<p>This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.</p>

This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually. The approach of the interviews is narrative, to capture the informants’ full stories about their experiences. Finally the result of the interviews is analysed through theories about self identity and power that according to the authors of this essay are closely linked together and thus are necessary in understanding the narratives of the youths, which is essential knowledge on the field of social work. The results show that the youths´ self identity is affected and the outcome of this vary depending on how the intersection between gender, class, ethnicity and age is constituted. Further, the youths seem to have different experiences of treatment and this also affects their possibilities to act on different social fields.

Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om äldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras självbild som långtidsarbetslösa. En av huvudfrågeställningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den äldre arbetslöse har och den andra om den äldre arbetslöses syn på sig själv i egenskap av långtidsarbetslös. Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra långtidsarbetslösa mellan 50 och 62 år. Av dessa var tre män och en kvinna. Studiens resultat har visat att de negativa upplevelserna för dessa arbetslösa var dålig ekonomi och social isolering, vilket skapade lågt psykiskt välbefinnande. Självkänslan och självförtroendet var låg hos de arbetslösa som inte hade meningsfulla aktiviteter att tillgå på dagarna. Studien har också visat att de positiva upplevelserna var kopplade till meningsfulla aktiviteter för de arbetslösa, vilket stärkte deras självbild och självförtroende. Åldern uppgavs som det främsta hindret för att komma tillbaka till arbetslivet.

I Sverige finns en fungerande socialförsäkring som skall skyddavid skador och sjukdom men som sittande regering ansågbehövdes förbättras för dem som är sjukskrivna. Under 2008genomfördes en reform för att minska sjukskrivningstiderna ochmånga personer blev då utförsäkrade trots sjukdom och skada.Syftet med studien var att undersöka hur några utförsäkradehanterade beskedet och hur personerna reagerat efter att beslutetom utförsäkring verkställdes.Genom två kvalitativa intervjuer framkom hur dessa personerhanterade att trots sin sjukdom bli ”friskförklarad” och utan rätttill sjukpenning. Det transkriberade materialet analyseradesgenom att finna olika teman som blev huvudrubriker. Begreppsom blev centrala var bland annat oro för ekonomi, extern hjälpoch drivkrafter.Resultatet är att informanterna önskade att fler insatser tillkommitoch att det hade hänt mer under den långa tid som de varsjukskrivna. De ansåg sig även ha gjort mycket för att få hjälpende själva kände att de behövde när Försäkringskassan inte hördeav sig i tid eller gjorde nog. Samt att de, trots en svår situationmed utförsäkring, ändå sett det som en möjlighet istället för attgräva ner sig.

No description available.

En enkätstudie genomfördes bland arbetslösa i åldern 18-30 år som var inskrivna på kommunala arbetsmarknadsenheter i syfte att undersöka sambandet mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet visar ett signifikant samband mellan arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och bedöms bero bland annat på den positiva påverkan arbetslivserfarenhet har för en individs kontaktnät på arbetsmarknaden samt kunskaper om regler, attityder och normer Det finns även ett signifikant samband mellan skolutbildning för söka-jobb self-efficacy. Även detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien fann ingen interaktion mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Den teoretiska grunden för studien var bland annat Bandura´s (1977) teori om self-efficacy

<p>Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.</p>

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.

The purpose of the study has been to investigate youths experiences of being unemployed and having a job. To answer the purpose of the study, two questions have been asked; how young people are affected by having and missing a job and the importance of work for youths after being unemployed. In order to complete the study, we have used a qualitative research interview, through semi-structured life-world interviews. To the study, nine life-world interviews have been conducted to gain an increased understanding of the informants' experiences of having and missing a job. To the study, theoretical concepts have been used and those who have been treated are identifying, stigma, pride and shame, inclusion, exclusion and alienation. These theoretical concepts have been used to interpret the stories and experiences of the informants. In order to analyze the collected material we have been using deductive and inductive coding. Based on the coding, we have come up with five different themes, where two of themes represent youths experiences as unemployed and reads as follows: Limited and to be different. Themes that represent experiences of having a job are as follows: Pride, independence and economy. The result shows that youths are affected by unemployment in the form of youths having an unstructured everyday life, limited economy, poor self-image and experiencing the feeling of stigma. The result shows that youths are positively affected by having a job in the form of increased self-confidence, pride and improved economics that give greater opportunities to participate in various social activities with friends such as coffee, dinner or bowl etc. In addition, the result shows that job have a decisive role for youths to take an adult position and thus also adopt a new identity. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelser av att vara arbetslösa respektive att ha ett arbete. För att besvara syftet med studien har två frågeställningar ställts; hur ungdomarna påverkas av att ha samt sakna ett arbete och vilken betydelse arbete har för ungdomarna efter att ha varit arbetslösa. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju, detta genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Till studien har nio livsvärldsintervjuer genomförts för att få en ökad förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter av att ha samt sakna ett arbete. Till studien har teoretiska begrepp används och de som har behandlats är identitetsskapande, stigma, stolthet och skam, inkludering, exkludering och alienation. Dessa teoretiska begrepp har tillämpats för att tolka informanternas berättelser och erfarenheter. För att analysera det insamlade materialet har vi använts oss av deduktiv och induktiv kodning. Utifrån kodningen har vi kommit fram till fem olika teman, där två av teman representerar ungdomars upplevelser och erfarenheter som arbetslösa och lyder på följande sätt; begränsad och vara annorlunda. Teman som representerar upplevelser och erfarenheter av att ha ett arbete lyder på följande sätt; stolthet, självständighet och ekonomi. I resultatet framkommer det att ungdomarna påverkas av arbetslösheten i form av att ungdomarna får en ostrukturerad vardag, begränsad ekonomi, dålig självbild och upplevt känslan av stigma. Det framkommer i resultatet att ungdomarna påverkas positivt genom att inneha ett arbete i form av ökad självförtroende, stolthet samt förbättrad ekonomi som ger större möjlighet till att delta på olika sociala aktiviteter med vänner såsom fika, äta middag eller bowla etc. Dessutom redovisar resultatet att arbetet har en avgörande roll för ungdomarna att inta en vuxen position och därmed också inta en ny identitet.

SammanfattningGenom vår studie har vi fått en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös som också var syftet med vårt examensarbete. Vi har genomfört åtta intervjuer och an-vänt oss av en kvalitativ metod där vi kunnat få djupgående berättelser om hur ungdo-mar upplever sin arbetslöshet. Weick (1995) skriver om den meningsskapande processen som är en teori vi använder oss av för att få en ökad förståelse för hur ungdomar hante-rar och förstår samt påverkas av sin arbetslöshet. Vi är också intresserade av deras tankar kring framtiden. Efter en längre tids arbetslöshet känner sig informanterna trötta och uttråkade. De kän-ner inte igen sig själva, de blir deprimerade av att vara hemma och av att inte ha något att göra. Trots detta ser ungdomarna ljust på framtiden. Antingen genom att utbilda sig, som informanterna anser sig vara viktigt i dagens samhälle, eller genom ett arbete. Ungdomarna finner stöd för sina tankar om framtiden från familj eller vänner. Ungdomarna har någon form av sysselsättning vilket har stor betydelse för dem. Syssel-sättningen hjälper informanterna i att få en bättre struktur på vardagen som de mår bra av. I analysen diskuterar vi hur ungdomarna utifrån sina upplevelser hanterar, förstår och påverkas av sin situation som arbetslös. Genom att studerat tidigare forskning kan vi i vår studie se om det finns några likheter och skillnader i våra resultat, men också för att se om vi utifrån vår forskning kan dra samma slutsatser som gjorts i tidigare forskning. De slutsatser som vi kan dra utifrån vår studie är att alla informanter förutom en är ne-gativt påverkade av sin arbetslöshet. Ungdomarna hanterar och förstår sin situation som arbetslös på liknande sätt. Nyckelord: arbetslös, framtiden, förstår, hanterar, påverkas, ungdomar, upplevelser