Undervisning om hälsa i idrott och hälsa har kritiserats för att ha ett begränsat och ensidigt utrymme i ämnet. Undervisningen har präglats av ett patogent perspektiv med fokus på den fysiologiska förändring som den fysiska aktiviteten bidrar till. Denna kvantitativa undersökning på gymnasieelever med teoretisk utgångspunkt i förväntan-värdeteorin visar att eleverna tycker att hälsa är en stor del av ämnet samt att de vill att det ska vara så. Samtidigt anser ungefär en sjundedel av eleverna att de inte utvecklar kunskaper och förmågor som är i linje med ämnets syfte. Elevernas fysiska aktivitetsnivå korrelerar till deras motivation till hälsa i ämnet. En anledning till att den fysiska aktivitetsnivån har en tydlig påverkan på motivation till undervisning om hälsa tros vara det patogena perspektivet på hälsa som ämnet präglas av. Undervisning om hälsa kan vara i behov av ett förändrat perspektiv på vad och hur hälsa i undervisningen behandlas för att ge fler elever förutsättningar att påverka hälsan.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever använder matematikboken för att få en utökad förståelse för matematikboken som verktyg i undervisningen och lärandet. Vidare var syftet att synliggöra eventuella samband mellan motivationen till att studera matematik och hur matematikboken används. Både kvantitativ- och kvalitativ metod användes i undersökningen och datamaterialet samlades in via en digital enkät. Den teoretiska utgångspunkten för att undersöka gymnasielevernas motivation till matematik var förväntan-värdeteorin. Sammanlagt deltog 133 gymnasieelever från tre skolor som låg i Norrbotten och Västernorrland. Resultatet pekade på att gymnasieleverna främst arbetade med uppgifter i matematikboken, teoriavsnittet och exempeluppgifterna lästes inte lika frekvent men det förekom. Vidare använde en majoritet av gymnasieeleverna matematikboken flera gånger i veckan under lektionerna, medan det inte var lika vanligt att den användes utanför skolan. Kostnadsvärdet var den motivationstyp som korrelerade med flest aktiviteter med matematikboken. Det visade sig bland annat att de som ofta använde matematikboken utanför skolan hade högre kostnadsvärde än de som aldrig eller sällan gjorde det. / The purpose of the studie was to investigate how high school students’ use the mathematics textbook to gain an expanded understanding of the mathematics textbook as a tool in teaching and learning. Furthermore, the aim was to make visible any connections between the motivation to study mathematics and how the textbook is used. Both quantitative and qualitative methods were used in the studie and the data was collected via a digital survey. The theoretical starting point for investigating high school students' motivation for mathematics was the expectency-value theory. A total of 133 high school students participated from three schools located in Norrbotten and Västernorrland. The results indicated that the high school students mainly worked with tasks in the mathematics book, the theory section and the example tasks were not read as frequently, but it did occur. Furthermore, a majority of high school students used the mathematics textbook several times a week during lessons, while it was not as common that it was used outside of school. Cost value was the motivation type that correlated with the most activities with the textbook. Among other things, it turned out that those who often used the mathematics textbook outside of school had a higher cost value than those who never or rarely did so.