Bakgrund: Majoriteten av befolkningen har en daglig sysselsättning. Den representerande gruppen består av 5,7 miljoner människor vilket är en majoritet av den svenska befolkningen. Humankapital blir en allt större tillgång drivandes av aktiva digitaliseringen på en global nivå. Företag är allt mer beroende av humankapital för att upprätthålla en konkurrenskraftig position inom sin bransch. Samtidigt är utvecklingen av stress positiv hos gemene man och friskvården som företagen erbjuder har blivit en allt viktigare fråga för långsiktig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag arbetar med friskvård samt vilka arbetsmetoder som är framgångsrika. Metod: Metoden som användes var semistrukturerad intervjustudie med förankring till grundad teori med teorierna SDT och KASAM. I studien användes grundad teori enligt Glaser (1978). Detta innebar att analysen skedde i tre olika faser: öppen fas, selektiv fas och teoretisk fas. Totalt hölls 18 intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samtliga som ansvarar för friskvården vill öka deltagarantalet. Resultatet visade att samtliga respondenter var eniga om att friskvård förbättrade företagshälsan. Samtidigt var det två företag som arbetade aktivt med friskvård, både fysiskt och psykosocialt och inte enbart med friskvårdsbidraget. Dessa företag hade en markant positiv skillnad gentemot resterande när det gällande sjukfrånvaro. Resultatet visade även att deltagarantalet var en problematik för samtliga företag då aktiviteterna inte kan anpassas till varje enskild individ och därmed upplever enskilda att aktiviteterna inte passar dem och väljer att avstå istället för att delta. Konklusion: Det digitaliserade samhället har satt större krav på humankapitalet för att upprätthålla konkurrenskraft. Många företag uppfattar deltagarantalet av friskvård som lågt. Det skulle därför vara fördelaktigt för HR-personerna att förstå SDT och KASAM för att på så sätt kunna öka deltagarantalet och därigenom bibehålla eller förbättra ett starkt humankapital.