I den här uppsatsen belyses hur problembilden kring utlandsadopterade ungdomar beskrivs av personal som arbetar på ett behandlingshem med särskild kompetens att ta emot adopterade ungdomar samt hur behovet av ett behandlingshem med sådan profil motiveras av hemmets personal. Studien bygger på intervjuer utförda under våren 2008. Resultaten visar att ett speciellt fokus har lagts på utlandsadopterade ungdomar på behandlingshemmet vilket uppges ha sin grund i den överrepresentation som dessa ungdomar har på andra behandlingshem i Sverige. Att göra en studie angående internationellt adopterade barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa är enligt min åsikt relevant, då det gagnar personer som arbetar med den typen av barn och ungdomar.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser. Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva? Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa? Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser? På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning? Metod Metoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga. Resultat Resultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk – på utsidan. Den psykiska hälsan innefattar hjärnans tankar och hur kroppen mår – på insidan. Trots skillnader i de socioekonomiska faktorerna är synen på hälsa likstämmig på båda skolorna. Resultatet visar att hög socioekonomisk status och aktiva föräldrar ledde till aktiva elever. Lärarnas arbete med hälsa ser likvärdigt ut skolorna emellan. En del elever var osäkra på hur och om hälsoundervisning bedrevs, men det övergripande resultatet visade på samstämmighet med vad lärarna förmedlade. Slutsats Studiens slutsats belyser främst att socioekonomisk status i samband med föräldrarnas aktivitetsnivå har betydelse för elevernas inställning till fysisk aktivitet. Oavsett om eleverna gick på Kungsljusskolan som låg i ett område med hög socioekonomisk status eller i Etternässlaskolan som låg i ett område med lägre socioekonomisk status var uppfattningen om hälsa likvärdig.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva hur litteraturen skildrar den fysiska hälsan hos vuxna personer med schizofreni. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där 11 kvantitativa studier analyserades. I resultatet framkom två kategorier med ett antal underkategorier: Riskfaktorer för sjukdom hos vuxna personer med schizofreni och Vanliga somatiska sjukdomar hos vuxna personer med schizofreni. En rad olika bidragande faktorer för ohälsa förekommer hos personer med schizofreni, vilket leder till att de drabbas av fysisk ohälsa. Slutsatsen är att personer med schizofreni löper större risk att drabbas av fysisk ohälsa på grund av olika livsstilsfaktorer. / Health is considered a human right and is difficult to define as it is experienced differently by different individuals. Mental illness does not necessarily mean a psychiatric diagnosis. It is defined rather from how to handle different situations that people may encounter throughout life. Schizophrenia is a lifelong and serious disease that affects how the person thinks, feels and behaves. The severe symptoms of the disease may be limiting for the affected person, which may have implications for physical health. The purpose of this study was to describe how the literature portrays the physical health of adults with schizophrenia. The method used was a literature review where 11 quantitative studies were analyzed. The results revealed two categories with several subcategories: Risk factors for disease in adults with schizophrenia and Common illnesses in adults with schizophrenia. A variety of contributing factors for the illness occurs in people with schizophrenia, with the result that they suffer from physical illness. The conclusion is that people with schizophrenia are at greater risk of physical ill health because of various lifestyle factors.

Sjukskrivningar ökar på arbetsmarknaden och orsaken har ofta visat sig vara arbetsrelaterad stress där förskollärare och barnskötare ses som en av riskgrupperna. Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan arbetsrelaterad stress, utbrändhet, sömnkvalitet och fysisk hälsa. Det undersöktes dessutom eventuella skillnader mellan män och kvinnor i studien. Inbjudan att delta skickades till 64 olika förskolor i en kommun i norra Sverige där 17 valde att delta. Totalt deltog 101 förskollärare och barnskötare med en medelålder på 41 år. Deltagarna fick svara på enkäter rörande stress (Effort-Reward Imbalance model), utbrändhet (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire), sömnkvalitet (Karolinska Sleepiness Scale) och fysisk hälsa. Resultatet visade flera signifikanta samband mellan variablerna ansträngning/belöning (stress), utbrändhet, sömnkvalitet och huvudvärk, tryck över bröstet och ont/spänningar i axlar (fysisk hälsa). Några generella slutsatser drogs inte med tanke på det relativt låga antalet undersökningsdeltagare. Resultatet av studien ger däremot förskolor indikationer på de negativa effekterna av arbetsrelaterad stress och vikten av att identifiera stressorer inom organisationen.

Uppsatsens syfte är att genom en komparativ textanalys jämföra hur stort utrymme psykiskoch fysisk hälsa får och på vilket sätt de båda hälsoaspekterna berörs i fyra utvalda läromedeli biologi för årskurs 4-6. Uppsatsen redogör översiktligt för hälsoläget i Sverige de senaste 20 åren, baserat på rapporter från Folkhälsomyndigheten, samt för hur det centrala innehållet ibiologi förändrats i och med införandet av läroplanen år 2011 (Skolverket, 2015). Vidarepresenteras den tidigare forskning som går att finna inom ämnet. Textanalysen är indelad i tredelar som består av en kvantitativ samt två kvalitativa analysdelar. Den kvantitativaanalysdelen syftar till att se hur den procentuella fördelningen mellan psykisk och fysisk hälsaser ut, där antal sidor som berör vardera hälsoaspekt räknas. Den andra analysdelenundersöker hur läromedlen behandlar hälsoaspekterna ur ett teoretiskt perspektiv som utgårfrån pragmatismen. Den tredje analysdelen studerar om läromedlen förhåller sig till Lgr 11 (Skolverket, 2015) genom de fem teman som tas upp i det centrala innehållet i biologigällande fysisk och psykisk hälsa; kost, sömn, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Analysen visade att den fysiska hälsan får större utrymme, procentuellt räknat, än denpsykiska hälsan i tre av fyra läromedel. I det fjärde läromedlet var fördelningen procentuelltlika stor mellan hälsoaspekterna. Samtliga läromedel sågs ha en stark pragmatisk syn där debehandlar psykisk och fysisk hälsa på ett elevnära sätt. Alla läromedel berörde samtliga temansom återfinns i det centrala innehållet i biologi, dock med något varierande infallsvinkel,mängd innehåll samt kopplingar till psykisk och fysisk hälsa.

Att jobba inom pre-hospital vård, gör att ambulanspersonalen ställs för åtskilliga påfrestningar och några av dessa är ogynnsamma arbetsställningar, tunga lyft och även bergig och kuperad terräng. Kroppen utsätts nästan vid varje arbetspass för fysiska påfrestningar, som ofta är under obekväma arbetsställningar men även under viss tidspress. Ambulans-personalen ådrar sig ofta förslitningsskador, till skillnad från andra. Sjuksköterskorna förväntas ha en god uthållighet samt styrka både fysiskt och mentalt, för att klara av påfrestningar som yrket innebär och kräver. Nyanställda ska klara fysiska tester, men därefter så finns ingen uppföljning av fysiska hälsan, trots fysiskt krävande yrke. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hur den egna fysiska hälsan påverkan på förmågan att vårda. En kvalitativ design användes med empiriska intervjufrågor och induktiv ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades inom ambulansorganisationer runtom i Sverige, både män och kvinnor. Det framkom av deltagarna att sjuksköterskorna inom ambulanssjukvård, ska möjliggöra en trygg patientvård och det är av vikt att sjuksköterskorna är i fysisk god hälsa och psykisk balans. För kraven som ställs på sjuksköterskorna i pre-hospital sjukvård är ett fysiskt krävande yrke och det främsta redskapet sjuksköterskan har, är sin egen kropp. Sjuksköterskorna upplever att fysisk hälsa hjälper dem med stresshantering, att det är mer alerta och kan klara sitt jobb på ett bättre sätt, genom att bli mer strukturerade i sina handlingar och mer stresstålig. Genom att hinna träna så upprätthåller sjuksköterskan inom ambulanssjukvård sin styrka, vilket förebygger uppkomsten av skador och man får en stark kroppskapacitet som ger en bra förutsättning för yrket.

Organisationer erbjuder idag allt oftare hälsofrämjande förmåner på arbetsplatsen där fysisk aktivitet kan antas bidra positivt till anställdas både hälsa och arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka kontorsarbetares kännedom om och användande av friskvårdsförmåner, kunskap om hälsoeffekter, samt utövande av fysisk aktivitet i relation till fysisk hälsa och arbetsprestation. En enkätundersökning genomfördes bland 80 anställda vid ett företag inom detaljhandelsbranschen. Multipel regressionsanalys påvisade inga signifikanta resultat för vare sig fysisk hälsa eller arbetsprestation. Framtida forskning skulle kunna undersöka vad som hindrar respektive främjar anställdas användning av friskvårdsförmåner för att öka kunskapen om hur arbetsgivare kan bidra till förbättrad hälsa och arbetsprestation bland anställda.

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hälsa. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur tänker lärare och pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil?I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hälsofrämjande arbete i förskolan och skolan. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer använts och sammanlagt har åtta pedagoger deltagit i undersökningen. Två av dessa personer arbetar i en uteförskola, två i en hälsofrämjande förskoleklass som är mångkulturell och båda dessa verksamheter ligger i en större stad. Två av lärarna och pedagogerna arbetar i en förskola utan hälsoprofil som ligger i utkanten av en större stad. De sista två arbetar i en förskoleklass med hälsoprofil och denna ligger i en mindre stad. Studiens viktigaste resultat är att man tänker kring och arbetar med barns fysiska hälsa genom att vistas ute och röra mycket på sig samt att servera en varierad kost. Av resultaten dras slutsatsen att oavsett om lärare och pedagoger arbetar i en verksamhet med hälsofrämjande profil eller inte tänker och arbetar lärare och pedagoger lika med barns fysiska hälsa.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera elevers uppfattning om livslång fysisk hälsa och skolans förmåga att lära ut den. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: 1) Vad upplever gymnasieelever att de fått med sig för kunskap om det livslånga perspektivet på fysisk hälsa från skolan? 2) Hur ser gymnasieelever på sin egen förmåga att främja sin fysiska hälsa i framtiden? 3) Hur upplever gymnasieelever de kritiska ungdomsåren med hänsyn till minskad fysisk aktivitet? Metod Studien har en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta gymnasieelever (16-18 år) från två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter, transkriberades och analyserades enligt tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades utifrån det teoretiska perspektivet Self-determination theory om inre- och yttre motivation. Resultat Deltagarna upplevde att skolan har haft en positiv inverkan på deras syn på livslång fysisk hälsa. Samtliga deltagare uttryckte på olika sätt att de genom skolan tagit åt sig av sambandet mellan positiva hälsoaspekter och regelbunden fysisk aktivitet. Merparten av deltagarna lyfte fram generella tankar om livslång fysisk hälsa som behandlats inom skolan, men många upplevde att ämnet ofta behandlats relativt ytligt och varit avskilt från praktiska moment. Samtliga deltagare uttryckte en vilja att upprätthålla den fysiska hälsan genom regelbunden aktivitet i framtiden och majoriteten uttryckte även att de trodde de skulle lyckas med detta. Olika typer av inre- och yttre motivation nämndes som viktiga faktorer för att främja den fysiska hälsan i framtiden, och tidsaspekten nämndes av flera som en riskfaktor. Deltagarna såg på sin nuvarande ålder som en övergångsålder där fysisk- hälsa och aktivitet ofta bortprioriteras. Slutsats Skolans förmåga att lära ut livslång fysisk hälsa upplevs som något ytlig enligt respondenterna i föreliggande studie. Gymnasieleverna förstår att det är viktigt att främja den fysiska hälsan men har svårare att uttrycka varför det är viktigt. Det tycks också finnas ett behov av att integrera teori med praktiska moment i undervisningen, för att skapa en djupare förståelse. Eleverna har emellertid en positiv framtidstro gällande främjandet av den fysiska hälsan, dock bekräftas svårigheterna i att upprätthålla aktivitetsnivåerna i den nuvarande åldern. / Aim The purpose of this study was to examine students’ perceptions of lifelong physical health and the schools ability to teach this. From this purpose, three research questions were formulated: 1) What knowledge about the lifelong perspective on physical health do upper secondary school students perceive they have obtained from school? How do upper secondary school students view their own ability to promote their physical health in the future? 3) How do upper secondary school students perceive the critical youth years with regards to reduced physical activity? Method The study has a qualitative approach and semi-structured interviews where the method used for data collection. Data was collected from eight upper secondary school students (16-18 years) from two different schools in Stockholm. The interviews lasted about 30 minutes, and were thereafter transcribed and analyzed by thematic context analysis. Results were discussed in the light of the theoretical perspective Self-Determination and intrinsic- and extrinsic motivation. Results The participants expressed that the school had contributed with a positive impact on their views on lifelong physical health. They expressed that the school had taught them about the connection between positive health aspects and regular physical activity. The majority also put forward general thoughts about lifelong physical health that had been addressed in school, but many perceived that the subject often had been addressed on a relatively superficial level, separated from physical activity. The students expressed a will to maintain the physical health by regular physical activity in the future and the majority also believed that they would be able to succeed in this. Intrinsic- and extrinsic motivation were mentioned as important factors in the promotion of physical health in the future, and the aspect of time was mentioned as a risk factor by many participants. Their current age was viewed as a transition period between the adolescent life to the adult life, where physical- health and activity often is neglected. Conclusions The schools ability to teach lifelong physical health is by the participants perceived as somewhat superficial. The students expressed that they know that it is important to promote the physical health but they struggle to explain why. There also seems to be a need for theory to be integrated in practical lessons. The students have, however, a positive belief in the future when it comes to the promotion of their physical health, but in line with previous research, the current age is perceived as a challenging period to maintain physical activity and health.