SammanfattningGenom vår studie har vi fått en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös som också var syftet med vårt examensarbete. Vi har genomfört åtta intervjuer och an-vänt oss av en kvalitativ metod där vi kunnat få djupgående berättelser om hur ungdo-mar upplever sin arbetslöshet. Weick (1995) skriver om den meningsskapande processen som är en teori vi använder oss av för att få en ökad förståelse för hur ungdomar hante-rar och förstår samt påverkas av sin arbetslöshet. Vi är också intresserade av deras tankar kring framtiden. Efter en längre tids arbetslöshet känner sig informanterna trötta och uttråkade. De kän-ner inte igen sig själva, de blir deprimerade av att vara hemma och av att inte ha något att göra. Trots detta ser ungdomarna ljust på framtiden. Antingen genom att utbilda sig, som informanterna anser sig vara viktigt i dagens samhälle, eller genom ett arbete. Ungdomarna finner stöd för sina tankar om framtiden från familj eller vänner. Ungdomarna har någon form av sysselsättning vilket har stor betydelse för dem. Syssel-sättningen hjälper informanterna i att få en bättre struktur på vardagen som de mår bra av. I analysen diskuterar vi hur ungdomarna utifrån sina upplevelser hanterar, förstår och påverkas av sin situation som arbetslös. Genom att studerat tidigare forskning kan vi i vår studie se om det finns några likheter och skillnader i våra resultat, men också för att se om vi utifrån vår forskning kan dra samma slutsatser som gjorts i tidigare forskning. De slutsatser som vi kan dra utifrån vår studie är att alla informanter förutom en är ne-gativt påverkade av sin arbetslöshet. Ungdomarna hanterar och förstår sin situation som arbetslös på liknande sätt. Nyckelord: arbetslös, framtiden, förstår, hanterar, påverkas, ungdomar, upplevelser

Det råder stora ojämlikheter mellan Sveriges kommuner. Dessa ojämlikheter mynnar ut i tvåtrender som råder i många mindre kommuner: befolkningen åldras och urbaniseringsgradenökar. Urbaniseringsgraden har gjort att mindre kommuner har ett försämrat ekonomiskt lägreoch många kommuner står inför valet att antingen höja skatten eller reducera den kommunalaservicen. I denna uppsats kartlägger vi genom ekonomiska begrepp hur två medelstorakommuner har hanterat den demografiska utvecklingen samt vad kommunerna bör fokuserapå för att öka sin attraktivitet.Utifrån de demografiska nyckeltal som studerats kommer vi fram till att mycket av deekonomiska svårigheter som uppkom på 1970-talet lever kvar än idag hos många kommuner.De har hamnat i en negativ spiral som är svår att ta sig ur. Kommuner som å andra sidanklarat sig bättre ur krisen har haft ett bättre ekonomiskt utgångsläge. Det finns även ett tydligtsamband mellan en bra integration av så kallade outsiders och de kommunala finanserna.Uppsatsen tydliggör att en god arbetsmarknad, attraktiva bostäder och bra kommersiellt utbudär avgörande för en kommuns attraktivitet. / Currently there are big differences between municipalities in Sweden. These differences leadto two dissimilar tendencies: the population is aging and the degree of urbanisation increases.The urbanisation has set several smaller municipalities in a severe economic situation and alot of municipalities are facing to either raise the local tax or reduce the public service. In thispaper the authors’ research through economic concepts how two medium sized municipalitieshave handled the demographic changes and what the municipalities should do in order toincrease their attractiveness.The findings of this study indicate that the demographic changes, to a large extent, dependson previous recessions in the municipalities which still is causing an unbalanced economy.The municipalities are facing a downward spiral that is hard to emerge from. On the otherhand some municipalities managed the recessions in a more successful way and are nowfacing a more positive economic position. Further, there is a clear correlation between a wellfunctioningintegration on the labour market and public finances. The result of the paper alsoshows that a well-functioning labour market, housing market and commercial supplydetermines municipalities’ attractiveness.