• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 11
  • 11
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En bild av hälsa : En kvalitativ studie som berör gymnasieelevers tankar kring begreppet hälsa / A view of health : A qualitative study about high school student’s thoughts of health

Brorsson, Tobias, Guntsch, Christian January 2007 (has links)
<p>Syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.</p><p>Metod:</p><p>Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.</p><p>Resultat och slutsatser:</p><p>Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.</p>
2

"Den psykiska hälsan är något vi sitter och pratar om att vi behöver förbättra" : En kvalitativ studie kring hur lärare i idrott och hälsa tolkar begreppet hälsa och dess koppling till kunskapskraven.

Carlbom, Emelie, Holmberg, Fanny, Salén, Mikael January 2019 (has links)
Studiens syfte var att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa såg på delen hälsa i ämnet. Studien ämnade undersöka hur lärarna undervisade i hälsa, hur de tolkade begreppet hälsa och hur de såg på hälsan relaterat till ämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Tidigare forskning visar på att den fysiska aktiviteten med framförallt bollspel och lekar dominerar undervisningen i idrott och hälsa samt att innehåll kopplat till olika perspektiv på hälsa får lite utrymme. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med tolv legitimerade lärare i idrott och hälsa i södra Sverige där intervjuerna kretsade kring lärarnas syn på hälsa och realisering av detta i undervisningen av ämnet. Resultatet analyseras med hjälp av olika teoretiska infallsvinklar innefattande: läroplansteorin, patogena och salutogena perspektivet, KASAM och hälsokorset. Sedan avslutas studien med en diskussion där resultatet kopplas samman med tidigare forskning. Studiens resultat visade bland annat på att den största delen av undervisningen i hälsa i ämnet sker genom fysisk aktivitet. Många lärare kunde själva se att de inte fick med hela hälsoperspektivet i undervisningen, men visste till exempel inte hur de skulle få in den psykiska och sociala hälsan på ett bra sätt eller hur det skulle ha tid med detta. Nästan alla lärare ansåg att hälsa är ett komplext och svårtolkat begrepp.
3

En bild av hälsa : En kvalitativ studie som berör gymnasieelevers tankar kring begreppet hälsa / A view of health : A qualitative study about high school student’s thoughts of health

Brorsson, Tobias, Guntsch, Christian January 2007 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie. Resultat och slutsatser: Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.
4

"Det handlar om att må bra fysiskt helt enkelt" : En kvalitativt intervjustudie om sju idrottslärares syn på begreppet hälsa i ämnet Idrott och hälsa

Ståhl, Jonatan, Russom, Semere January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor. Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera. Majoriteten av lärarna gav beskrivningar som kunde kopplas till det salutogenta perspektivet av hälsa medan några få kopplades till det patogenta perspektivet. Det som gick att urskilja var att alla respondenter hade ett stort fokus på den fysiska aktiviteten i undervisningen där många aktiviteter valdes ut då de lockade till högt deltagande och aktivitet. Det som dock skiljde lärarna inom det salutogenta perspektivet ifrån lärarna inom det patogenta perspektivet var att de även fokuserade på andra aspekter som gällde hälsan och hade mer variation i sin undervisning där även psykiska och sociala aspekter av hälsa berördes. Det anmärkningsvärda i studien var att det sätt respondenterna definierade hälsa på hade stor betydelse för valet av undervisningsinnehåll. Även vid hanteringen av olika aktiviteter skiljde sig lärarna åt då vissa respondenter försökte bejaka andra utvecklingsområden såsom sociala relationer samt elevernas upplevelse av själva aktiviteten även om aktivitetens huvudfokus låg på fysisk aktivitet.
5

Salutogena och patogena faktorer i arbetsmiljöarbetet : En kvantitativ studie på hur studie-och yrkesvägledare i Umeå Kommun upplever sin arbetsmiljö

Heldestad, Hanna January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.
6

Bygg inte broar! Ta en simtur. : En studie om mellanstadielärares undervisning i hälsa inom ämnet biologi

Gardell, Mikael January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka lärares undervisning om hälsa i biologiämnet. Studien är empirisk och baserar sig på intervjuer med verksamma lärare. Fem lärare intervjuades på två olika skolor. I studien betraktas hälsa utifrån två perspektiv, det patogena och det salutogena. Perspektiven appliceras på undervisningen för att undersöka huruvida den utgår från ett hälsofrämjande arbete eller ett förebyggande arbete. Hälsa delas även i tre olika faktorer: fysiska, psykiska och sociala. Alla tre delar är det som utgör en persons hälsa. Således är alla delar viktiga att beröra i undervisningen kring hälsa. Resultatet visar att undervisning består av både ett salutogent perspektiv på hälsa likväl som ett patogent. Undervisningen är dock övervägande patogent. Det innebär att undervisningen många gånger tar avstamp i att undvika dåliga beteenden istället för att främja hälsosamma beteenden. Resultatet visar även att undervisningen kring sociala relationer inte framhåller hälsofördelarna med dessa.
7

Släcka bränder och tända gnistor. : Elevhälsoteamets arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser. / Extinguish fires and light sparks : The student health care team works with health promotion and prevention work.

Niklasson, Annika, Jais Nielsen, Tove January 2018 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteams erfarenhet och uppfattning gällande samverkan i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det är en kvalitativ studie av två skolors elevhälsoteam, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer och ville belysa hur professioner inom elevhälsan tolkar sitt uppdrag. Tidigare forskning visar att en lyckad skolgång leder till en god psykisk och social hälsa. Elevhälsans uppdrag har förändrats och till följd av lagförändringar har perspektivet flyttat från det patogena (det sjukliga) till att se det salutogena (det friska). Vi tillämpade KASAM, Antonovskys teori, känsla av sammanhang, ramfaktorteorin och det systematiska kvalitetsarbetet vilka lämpar sig i analysering av empiriskt material och kommer till sin rätt i skolutvecklingsfrågor. Resultatet visar att elevhälsoteamen har en medvetenhet gällande sitt uppdrag, vilket är att förebygga och hälsofrämja. Båda skolorna har påbörjat framgångsrika utvecklingsområden som gynnar den enskilda individen där deras ambition är att alla elever ska lyckas i sin utveckling. Däremot är samverkan inte alltid genomförbart på grund av bristande planering och strukturering. Det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete som leds av rektor där alla skolformer är betydelsefulla och avgörande faktorer för att ett förebyggande och hälsofrämjande arbete sker. Sammanfattningsvis ser vi, i det kommande uppdraget som blivande specialpedagoger, att för att lyckas måste vi samverka med elever, lärare, föräldrar och andra yttre aktörer som exempelvis socialförvaltning och BUP. En fungerande samverkan och tidiga insatser är inte endast en framgångsfaktor i sig utan sett i ett långsiktigt perspektiv också samhällsekonomiskt.
8

Hur påverkas barns hälsa i relation till utevistelse? : En studie om hur förskollärare ser på barns hälsa i relation till utevistelse i förskolan / How children’s health is affected in relation to being outdoor? : A study of how preschool teachers view children’s health in relation to being outdoor in preschool

Larsson, Emilia, Rohm, Louise January 2021 (has links)
Syftet med studien är att synliggöra hur pedagoger ser på barns hälsa i relation till utevistelse i förskolan. I studien användes metoden kvalitativa intervjuer. Åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuades. I studien användes salutogent och patogent perspektiv på hälsa som teoretisk utgångspunkt. Det framkom i resultatet att de verksamma pedagogerna erbjuder barnen att vistas i olika utomhusmiljöer som främjar deras hälsa. Det görs genom att de får utöva fysisk aktivitet och de får lära sig med alla sina sinnen. Detta är ett salutogent synsätt att se på hälsa eftersom pedagogerna fokuserar på att främja barnens hälsa i förskolan. Det framkom även i resultatet att pedagogerna har bedrivit mer verksamhet utomhus på grund av de rådande omständigheterna kring covid- 19. Här framkom det att pedagogerna fokuserade på att försöka förhindra och hantera smittspridningen på förskolan, vilket är ett patogent synsätt att se på barns hälsa. Slutsatsen som drogs var att både det salutogen och det patogena synsättet behövs då de kompletterar varandra. / The purpose of the study is to make visible how educators view children's health in relation to outdoor activities in preschool. In the study, the method of qualitative interviews was used. Eight professional preschool teachers were interviewed. The study used a salutogenic and pathogenic perspective on health as a theoretical starting point. It emerged from the results that the active educators offer the children to stay in different outdoor environments that promote their health. This is done by allowing them to exercise physically and they learn with all their senses. This is a salutogenic approach to look at health where educators focus on promoting children's health in preschool. It also emerged from the results that the educators have conducted more activities outdoors due to the counseling circumstances surrounding covid-19. Here it emerged that the educators focused on trying to prevent and manage the spread of infection in preschool, that it is a pathogenic approach to look at children's health. The conclusion that was drawn that both the salutogenic and the pathogenic approach are needed as they complement each other.
9

Styrning för hälsa : En studie om styrning av arbetsmiljöarbete ur chefers perspektiv

Hedbom, Nicole, Anneflod, Camilla January 2021 (has links)
This study aims to increase knowledge of how the governance of environment work takes place within organizations from the perspective of managers and to investigate how the management of the work environment takes place from a pathogenic and a salutogenic perspective. A total of ten managers participated in the study, all of whom hold formal responsibility for management and governance of the work environment within each organization. The respondents work within different organizations with a large breadth in terms of type of business, industry but also in terms of number of employees. The empiric has been analyzed with the help of a deductive thematic analysis, the data has thus been analyzed on the basis of theories about control packages and the five control systems; cultural governance, planning, cybernetic governance, reward and compensation, and administrative governance. The analysis resulted in five themes; The cultural context, Planning of the work environment work, Accounting, follow-up and evaluation, Reward and compensation and Governing structures. The most prominent conclusion is that the governance of the work environment takes place through control packages where the various systems interact with each other. The control takes place to a greater extent through administrative control, control through planning and cultural control, and to a lesser extent based on cybernetic control and the use of reward as a means of control does not take place at all. The pathogenic perspective on the work environment in organizations dominates. Another conclusion is that a high degree of control in the work environment area gives managers increased security and clarity of role, which leads to the work environment being perceived as good. Managers who experience a low degree of control see a need for additional control, while the opposite applies to managers with a high degree of control. / Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur styrningen av arbetsmiljöarbetet sker inom organisationer utifrån chefers perspektiv samt att undersöka hur styrningen av arbetsmiljön sker utifrån ett patogent och ett salutogent perspektiv. Totalt medverkade tio chefer i studien som alla innehar ett formellt ansvar för styrning och arbetsmiljöarbete inom respektive organisation. Respondenterna arbetar inom olika organisationer med en stor bredd gällande typ av verksamhet, bransch men även avseende antal medarbetare. Empirin har analyserats med hjälp av en deduktiv tematisk analys, datan har därmed analyserats med utgångspunkt i teorier kring styrpaket och de fem styrsystemen; kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och kompensation samt administrativ styrning. Analysen resulterade i fem teman: Den kulturella kontexten, Planering av arbetsmiljöarbetet, Redovisning, uppföljning och utvärdering, Belöning och kompensation samt Styrande strukturer. Den mest framträdande slutsatsen är att styrningen av arbetsmiljöarbete sker genom styrpaket där de olika systemen samverkar med varandra. Styrningen sker i högre grad genom administrativ styrning, styrning genom planering samt kulturstyrning och i lägre grad utifrån cybernetisk styrning och användandet av belöning som styrmedel sker inte alls. Det patogena perspektivet på arbetsmiljöarbete dominerar. Ytterligare en slutsats är att en hög grad av styrning på arbetsmiljöområdet ger chefer en ökad trygghet och rollklarhet vilket leder till att arbetsmiljön upplevs som god. Chefer som upplever en låg grad av styrning ser behov av ytterligare styrning medan det motsatta gäller chefer med hög grad av styrning.
10

Hälsa i ämnet Idrott och hälsa : gymnasieelevers upplevelse av hälsoundervisningen / Health in the subject of physical education and health : high school experience of health education

Linderholm, Kim, Eriksson, Julia January 2018 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa som elever upplever att de lär sig i ämnet idrott och hälsa undervisningen, samt på vilket sätt hälsa framträder som ämnesinnehåll. Studien avser att besvara följande frågeställningar: 1. Vad upplever elever att de lär sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? 2. Vilka synsätt på hälsa framkommer? 3. Vad tycker eleverna borde ingå i en hälsoundervisning?   Metod: Metoden som använts för att besvara studiens forskningsfrågor är intervjuer av kvalitativ karaktär. Åtta individuella intervjuer med gymnasieelever som läser kursen Idrott och hälsa 1 genomfördes i två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Aron Antonovskys teori om hälsa, för att synliggöra salutogent och patogent perspektiv på hälsa.   Resultat: Resultatet visade att eleverna lär sig mycket om hur fysisk träning leder till att de uppnår hälsa, och att det i samband med fysisk träning även är viktigt att framförallt tänka på sin kost. Det framkommer även att eleverna har en likartad syn på hälsa som de möter i undervisningen. Denna undervisning har mycket fokus på fysiska aspekter av hälsa. Det finns dock elever som lyfter fram vikten av att även tänka på psykiska aspekter av hälsa. Det eleverna skulle vilja förändra i hälsoundervisningen är att de vill veta mer om hur de kan hantera stress samt mer om hur droger påverkar kroppen.   Slutsats: Studiens slutsats är att eleverna upplever att de får tillräckliga kunskaper om hälsa i hälsoundervisningen, och att fysisk träning är den hälsoaspekt som har mest fokus i undervisningen. Elevernas synsätt på hälsa skiljer sig till viss del från undervisningens innehåll då de i större utsträckning även lyfter psykiska aspekter av hälsa, vilket även är någonting som de vill veta mer om. Eleverna har ett intresse av att veta mer om hur de kan hantera stress i vardagen, samt att de vill veta mer om påverkan av droger och doping. / Abstract Aim: The purpose of this study is to find out what knowledge of health students experience that they learn in physical education and health, and how health is evident in the subject. The study intends to answer the following questions: 1. What do the students experience that they learn about health in the subject of physical education and health? 2. What views of health appears? 3. What do the students think should be included in a health education?   Method: The method used to answer the study's research questions is qualitative interviews. Eight individual interviews with high school students who study the course Sport and Health 1 were conducted in two different schools in the Stockholm area. The interviews were then analyzed using Aron Antonovsky's theory on health, to visualize salutogenic and pathohenic perspectives on health.   Results: The results showed that students learn a lot about how physical exercise leads to their health and that in relation to physical exercise it is also important to think about their diet. It also appears that the students have a similar view of health, with a focus on physical aspects of health. However, there are students who emphasize the importance of thinking about mental aspects of health. What the students would like to change in the health education is that they want to know more about how they can handle stress and more about how drugs affect the body.   Conclusion: The conclusion of the study show that the students experience that they have sufficient knowledge of health in the health education, and that physical exercise is the health aspect that has the most focus during class. The students' approach to health differs to a certain extent from the content of the teaching, as they also raise mental aspects of health slightly more, which is also something they want to know more about Students have an interest in knowing more about how they can handle stress in their daily lives and want to know more about the effects of drugs and doping.

Page generated in 0.2948 seconds