<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.<strong> </strong></p><p>Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam.</p><p>Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.</p><p> </p>

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.  Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam. Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.

I Sverige finns en fungerande socialförsäkring som skall skyddavid skador och sjukdom men som sittande regering ansågbehövdes förbättras för dem som är sjukskrivna. Under 2008genomfördes en reform för att minska sjukskrivningstiderna ochmånga personer blev då utförsäkrade trots sjukdom och skada.Syftet med studien var att undersöka hur några utförsäkradehanterade beskedet och hur personerna reagerat efter att beslutetom utförsäkring verkställdes.Genom två kvalitativa intervjuer framkom hur dessa personerhanterade att trots sin sjukdom bli ”friskförklarad” och utan rätttill sjukpenning. Det transkriberade materialet analyseradesgenom att finna olika teman som blev huvudrubriker. Begreppsom blev centrala var bland annat oro för ekonomi, extern hjälpoch drivkrafter.Resultatet är att informanterna önskade att fler insatser tillkommitoch att det hade hänt mer under den långa tid som de varsjukskrivna. De ansåg sig även ha gjort mycket för att få hjälpende själva kände att de behövde när Försäkringskassan inte hördeav sig i tid eller gjorde nog. Samt att de, trots en svår situationmed utförsäkring, ändå sett det som en möjlighet istället för attgräva ner sig.

Sammanfattning Regeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild.   Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning. Vi kan se en väg som leder från ekonomisk uteslutning vidare till social uteslutning för personer som utförsäkrats samt att den ekonomiska stress de utsätt för i kombination med skamgörande erfarenheter ger hög risk för psykisk ohälsa. I vår avslutande diskussion reflekterar vi om lagstiftarens intention med reformerna har haft den avsedda effekten för de utförsäkrade. / Abstract The governments intentions with the new law in sickness benefits that was introduced in July 2008 and was supplemented in January 2010, was to go from a passive long-term sick leave to increased rehabilitation and a possibility to return to the labor market, along with reduced exclusion. The media debate in unison with our trainee jobs made us curious about how this change has affected the individual. Our purpose is accordingly to make researches into the consequences for the individuals in connection with and after expiration of sickness benefits. We wanted without preconceived opinions emphasize the interviewee’s stories so we chose to have an explorative inception. But we took support in a semi- structured interviewguide based on three topics we wanted to know more about. The topics are; economic situation, experiences of the relation with concerned public authorities and experiences of societies view on them and their own view on themselves. The results are complex and show that one factor affects another, which means that one thing, leads to another. The theories we have used are a model for Economics- shame, Kasam and social exclusion theories. We can see a road that leads from economic exclusion to social exclusion for the persons whose period of sickness benefits has expired. And also that the economic stress combined with shameful experiences gives a high risk of psychic illness. In our concluding discussion we reflect about if the government’s intentions with the new laws have had the intended effect for these persons.