation and how theyapprehend themselves in relation to unemployment. I performed semi-structured interviewswith five young women and men. Three theoretical perspectives have been used for myanalysis, Marie Jahoda’s deprivation theory, Mikael Nordenmark´s PEN-model and HansBerglund’s action theory.The results show that the majority of the respondents perceive the situation as unemployed asdifficult and stressful. Four out of five have more or less felt depressed or sad. The depressionis described as a recurrent, not a permanent condition. Furthermore, the results show that thetime of unemployment is relevant to how the situation is perceived. Study findings alsosuggest that those who value work the most suffer most from not having a job. The result alsoindicates that several of the youths feel like the unemployment had a negative impact on theirconfidence and self-image. Four out of five respondents spent most of their time looking forjobs. Those who were actively looking for work were also relatively optimistic about theirchances of getting a job.

Bakgrund Ohälsa bland arbetslösa är ett stort samhällsproblem. Med lågkonjuktur och ökning av arbetslöshet krävs även samhällsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser för att få människor tillbaka till sysselsättning och därmed ekonomisk självständighet. Syfte Syftet med studien är att belysa de förändringar som sker hos individer gällande motivation och tilltro till sin egen förmåga efter genomgånget projekt hos Samordningsförbudet Östergötland. Metod Studien undersöker förändring i Outcome Rating Scale och self-efficacy efter genomförd rehabiliteringsprojekt för arbetslösa. Slutsats Det går inte att signifikant säkerställa någon förändring mellan testtillfälle ett och två. Baserat på de resultat vi har fått ta del av kan vi inte dra någon slutsats att deltagarnas egenskattade förmåga eller motivation har förändrats till följd av insatsen. / Background Poor health among the unemployed is a major social problem. The recession and rise in unemployment the community requires to take action in form of rehabilitation and employment programs to get people back into employment and hence economic autonomy. The purpose of this study is to evaluate if a change occur in the participators motivation and belief in their own abilities after completing Samordningsförbundet Östergötlands intervention. Method an empirical study was conducted with a quantitative method. Two validated models ORS and Self-efficiacy test with an added self-assessment question of individual motivation. Conclusion There is no significant data to ensure that a change has taken place between test occasion one and two. Based on the results we have, we can not conclude that the participants attitude has changed as a result of the intervention. Whether self-estimated ability or motivation.

Bakgrund: Arbetslöshet medför en rad hälsokonsekvenser för individen och i februari 2022 var 7,7% av Sveriges befolkning arbetslösa. Hälsofrämjande insatser och sysselsättning har visat sig medföra ett flertal hälsovinster för individen. Däremot finns det få studier som har undersökt huruvida levnadsvanor påverkar arbetssökandes livssituation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetssökande upplever att hälsofrämjande insatser skulle kunna bidra till ökad sysselsättning. Frågeställningar: Hur upplever arbetssökande sin hälsa? Upplever arbetssökande att de behöver hjälp med sina levnadsvanor?Metod: Studien är tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och utgår från en mixadmetod med en konvergent design. Data samlades in via en kvantitativ enkät med en likertskala samt via kvalitativ ansats genom öppna frågor med innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studien visar på att respondenterna inte är måna om sin hälsa men att de önskar må bättre och kunna känna sig tillfreds med sig själva i framtiden. Resultatet visar även att det finns brister i självtilliten något som även utgör ett hinder för arbetssökande i att uppnå ökad sysselsättning.Slutsats: Det finns ett behov av hälsopromotiva insatser för arbetssökande för utveckling av hälsorelaterade livskunskaper. Hälsofrämjande insatser kan bidra till ökad sysselsättning, då respondenterna upplever att de inte har en bra självbild eller självkänsla för att söka jobb men även att de inte upplever sig ha en god hälsa.

Essay in political science, D-level, by Samanta Pudic´, spring semester 2009. Tutor: AlfSundin. “Implementation of a job guarantee for young people. - A study on the struggleagainst unemployment at the municipal level” The purpose of this dissertation is to examine if municipalities could affect theimplementation of labour market policy measures to reduce unemployment among youngpeople. To be able to say something about the implementation process I have been using fourmunicipalities as examples- a large and a small community with the Social Democrats as themajority party and a large municipality and a small municipality in which the Center Party hasstrong position. In this study four politicians who work in each municipality have beeninterviewed and four municipal officials who are responsible that job guarantee for youngpeople is implemented. To compile empirical material, analyze and bring to a conclusion seven conditions and ananalysis model have been designed. This study is a qualitative study focusing on how a jobguarantee for young people at local level is taken to tackle unemployment among youngpeople. Based on the generalized analysis is investigated if there are trends and patterns in theselected municipalities in order to present general aspects that could also say something aboutthe nearby municipalities. The answers to my research questions are that there is no pattern to suggest that partypolitical dimension or size of municipalities would have an impact on how municipalities areimplementing job guarantee for young people.