Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat i omfattning och är en global hälsoutmaning. I Sverige skattar unga sin hälsa som god men 54 procent anger att de lider av olika psykiska besvär. Tidigare studier har visat på en korrelation mellan psykisk ohälsa och hög användning av sociala medier. Studierna har oftast riktat in sig på en specifik aspekt men inget egentligt stöd för kausalitet har observerats. Tekniken är här för att stanna och det är därför viktigt att undersöka de hälsofrämjande möjligheterna, inte endast de eventuella negativa korrelationerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt sociala medier kan användas hälsofrämjande för psykisk hälsa, för barn och unga i åldrarna 10–24 år. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes på 21 vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL samt Medline Ebsco. Artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Fem teman med hälsofrämjande samt salutogen effekt på psykisk hälsa samt två teman med tänkbara hinder identifierades och sorterades in i tre kategorier. Teman var stöd, kunskapsutveckling, tillgänglighet, integritet, ändamålsanpassat innehåll, beroendeframkallande och triggande innehåll. Slutsats: Resultaten visar på att användning av sociala medier i hälsofrämjande arbete kan ha god effekt. Att verka på digitala plattformar där unga själva befinner sig är ett kostnadseffektivt samt hälsofrämjande sätt för att minska den psykiska ohälsan. Dock är forskningen inom området begränsad och fler studier med salutogent perspektiv behövs för att kunna tillgodogöra sig teknikens möjligheter. / Introduction: Mental illness has increased in prevalence and is a global health challenge. In Sweden, young people rate their health as good, but 54 percent state that they suffer from various mental disorders. Various studies have shown a correlation between mental illness and high use of social media. These studies usually focus on a specific aspect, but no real support for causality has been observed. The technology is here to stay, and healthpromoting opportunities should be explored more than only the possible negative correlation. Aim: The aim of the study was to investigate the ways in which social media can be used to promote mental health wellbeing, for children and young people aged 10–24. Method: A structured literature study was conducted on 21 scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and Medline Ebsco. The articles were analysed using a thematic analysis. Results: Five themes with health-promoting and salutogenic effects on mental health and two themes with possible barriers were identified and sorted into three categories. Themes were support, increased knowledge, accessibility, integrity, purposeful content, addictive and triggering content. Conclusion: The results show that the use of social media in health promotion can have a good effect. By working on digital platforms where young people frequently are active, is a cost-effective and healthpromoting way to reduce mental illness. However, there is too little research in the field and more studies with a salutogenic perspective are needed in order to be able to take advantage of the possibilities of the technology.