Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva patienters upplevelser av livskvalitet i samband med genomförd bariatrisk kirurgi utifrån aspekterna mental och fysisk hälsa, samt att granska och redovisa valda vetenskapliga artiklar. Metod: Författarna utförde en beskrivande litteraturstudie vilken baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Eftersökningar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed via Medline och Mosby´s index. Huvudresultat: Flertalet studier påvisade att övervikt och fetma påverkade deltagarnas upplevelser av livskvalitet på ett negativt sätt. Livskvalitetssänkande faktorer utgjordes av bl.a. brist på självförtroende, skamkänslor samt rädslor för följdproblematik. Bariatrisk kirurgi sågs för flertalet deltagare som en chans till förbättrad mental och fysisk hälsa, där exempelvis självförtroende, ett mer socialt aktivt liv och förbättrad rörelseförmåga var motiverande faktorer, vilka även förbättrade deltagarnas upplevelser av livskvalitet postoperativt. Trots flertalet positiva resultat, framkom även negativa upplevelser bland deltagarna. Negativa effekter, såsom smärta och kosmetiska defekter bidrog för dessa deltagare till försämrad upplevelse av livskvalitet. Slutsats: Bariatrisk kirurgi bidrog i de flesta fall till förbättrad mental och fysisk hälsa samt förbättrad upplevelse av livskvalitet i jämförelse med innan utförd kirurgi. För att uppnå fler resultat som skildrar patienters subjektiva upplevelser beskrivna med ord finns ett behov av vidare forskning av kvalitativ ansats. / Aim: The aim of this literature review was to by scientific articles describe patient’s experiences in conjunction with undergone bariatric surgery and to examine and report on selected scientific articles. Method: The authors performed a descriptive literature review that was based on 12 scientific articles research by databases Cinahl, PubMed through Medline and Mosby´s index. Main result: Several studies showed that overweight and morbid obesity had negative influence on the participant’s experience of quality of life. Factors that caused this experience were for example lack of self-esteem, feelings of shame and fears of consequential problems. Bariatric surgery were seen as a chance to improve mental and physical health, where self-esteem, a active social life and improved mobility were motivating factors that also improved the participant’s quality of life postoperative. Despite several positive outcomes, negative experiences were also revealed among the participants. Negative effects, such as pain and cosmetic defects, contributed for these participants to increased experiences of quality of life. Conclusion: Bariatric surgery in most cases contributes to improved mental and physical health and improved experiences of quality of life, then before undergone surgery. To achieve more results that in words, describes patient’s subjective experiences there is a need of further research with a qualitative approach.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga . Enligt min frågeställning tror jag att en regelbunden träning ger en friskare individ i sin vardagliga sysselsättning (arbete/studier). Fler studier på området behövs för att upplysa människor om de förbättringar man själv kan göra för sin hälsa och sitt inre välmående. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om den självupplevda effekten av fysisk aktivitet är positiv i form av konkreta hälsoförbättringar.  Metod: Jag har använt en kvalitativ metod med semistrutkurerade intervjuer. Innehålls analys har använts för att analysera det manifesta innehållet i texten. Resultat: Samtliga av testpersonerna beskriver konkreta hälsoförbättringar i både den fysiska vardagen och den psykiska vardagen. Stressnivåerna hade minskat, ryggont hade minimerats och välmåendet hade förbättrats hos samtliga. Glädjen att arbeta och umgås hade höjts och flera av testpersonerna nämnde blodsockernivåerna som en viktig faktor som hade förbättrats. Diskussion: För att behålla en bra hälsa i arbetslivet och på fritiden behövs regelbunden fysisk aktivitet. Konklusion: Fysisk aktivitet borde lyftas fram ännu mer och användas mer i preventionssyfte än vad man gör idag. En bättre fysisk förmåga ger helt enkelt en friskare vardag. / Background: The relationship between physical activity and mental health has in recent years been studied more frequently. Physical activity can help prevent various diseases and many reports supports that exercise is good. For the body to function optimally physical activity is needed. Sedentary occupations and poor exercise is for many a lifestyle. People seem to be more unhealthy . Physical activity could be part of the solution to a healthier lifestyle. There is an connection between exercise and better health and ability. In my question, I think that a regular exercise provides a healthier individual in their everyday jobs (work / studies). More studies in this area is needed to enlighten people about the improvements you can do yourself to their health and inner wellbeing. Objective: Purpose of the study was to investigate whether the self-perceived effect of physical activity is positive in terms of concrete improvements in health. Method: The content analysis was used to analyze the manifest content of the text. Results: All of the participants describe specific health improvements in both the physical and mental everyday everyday life. Stress levels had decreased pain, back pain was minimized and well-being had improved. The joy of working and socializing had been increased and several of the participants mentioned their blood sugar levels was key factor that had improved. Discussion: In order to maintain a good health at work and during leisure regular physical activity is needed. Conclusions: Physical activity should be promoted more and used more in prevention purposes than they do today. A better physical ability simply provides a healthier living. / <p>2013-06-04</p>

Inledning: Psykisk ohälsa och stillasittandet har ökat, andelen barn och unga som är tillräckligt fysiskt aktiva är för få. En fysiskt aktiv livsstil minskar risken för att drabbas av livsstilssjukdomar. Yoga finns som intervention på många arenor runt om i världen och har dokumenterat flera positiva effekter. Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva vilka positiva effekter som finns med yoga för barn i skolan. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där kvalitativ och kvantitativ forskning har inkluderats. Sökningar utfördes i databaser som finns tillgängliga på Högskolan i Skövde. Studiefrågan ställdes till redan befintlig forskning inom det aktuella ämnet med fokus på yoga och barn. Artiklar valdes sedan efter exklusion och inklusionskriterier. Resultat: Studierna visar att barnen har uppskattat yoga och att de känt sig mindre arga och deprimerade efteråt. Resultaten visade även att yoga har fysiska hälsofördelar bl.a. motorik, balans och lägre kortisolnivåer. Lärarna upplever att barnen får bättre copingstrategier och att det blir lugnare och mer harmoniskt i klassrummen. Diskussion: Forskningen visar på positiva resultat men det finns även resultat där barn upplever obehagliga känslor i samband med yoga. Det behövs fler och längre studier för att säkerställa om resultaten är långvariga. / Introduction: Mental health and inactivity has increased amongst children and youngsters who are physically active are too few.  A physically active lifestyle is connected with reduced risk of contracting non-communicable diseases. Yoga is available as an intervention on different arenas around the world and has proven positive effects. The aim of this literature review study is to understand positive effects with yoga for children within the school environment. Method: A literature review study has been made including qualitative and quantitative research. Searches have been made in the databases available at the University of Skövde. The study question has been directed to existing research with focus on yoga and children. Articles have been selected from exclusion and inclusion criteria. Results: Most of the studies indicate that children enjoy yoga and felt less angry and less depressed afterwards.Yoga also indicates physical health effects including improved motor-skills, balance and lower cortisol levels. Teachers report that children improve their coping strategies and become calmer and more harmonious in the classroom. Discussion: The research indicates positive results but there are instances where children have reported feeling emotionally unwell when doing Yoga. More in-depth and longer studies are needed to ascertain whether the results are lasting.

Syftet med studien är att utforska och beskriva hur några cellolärare ser på fenomenet den spelande kroppen. I arbetets bakgrundskapitel ges en forskningsöversikt av musikers hälsa och skadeförebyggande instrumentalundervisning samt ett avsnitt om ”musikerergonomi”. Bakgrunden visar att musiker är en yrkesgrupp som har en stressig och pressande arbetsmiljö. Detta i kombination med hög belastning på vissa kroppsdelar leder till problem med bland annat smärtor. Studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv är fenomenologi där ett livsvärldsperspektiv är utgångspunkten tillsammans med Merleau-Pontys och syn på kroppen som subjekt. I metodkapitlet presenteras studiens valda metod vilken är semistrukturerad intervju som i föreliggande studie videofilmas. I resultatet presenteras cellolärarnas syn på den spelande kroppen i tre meningsenheter. Den första, den levande kroppen tar upp kroppen som helhet, andning och kroppars olikheter. Där visas att cellolärarna har en helhetssyn på kroppen där cellisters olikheter behöver tas i beaktning och andningen ses som central. Andra meningsenheten kroppskännedom delas in i avsnitten att närvara i sin kropp, vanans makt, när kroppsligt engagemang blir negativt och när det gör ont. Meningsenheten beskriver hur cellolärarna ser på att uppleva den egna kroppen och känna efter samt vikten av att vara vaksam på smärtor och spänningar. I den tredje och sista meningsenheten kroppslig omsorg presenteras samspel mellan kropp och cello, avspänning, uppvärmning, stretch och yoga och annan träning. Där presenteras cellolärarnas syn på hur cellospelet kan ske med fokus på avspänning samt övningar med och utan instrument för att ta hand om kroppen. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur och ett fenomenologiskt perspektiv. Diskussionen delas in i två delar där den första den spelande kroppen, visar hur kroppen ses om en helhet med sittställning och andning som centrala delar. Därtill erfar cellolärarna att grundkonditionen är av vikt för den spelande kroppens välbefinnande. I den andra delen kroppens syntes visas hur kroppsmedvetenhet och vanor är faktorer som enligt cellolärarna skapar förutsättningar och välmående för den spelande kroppen. Avslutningsvis diskuteras hur cellon som yttre objekt kan införlivas i den levande kroppen och på så vis bli en del av en helhet i form av den spelade kroppen. / The aim of this study is to explore and describe the views of some cello teachers on the phenomenon the playing body. In the background chapter of the work you will find a presentation of previous research of musicians’ health and injury prevention in music education and a section about “musician ergonomics”. The background shows that being a musician is an occupation with a stressful and pressing work place environment. This in combination with high strain on some body parts leads to problems such as pain. The science philosophical perspective of the study is phenomenology where a life-world perspective is the starting point together with Merleau-Ponty´s view on the body as the subject. In the method chapter, the method of the study is presented which consists of semi-structured interviews that are documented with video. In the result, the cello teachers’ views on the playing body is presented in three meaningful units. The first, the living body takes up the body as a whole, breathing and bodies differences. There it is shown that the cello teachers have a holistic approach on the body where cellists’ differences need to be taken into account and the breathing is seen as essencial. The second meaningful unit body awareness is divided into to be present in the body, force of the habit, when bodily involvement becomes negative and when it hurts. The meaningful unit describes how the cello teachers view the experience of the own body and being attentive to feelings and the importance of being alert to pain and tension. In the third and final meaningful unit bodily care, interaction between body and cello, relaxation, warm-up, stretch and yoga and other exercise, are presented. It introduces the celloteachers’ view on how cello can be played with focus on eliminating tensions and exercises with or without instruments for bodily care. Lastly the result is discussed in relation to previously presented literature and a phenomenological perspective. The discussion is divided into two parts, where the first, the playing body, shows how the body is seen as a whole, with sitting position and respiration being central subjects. In addition the cello teachers witness that basic condition is of importance for the well-being of the playing body. In the second part the synthesis of the body it shows how bodily awareness and habits are factors that according to the cello teachers create opportunities and well-being for the playing body. Finally there is discussion on how the cello as an exterior object can be incorporated with the living body and in that way become part of a whole in the shape of the playing body.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för 1-2 åringar i förskolan. Åtta pedagoger intervjuades kring dessa ämnen genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att fysisk hälsa är detsamma som rörelse och att de ansåg att planerad rörelse skulle finnas en gång i veckan i förskolan. Husmanskost var det som pedagogerna föredrog när det gäller kost i förskolan och de ansåg att socker till maträtter var okej. Enligt pedagogerna får barn äta så lite som de vill på förskolan men hur mycket de får äta beror på om de har övervikt eller ej. En slutsats som kommit fram från resultatet är att det nästan inte sker någon planerad rörelse alls på de här förskolorna. / The purpose of this study was to examine preschool teachers and nannies views on physical health, diet and activity among 1-2 year olds in preschool. Eight educators was interviewed on these subjects by semi-structured qualitative interviews. Qualitative content analysis was used as the analytic method. This study is based on the socio-cultural perspective. The result shows that the educators concluded that physical activity is the same as activity and that they thought planned activities should occur once a week in preschool. Traditional Swedish home cooking was what the educators prefered when it came to diet in the preschool and they thought that sugar was okay to meals. According to the educators the children could eat as little as they wanted whilst at preschool but there is a limit for how much they wish to eat depending on if they are overweight or not. A conclusion that has come out of the results of this study is that there is almost no planned activities at all on these preschools.

I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.

Vi har i dagens samhälle väldigt höga krav på oss själva och varandra. För många ungdomar är skolan en av de första källorna till hälsa eller ohälsa de kommer i kontakt med. Psykisk och fysisk ohälsa idag är något som det ofta talas om i media, i skolor och runt om oss väldigt ofta, inte minst i min utbildning. Jag som blivande gymnasielärare i idrott och hälsa vill därför undersöka om ämnet idrott och hälsa kan ha en positiv eller negativ effekt på gymnasielevers psykiska och fysiska hälsa. Syftet med arbetet blir då att undersöka betydelsen för elevers fysiska och psykiska hälsa i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Frågeställningen som genomsyrar arbetet och som arbetet bygger på är följande:-Anser gymnasieelever att ämnet idrott och hälsa har en positiv effekt på deras fysiska och mentala hälsa?För att uppfylla detta syfte så har en enkätundersökning genomförts på en gymnasieskola i Lunds Kommun där totalt 115 gymnasieelever som alla varit över 18 år gamla deltagit. Efter att den data som samlats in analyserats visar det sig att gymnasieeleverna menar att ämnet idrott och hälsa är en källa till psykisk hälsa, men framförallt fysiskt hälsa. / We have very high demands on ourselves and each other in today's society. For many young people, the school is one of the first sources of health or ill-health they encounter. Mental and physical ill-health today is something that is often talked about in the media, in schools and around us very often, not least in my education. As a future high school teacher in physical education, I would like to investigate whether the subject of physical education can have a positive or negative effect on the mental and physical health of high school students. The purpose of this study will then be to investigate the significance for pupils' physical and mental health in relation to the subject of physical education.The issue that permeates the study and on which the study is based is as follows:- Do high school students consider that the subject of physical education has a positive effect on their physical and mental health?To fulfill this purpose, a questionnaire survey has been conducted at a high school in Lunds Kommun, where a total of 115 high school students who have all been over the age of 18 participated. After the collected data has been analyzed, it turns out that high school students believe that the subject of physical education is a source of mental health, but above all physical health.

Aim The purpose of this survey is to investigate what students in grade 9 thinks what health is. How they relate to health in the subject physical education and what image they have on the subject. Questions What do students in grade 9 think about what they learn about the notion of health. How do the teachers convey their knowledge to the students about health. Do the students have a pathogen or a salutogenic perspective of health. Method To answer the questions the survey used a qulitative method with interviews. Six students from grade 9 and 3 teachers in physical education participated in the study. The interviews were semistructured because the content and questions were decided before hand but the follow up questions were adapted to the people that participated. Results The students perceived the notion of health in the subject differently. Some students connects the notion of health to different physical activities whilst some students thinks about nutrition as an important part of health. All the participating teachers used theory sessions to educate about health. However, the content could differ between the teachers. The image of what the students think about health is mainly from a salutogenic perspective. 5 of 6 students said they interpreted that they had a salutogenic perspective and only one person thought about health from a pathogen perspective. Conclusions The students interpreted the notion of health differently. The teachers used theory sessions when they educated about health. Both students and teachers thought about health from mainly a salutogenic perspective. / Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 9 anser vara hälsa. Hur de relaterar hälsa till undervisningen i ämnet idrott och hälsa, samt vilken bild av hälsa de har. Frågeställningar: Vad anser eleverna i årskurs 9 att de lär sig om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur förmedlar lärarna kunskap om hälsa till eleverna? Har eleverna en patogen eller salutogen bild av begreppet hälsa? Metod För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts där intervjuer gjorts på sex olika elever i årskurs 9 och tre idrottslärare. Intervjuerna var semistrukturerade då innehåll och följd på intervjufrågor förutbestämde synsättet. Studiens teoretiska utgångpunkt tas i begreppen salutogen och patogen. Det salutogena tar fokus i människans främjande mot en bättre hälsa än vad denne har idag medan det patogena synsättet fokuserar på själva sjukdomen i sig, varför man blir sjuk. Resultat Eleverna har olika tolkningar kring begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa. Några elever kopplar begreppet hälsa till olika typer av fysiska aktiviteter medan andra tar in kosten som en viktig del i begreppet. Samtliga lärare använder teoriundervisning när de vill förmedla kunskap kring begreppet hälsa. Undervisningens innehåll däremot skiljer sig mellan lärarna. Eleverna har huvudsakligen en salutogen bild av hälsa. Slutsats Elevernas bild av hälsa är huvudsakligen salutogen, det vill säga man har ett hälsofrämjande synsätt i motsats till att fokusera på vad som orsakar sjukdom. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2014</p>

Retirement is something all workers will face sooner or later. The purpose of this qualitative interview study was to investigate the subjective experience of the transition between working life and retirement of retirees, and workers in the transition phase as well as how the physical, mental and social health is affected by retiring. The purpose was investigated through twelve semi-structured interviews, which were analyzed using a thematic content analysis. The participants consisted of nine men and three women, who represented a pensioner activity and a company in a smaller city in the south of Sweden. There were six participants in each group. The thematic analysis resulted in three themes, which responded to the purpose of the study: Ambivalent curiosity, Relationships and Health. Subthemes have also been identified; Role conflict, Own terms, Engagement, To feel meaning and Activities. The participants had different experiences regarding the transition phase and the adaptation to retirement, and an ambivalent curiosity emerged. The participants further felt that relationships were important and functioned as support during and after the transition, and good health was a key factor for a successful retirement. Overall, the results were consistent with previous research. / Att gå i pension är något alla arbetstagare förr eller senare ställs inför. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur den subjektiva upplevelsen av övergången mellan arbetsliv och pension kan se ut ut hos pensionärer och arbetstagare i övergångsfasen, samt hur den fysiska, psykiska och sociala hälsan påverkas av att gå i pension. Syftet undersöktes genom tolv semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Deltagarna bestod av nio män och tre kvinnor, vilka representerade en pensionärsverksamhet och ett företag i en mindre ort i södra Sverige. Det var sex personer i båda deltagargrupperna. Den tematiska analysen resulterade i tre teman, vilka svarade mot aktuell studies syfte: Ambivalent nyfikenhet, Relationer och Hälsa. Det har även identifierats subteman. Dessa är; Rollförvirring, Egna villkor, Engagemang, Att känna mening samt Aktiviteter. Deltagarna upplevde övergångsfasen och anpassningen till pensionen olika och det framkom en ambivalent nyfikenhet gällande pensionen. Vidare upplevdes att relationer var viktiga och fungerade som stöd under- och efter övergången samt att god hälsa var en nyckelfaktor för en lyckad pensionering. Sammantaget överensstämmer resultatet med tidigare forskning.

Bakgrund: Äldreomsorgen riktar in sig på de äldre och sårbara individerna i samhället som, av olika anledningar, är helt eller delvis beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av sin vardag. Vilket starkt kan kopplas till den offentliga förvaltningen av flera skäl, dels eftersom det offentliga i stort sett står för finansieringen inom äldreomsorgen, och dels för uppbyggnaden av det svenska välfärdssystemens betydelse när det kommer till att vårda och ta hand om äldre människor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som leder till sjukfrånvaron bland undersköterskorna inom hemtjänsten samt belysa de åtgärder som undersköterskorna anser kan minska sjukfrånvaron. Metoden: Studiens empiri omfattar sex semistukturade intervjuer med undersköterkor som arbetar i en offentlig hemtjänst inom Borås kommun. Urvalet i studien består av snöbollsurval. Resultat: I studiens resultat framgår det två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om faktorer som bidrar till sjukfrånvaro. Utifrån svar från respondenterna framkom det att de upplever att det är svårt att uppfylla arbetskraven, bristande uppföljning, stöd från chefer och personalbrist gör att arbetsbelastningen blir högre. Den andra temat handlar om åtgärder för att minska sjukfrånvaro där respondenterna gav förbättringsförslag såsom stödjande arbetsmiljö, förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö samt arbetstider och schema. De upplevde dessa tre som viktigaste förbättringar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Slutsats: Det framkom olika faktorer som bidrar till sjukfrånvaro, vilka var hälsorelaterade problem som ökas på grund av höga krav och mindre kontroll samt brist på personal och stöd. Men för att åtgärda sjukfrånvaron angavs det förslag som ett välplanerat schema med tid för återkoppling, en stödjande enhetschef och en hälsofrämjande arbetsmiljö.