<p>Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska</p>

Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde. Hypotesen var att en religiös livsstil påverkar KASAMvärdet. Resultaten blev att de religiösa hade högre KASAMvärde än de ickereligiösa samt att inget statistiskt samband mellan kön och KASAMvärde kunde påvisas. Det bör ligga i samhällens intresse att utröna varför vissa blir sjuka oftare medan andra håller sig mer friska

The purpose of this study is to investigate how activities in elderly care matters to well-being among elderly people, from both user perspective and staff perspective. The study is made out of a qualitative method, this to create a deep-going understanding of how the people participating in the investigation are experiencing the impact of activities on well-being from their unique situation. Personal interviews have been used as method. Six persons were participating, three elderly persons and three persons working as staff. All interviews were made in a “short-time” ward in the county of Västernorrland. The result of the investigation shows that the elderly people that were interviewed not directly related the participation in activities to feelings of well-being. On the other hand the practice of personal interests had a positive effect on their well-being. The staff expressed that meaningful activities can be to notice the “little” in everyday life and that the elder people get the possibility to take charge of functioning abilities. / Syftet med denna studie är att undersöka vad aktiviteter inom äldreomsorgen har för betydelse för välbefinnandet hos de äldre utifrån ett brukar- och personalperspektiv. Studien undersöks utifrån en kvalitativ ansats, detta för att skapa en djupgående förståelse för hur de personer som deltagit i undersökningen upplever aktiviteters inverkan på välbefinnande utifrån sin specifika situation. Som metod för uppsatsen personliga intervjuer använts där intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att frågorna har en tydlig struktur med färdigarbetade ämnen som innehåller följdfrågor. I undersökningen deltog sammanlagt sex personer, varav tre personer med brukarbakgrund och tre personer som arbetar som omsorgspersonal. Alla intervjuer utfördes en Korttidsenhet i Västernorrlands län. Resultatet från undersökningen visade att de brukare som intervjuades inte direkt relaterade utförandet av aktiviteter till känsla av välbefinnande, medan utförandet av personliga intressen hade en positiv inverkan på deras välbefinnande. Personalen uttryckte att meningsfulla aktiviteter kunde vara att uppmärksamma det ”lilla” i vardagen och att de äldre får ta tillvara på funktionsförmågor.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos barn ökar stadigt, nära 20% av alla barn runt om i världen drabbas idag av psykisk ohälsa. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan och har en nyckelroll i att fånga upp psykisk ohälsa och främja den psykiska hälsan hos elever. Det hälsofrämjande arbetet ingår i skolsköterskans uppdrag och därför är det av intresse att beskriva hur skolsköterskan arbetar för att främja psykisk hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskan arbetar för att främja psykisk hälsa hos elever. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Kvalitativa intervjuer med 10 kvinnliga skolsköterskor med 1,5 – 15 års erfarenhet, från mellersta Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Samtala med elever, samarbeta med andra och skapa tillit. Skolsköterskan främjade den psykiska hälsan genom samtal på olika sätt. De hälsofrämjande arbetet bestod av samarbete med andra professioner exempelvis Barn- och Ungdomspsykiatrin och med vårdnadshavarna. Att vara tillgänglig för eleven samt att skapa en förtroendefull relation var viktigt.  Slutsats: Elever söker hjälp hos skolsköterskan för sin psykiska ohälsa, men skolsköterskan får inte arbeta behandlande i sitt uppdrag. Det är upp till varje skolsköterska hur det hälsofrämjande arbetet ska bedrivas.

<p>The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion?</p><p>The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.</p>

The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion? The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.

Syftet med denna studie är att lyfta fram fritidshempersonalens liknade och skilda synsätt kring begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa samt lyfta fram vad deras synsätt och resonemang innebär för fritidshemmets möjligheter att främja elevers psykiska hälsa. Studien syftar till att undersöka dessa fenomen utifrån ett sociokulturellt och ett salutogent perspektiv. För att besvara syftet genomfördes sex semistrukturerade djupintervjuer med personal i fritidshemmet som sedan har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultaten har delats in i tre huvudteman. Temat synsätt på psykisk hälsa och psykisk ohälsa gav upphov till liknande och olika svar. Begreppen benämns som svårdefinierade där psykisk ohälsa framstår som ett mer komplext begrepp. Salutogena faktorer inbegriper fritidshemspersonalens synsätt kring relationella och strukturella möjligheter relaterat till psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det sistnämnda temat betydelsen av fritidshem för psykisk hälsa, lyfter fram olika aspekter av hur fritidshemmet kan stimulera elevers kreativitet, estetik, förståelse, fysiska aktivitet, lek och återhämtning för att främja psykisk hälsa. Studiens slutsatser är att psykisk hälsa och psykisk ohälsa är beroende av samspelet mellan det fysiska, psykiska och sociala, som utgörs av både inre och yttre faktorer. Fritidshem som utgörs av kvalité, kompetens och struktur har goda möjligheter att främja psykisk hälsa hos elever.

Den psykiska hälsans vikt, i människans välmående är av stor betydelse för att den enskilda individen skall kunna leverera på sina arbetsuppgifter. Då den psykiska ohälsan idag är ett av de snabbt växande hoten mot människans hälsa är det ett ämne som är viktigt att lyfta fram kring arbetsplatsen. Studien syftar undersöka arbetsmiljöarbetet inom servicebranschen samt identifiera förbättringsmöjligheter i befintliga hälsofrämjande processer. Arbetet är en fallstudie av kvalitativ natur som använder intervjuer och observationer för insamling av empiriska data. Empirin lyfter fram att medarbetare i allmänhet uppfattar arbetsmiljön på Sodexo som god. Framförallt i relation till flertalet försök från ledningen att skapa gemenskap på arbetsplatsen. Detta gjordes på både ett fysiskt plan genom att endast ha ett bord att samlas kring och gemensamma raster samt ett psykiskt plan genom att uppmärksamma födelsedagar och individuella prestationer. Studien konkluderar att medarbetarnas välmående speglas av ledningens engagemang i de hälsofrämjande processerna. Genom att identifiera riskerna i ett tidigt stadie minskas nivåer av negativa permanenta hälsotillstånd såsom depressioner, stress och dåliga arbetsförhållanden.

The aim of this study was to highlight care managers view on and experience of the working method Individual need in center (IBIC) and to analyze the consequences of the implementation. IBIC is a method for care managers to identify and adapt the intervention according to the individual’s needs. We performed six individual qualitative interviews with care managers, hence three from Kungsbacka municipality and three from Karlskrona municipality. The results from the interviews indicated that all care managers experienced that their work environment had on some level been affected by the implementation of IBIC. However, there were care managers that recounted that it wasn’t the IBIC method itself that affected their work situation. It was the work system that was used to document the IBIC investigations that was the substantial problem. The analysis showed that care manager’s experiences of IBIC did not accord with Socialstyrelsen’s goal with IBIC. The three core components of IBIC were not distinct enough, which was essential for an implementation to be successful and having positive outcomes. Moreover, care managers experienced that colleague- and manager support was a significant factor in the work environment. Even though they had support from both their colleagues and their managers, the care managers had to use different coping strategies to manage the daily workload. These factors contributed to a stronger sense of coherence (KASAM in Swedish), which is also a contributing factor for the coping process.

Denna kvalitativa studie har till syfte att öka förståelsen kring tjänstemännens egen upplevelse om sin arbetsmiljö inom socialförvaltningen, och de möjliga risker som arbetsmiljön kan komma att innefatta. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer som kom att tematiseras och presenteras i resultatet. Det resultat som framkommit i studien presenteras genom tre teman; Förväntning och verklighet, Samverkan samt Utveckling. Det finns delar som socialförvaltningens tjänstemän upplever vara påtagligare än andra, och det är de riskfaktorer som kom att belysas genom dessa teman. Riskfaktorerna som framkom var dock inte de som förväntades enligt forskningsgenomgången, utan det påvisades finnas större betydelse av de interna faktorerna (strukturer, handlingsplaner, samverkan med mera) än det tidigare förväntade externa faktorerna (möten med klienter, politiska beslut med mera). Detta gjorde att det finns ett större intresse för vad vidare forskning kan komma att finna utifrån förutsättningen av de inre påverkningarna hos socialförvaltningen. Den teori som studien använt sig för att tolka resultatet om framgång och ett hållbart arbetssätt för socialförvaltningens tjänstemän är det salutogena perspektivet samt arbetets förutsättning utifrån KASAM. / The purpose of this qualitative study is to increase the understanding of the employees' own experience of their work environment in the social administration, and the possible risks that the work environment may include. The study was conducted with semi-structured interviews that came to be thematized and presented in the results. The results obtained in the study are presented through three themes; Expectation and Reality, Collaboration and Development. There are parts that social service officials find to be more evident than others, and these are the risk factors that were highlighted through these themes. However, the risk factors that emerged were not those expected according to the research review, but the internal factors (structures, action plans, collaboration, etc.) were found to be more important than the previously expected external factors (meetings with clients, political decisions, etc.). This meant that there was a greater interest in what further research might find based on the assumption of the internal effects of social management. The theory that the study used to interpret the results of success and a sustainable way of working for social service officials is the salutogenic perspective and the work's premise based on KASAM.