Uppsatsen belyser förändring av arbetslöshetspolitiken och de konfliktytor som denna resulterade i mellan 1928 och 1932 i Växjö stad, samt på vilket sätt detta speglar den rikspolitiska utvecklingen. Detta har genomförts genom analys av pro-tokoll från Växjö stads stadsfullmäktige, samfällda drätselkammaren, arbetslöshets- och hjälpkommittén, samt Växjö socialdemokratiska arbetarkommun och två fack-förbund.Studien visar på att det skedde en förändring i vilka arbetsmarknadsåtgärder som genomfördes i staden samt att konfliktnivån ökade mellan företrädarna för de olika politiska partierna.Arbetsmarknadsåtgärderna gick från att förespråka både en understöds- och arbets-linje bestående av nödhjälpsarbeten och kommunala reservarbeten, till att slopa un-derstödslinjen helt; inom politiken och kommunorganen gick utvecklingen från en relativ samsyn till mer och mer polarisering.