Bakgrund: Majoriteten av befolkningen har en daglig sysselsättning. Den representerande gruppen består av 5,7 miljoner människor vilket är en majoritet av den svenska befolkningen. Humankapital blir en allt större tillgång drivandes av aktiva digitaliseringen på en global nivå. Företag är allt mer beroende av humankapital för att upprätthålla en konkurrenskraftig position inom sin bransch. Samtidigt är utvecklingen av stress positiv hos gemene man och friskvården som företagen erbjuder har blivit en allt viktigare fråga för långsiktig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag arbetar med friskvård samt vilka arbetsmetoder som är framgångsrika. Metod: Metoden som användes var semistrukturerad intervjustudie med förankring till grundad teori med teorierna SDT och KASAM. I studien användes grundad teori enligt Glaser (1978). Detta innebar att analysen skedde i tre olika faser: öppen fas, selektiv fas och teoretisk fas. Totalt hölls 18 intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samtliga som ansvarar för friskvården vill öka deltagarantalet. Resultatet visade att samtliga respondenter var eniga om att friskvård förbättrade företagshälsan. Samtidigt var det två företag som arbetade aktivt med friskvård, både fysiskt och psykosocialt och inte enbart med friskvårdsbidraget. Dessa företag hade en markant positiv skillnad gentemot resterande när det gällande sjukfrånvaro. Resultatet visade även att deltagarantalet var en problematik för samtliga företag då aktiviteterna inte kan anpassas till varje enskild individ och därmed upplever enskilda att aktiviteterna inte passar dem och väljer att avstå istället för att delta. Konklusion: Det digitaliserade samhället har satt större krav på humankapitalet för att upprätthålla konkurrenskraft. Många företag uppfattar deltagarantalet av friskvård som lågt. Det skulle därför vara fördelaktigt för HR-personerna att förstå SDT och KASAM för att på så sätt kunna öka deltagarantalet och därigenom bibehålla eller förbättra ett starkt humankapital.

SAMMANFATTNING Bakgrund: År 2013 dog 429 barn i Sverige intrauterint, vilket motsvarade tre till fyra dödfödda barn per 1 000 födda. I 10-15 procent av alla fall av barn som föds döda finns ingen känd orsak till barnets död. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint efter graviditetsvecka 28, skattade sin fysiska och psykiska hälsa tiden innan barnet dog. Syftet var också att undersöka eventuella skillnader avseende skattningen av den fysiska och psykiska hälsan mellan de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Vidare var syftet att beskriva motionsvanor under den sista månaden av graviditeten. Metod: Föreliggande studie baseras på en webbenkät på Spädbarnsfondens hemsida där kvinnor som förlorat sitt barn intrauterint skattade sin fysiska och psykiska hälsa under den sista månaden av graviditeten. Webbenkäten bestod av 87 frågor och besvarades av 798 kvinnor som alla förlorat sitt barn intrauterint. Inklusionskriterierna i föreliggande studie var att det döda barnet skulle vara fött efter 28 fullgångna graviditetsveckor samt efter år 2009. Detta resulterade i att 317 kvinnors svar analyserades. Resultat: Den övervägande majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött. För några av kvinnorna försämrades hälsan något under den sista graviditetsmånaden. Resultatet tyder också på att den fysiska och psykiska hälsan var bättre under den sista graviditetsmånaden bland de kvinnor vars barn föddes dött i fullgången tid, jämfört med dem som födde sitt barn före graviditetsvecka 37. Den vanligaste sjukdomen under den sista månaden av graviditeten var högt blodtryck. De flesta kvinnor tränade inte regelbundet under den sista graviditetsmånaden, bland dem som tränade var den vanligaste motionsformen promenader. Fyra av tio kvinnor uppgav att de var utsatta för stress under den sista månaden av graviditeten, den vanligaste orsaken till stress uppgavs vara arbete eller studier. Den näst vanligaste stressfaktorn var oro för den egna hälsan eller barnets hälsa. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna hade god fysisk och psykisk hälsa fram till dagen innan deras barn konstaterades dött i livmodern. Kvinnor vars barn föddes dött i fullgången graviditet skattade fysisk och psykisk hälsa något bättre än de som födde sitt barn tidigare under graviditeten. Upplevd stress i slutet av graviditeten orsakades främst av arbete eller studier samt av oro för den egna och det ofödda barnets hälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är ett ständigt ökande problem i samhället, där denna patientgrupp ofta utsätts för stigma och fördomar. Fördomar som finns bland vårdpersonal påverkar dessa patienters hälso- och sjukvård, i synnerhet när de behandlas utanför den psykiatriska avdelningen. En sjuksköterska ska arbeta och eftersträva att ge en god och jämlik vård till alla patienter som den möter. Att möta patienter med psykisk sjukdom kan vara svårt, speciellt om inte kunskap finns om hur vårdpersonalen bemöter dessa personer på bästa sätt, men genom att kunna lita på patienterna, ha ett gott bemötande och att inte enbart se personen som en diagnos kan det underlätta den terapeutiska relationen mellan patient och vårdgivare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter som patienter med psykisk sjukdom har av att söka vård för fysiska besvär. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar med kvalitativ ansats gjordes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Dåligt bemötande och faktorer som påverkar hälso- och sjukvården. Resultatet visade övergripande på hur patienternas erfarenhet av att bli bemött med stigma och fördomar var ett faktum. Patienterna upplevde sig bli bemötta på ett dåligt sätt, vilket var en av faktorerna som påverkade deras tillgång till somatisk vård negativt. Den dåliga tillgången till hälso- och sjukvården grundade sig även i att patienternas somatiska symtom ofta förklarades som en del av den psykiska sjukdomen. Denna brist på vård kunde förklaras med brister i organisationen, konsekvenserna av att ha en psykisk sjukdom, men även tillfällen där patienterna hade upplevt en trygg och säker vård. Konklusion: Att arbeta utifrån en personcentrerad vård är en väsentlig del i att kunna ge alla patienter den vård de förtjänar, och enligt lag, ska få. För att kunna ge en adekvat vård krävs även kunskap och fortsatt utbildning i ämnen där det finns bristfälliga faktorer.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om hälsoundervisning i idrott och hälsa samt hur de anser att undervisningen skulle kunna utvecklas på ett lärofrämjande sätt. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av elevintervjuer. I studien har sex elever intervjuats från tre olika gymnasieskolor. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys. Elevsvaren visar att undervisningen präglas av ett salutogent perspektiv på hälsa där fokus främst riktades mot att utveckla hälsoundervisningen kopplat till kost, både genom att belysa riskfaktorer med en dålig kost och fördelarna med en välbalanserad kost. Studiens slutsats är att eleverna har tillägnat sig övervägande del om fysisk hälsa snarare än psykisk hälsa och social hälsa. Kostundervisningen anses ha varit bristfällig. Slutligen lyfte eleverna delade meningar gällande hur hälsoundervisningen bör utformas på ett lärofrämjande sätt

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång.För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp. Det sammanfattade resultatet av respondenternas svar, visar att hälsan påverkar elevers drivkrafter i skolarbetet. Det är framför allt den psykosociala hälsan som inverkar på motivationen, där god skolmiljön är en viktig faktor för upplevd hälsa.

För att lösa FN’s globala mål nummer 3 - god hälsa och välbefinnande - har jag skapat ensocial medie-plattform med fokus på hälsa. Med hjälp av social påverkan och andrametoder för beteendeförändring (kopplat till nudging och gamification) har jag skapat endigital miljö som främjar en hälsosam livsstil.Arbetet påbörjades med en väldigt tydlig idé om vad jag ville göra och ett företagsnamn ochanda som funnits med sedan jag kom på idén för flera år sedan. Med ungefär 2-3 veckorkvar till deadline bytte projektet riktning och namn-bytet från Push till Desone öppnade uppför nya möjligheter. En ny visuell identitet, nya värderingar och nya produkter skapades.Det här projektet samlar många områden jag intresserar mig för och det har varitspännande i allt från analyser till gestaltningsfasen. Efter många veckors hårt slit för att gemin affärsidé liv genom ett tydligt varumärkesbygge tror jag nu ännu mer på mittvarumärke; Desone. I och med det ökade intresset för hälsa och framväxten av mobila applikationer harmarknaden för kost- och träningsapplikationer växt. Tidigare forskning har visat att det finnsstor potential för dessa applikationer att förbättra människors fysiska hälsa, men att deskulle kunna förbättras genom ett användande av teoribaserade metoder kopplade tillbeteendeförändring. Ett sätt att förändra människors beteenden i valsituationer är genomnudging.Digital nudging handlar om att utforma digitala valmiljöer på ett sätt som påverkarmänniskors val på ett förutsägbart sätt utan att förbjuda några alternativ. Detta görs genomUI-design. Nudging fungerar eftersom att människan tenderar att vilja minska på denkognitiva ansträngningen i komplexa valsituationer.Genom en semiotisk analys av sex stycken mobila applikationer gjordes en undersökningmed syftet att ta reda på hur digital nudging i form av UI-design används på kost- ochträningsapplikationer. Resultatet visade att det vanligast förekommande nudgingverktygetvar målsättning som nästan uteslutande visade sig genom en kalori- eller stegräknare i formav en cirkel som fylldes med färg ju närmare användaren kom dagens mål.

Motivation till träning är en betydande faktor till att människor väljer att träna och en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Det är därför viktigt att ta reda på de bakomliggande motivationsfaktorerna till att människor väljer att träna, samt att motivation är en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka som är de viktigaste motivationsfaktorerna till träning, i mån att främja hälsopromotiva insatser till träning. Metoden för studien är en litteratursökning där tidigare resultat inom ramen för träning jämförs och diskuteras i denna uppsats. Resultatet visar två variabler bakom vad som motiverar människor att träna, vilket är till nytta för träning för fysisk och psykisk hälsa. Slutsats är att de åtta funna motivationsfaktorerna för träning alla återkommer till de två variablerna fysisk och psykisk hälsa. Därför är också en slutsats för att förstå och hjälpa människor med motivation till träning bred i olika angreppssätt men alla med samma syfte om en övergripande hälsa både fysisk och psykisk. Denna studie understryker att motivationen för träning skiljer sig men hälsofrämjande arbete med motivation att träna bör allt syfta till den övergripande hälsan med både fysiska och mentala fördelar.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers experience their work with preschool children's physical, mental and social health. The study also highlights what conditions the preschool teachers experience they need for this kind of work to be possible. Many children spend a lot of their awake time in different preschools and that makes the preschools an important place for the children´s health. The preschools are also a place where the children can learn about their own, and others health. Eight preschool teachers have been interviewed in this study to reach the results that will be presented. The results have been analyzed from a sociocultural perspective. The questions that were examined in this study are: How do preschool teachers describe that they work with and teach about children's physical, mental and social health in preschool? What conditions do the preschool teachers think need to exist in the preschool in order for work with children's physical, mental and social health to be possible? The results indicate that the preschool teachers have knowledge about the three aspects physical, mental and social health but not necessarily knowledge on how to work with it in preschool. The results also show that most of the participants could describe their work with children's health but did not plan for activities with health in focus.

Studiens syfte är att undersöka lärares undervisning om hälsa i biologiämnet. Studien är empirisk och baserar sig på intervjuer med verksamma lärare. Fem lärare intervjuades på två olika skolor. I studien betraktas hälsa utifrån två perspektiv, det patogena och det salutogena. Perspektiven appliceras på undervisningen för att undersöka huruvida den utgår från ett hälsofrämjande arbete eller ett förebyggande arbete. Hälsa delas även i tre olika faktorer: fysiska, psykiska och sociala. Alla tre delar är det som utgör en persons hälsa. Således är alla delar viktiga att beröra i undervisningen kring hälsa. Resultatet visar att undervisning består av både ett salutogent perspektiv på hälsa likväl som ett patogent. Undervisningen är dock övervägande patogent. Det innebär att undervisningen många gånger tar avstamp i att undvika dåliga beteenden istället för att främja hälsosamma beteenden. Resultatet visar även att undervisningen kring sociala relationer inte framhåller hälsofördelarna med dessa.

With the emerging of digital tools that track personal data, more humans start to explore these tools for self-discovery and self-exploration. There are still lack of proper instructions, to the public, how to use these tools to aid and efficiently benefit people. The aim of this research was to find out why individuals use digital tools to collect data about their bodies, and how they use this data to expand their knowledge about their body and mind. The research was based on a semi-structured interview where 10 participants was interviewed about their daily use of self-tracking data with the help of digital tools. During the research we found four different themes of how the participants were using their data generated by their activity trackers. By understanding activities that goes on inside of them, the participants have been able to adapt different techniques to optimize their training and expand the understanding of their body and mind. The study shows there are many different reasons why tracking yourself is a wildly considered option; motivation, measurability, self-awareness, willingness to improve and prosperity, are among these reasons. Our findings show that a lot of people don’t reflect on their own usage, and further shows how different attitudes towards tracking yourself differentiates between a positive or negative outcome. It then boils down to the importance of reflecting on how and why you are using self-tracking, if used in the correct way, self-understanding via digital tools can help individuals to become more self-conscious and enjoy the journey to a more active life.