Barns fysiska och psykiska hälsa har en viktig koppling till den utomhuspedagogiska verksamheten. Tidigare forskning visar att utomhuspedagogik är positivt för barnens hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, samarbetsförmåga och välmående. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring barns fysiska och psykiska hälsa i relation till utomhuspedagogik. Följande frågeställning formulerades: Hur ser förskollärare på relationen mellan fysisk och psykisk hälsa och utomhuspedagogik? Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och begreppet KASAM, känsla av sammanhang, vilket innefattar vikten av att barn känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin vardag. För att samla in data till studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex förskollärare i två olika kommuner, dessa transkriberades och analyserades sedan genom tematisk analys. Utifrån studiens resultat kom vi fram till att barn som deltar i regelbunden utomhuspedagogisk verksamhet främjar sin psykiska och fysiska hälsa samt att det stärker deras KASAM. Resultatet visar också att det finns ett upplevt motstånd från kollegor mot utomhuspedagogik och att det vore intressant om vidare forskning kan undersöka vad detta motstånd grundar sig i.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att belysa ämnet transferfasen och undersöka hur transferfasen påverkar vuxna immigranters psykiska och fysiska hälsa. För att fånga ämnets subjektiva dimension genomfördes semistrukturerade intervjuer med två kvinnor och fyra män. Intervjuerna visade att alla informanter har genomgått en svår transferfas. För att analysera det empiriska materialet användes Lazarus och Folkmans copingteori. De resultat som framkommit i analysen visar att transferfasen har betydelse för immigrantens hälsa. Vidare visar resultatet att informanterna använde copingstrategier som ett verktyg för att orka hantera sin vardag. Undersökningen kan ligga till grund för andra forskare som i framtiden vill göra fortsatta studier av transferfasens betydelse för immigranten. / The purpose of this qualitative thesis was to examine the transfer-phase, and examine how the transfer-phase affects adult immigrant`s mental and physical health. To capture the subjective dimension of the subject semi-structured interviews with two women and four men were conducted. The interviews showed that all respondents had undergone a difficult transfer-phase. In order to analyze the empirical material, Lazarus and Folkman's coping theory was used. The results obtained in the analysis shows that the transfer-phase is important for immigrant`s health. Furthermore, the results show that the informants used coping strategies as a tool for managing their daily lives. The study may form the basis for other researchers who in the future want to make further studies of the importance of the transfer-phase for the immigrant.

Mobiltelefonen är något som de flesta är beroende av idag. I den här studien har vi undersökt hur människor påverkas av mobilanvändning. Vi gjorde en kvantitativ studie via enkäter. Syftet var att undersöka om det finns något samband mellan mobilanvändning och allmän upplevd hälsa. Det var 63 personer som deltog i studien och resultatet visade att de flesta påverkades negativt av sin mobiltelefon. Den psykiska hälsan kan påverkas negativt. Depression och stress kan vara vanliga åkommor och ångest och oro dominerar att uppstå av för mycket mobilanvändning. Slutsatsen vi har dragit av denna studie är att resultatet tyder på att många är beroende och påverkas negativt av mobiltelefonen och att den kan skapa ohälsa. / The mobile phone is something that most people are depend on today. In this study, we have investigated how people are affected by mobile use. We did a quantitative study through surveys. The purpose was to investigate whether there is any connection between mobile use and general perceived health. There were 63 people who performed our study and the result showed that most people are adversely affected by their mobile phone. The mental health can be adversely affected, depression and stress can be common diseases and anxiety dominates from too much mobile use. The conclusion from the result indicates that people are dependent and negatively affected by the mobile phone and that it can create health problems.

<p>ABSTRACT</p><p>The purpose with the investigation was to find if there is a relation between daily health active and too reusing theoretic learning for health promotion school’s pupil. In the investigation I have focused into if the Health promotion school’s student has better result at the nation’s test (NT) in Swedish, English and in mathematic in the fifths grade, than the ordinary school that isn’t health promotion school. The personal feelings of the two schools are that there is a connection between health active and too reusing theoretic learning. My study is a comparing fall study.</p><p>Method procedure: The investigation was done with help from two methods, the first one was a quantitative method, to now how many in fifth grade class of the two schools was failed on the NT in Swedish, English and in mathematic. The other method that I used in my investigation was quality interviews of five people from the two schools.</p><p>Conclusion; The most important result that appears in the investigation shows that the health school had worse result on NT, than de ordinary school specific for the year 2005/2006. But the Health promotion School’s boys have better result in mathematic than the ordinary school boys. In my interviews it appears that teachers feel that higher levels of physical activeness for students have a positive relation to the theoretic learning.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Mitt Syfte är att undersöka om det finns något samband mellan daglig fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning för skoleleverna på hälsofrämjande skolan. Där jag ska undersöka om hälsofrämjande skolan får bättre resultat på de nationella proven (NP) i svenska, engelska och matematik årskurs 5, än i en som inte är hälsofrämjande skola. Samt om personalen på de två skolorna upplever om det finns något samband mellan fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning. Där min studie är en jämförande fallstudie.</p><p>Metodiskt tillvägagångssätt; Undersökningen genomfördes med hjälp två metoder, den första var en kvantitativ metod, för att se hur många som var underkända i NP för årskurs fem i svenska, engelska och matematik, i de utvalda klasserna på de två skolorna. Den andra metoden som jag använde i min undersökning var kvalitativa intervjuer av fem personer från de två utvalda skolorna.</p><p>Slutsats; De viktigaste resultaten som framkom i undersökning visar att den hälsofrämjande skolan hade sämre resultat i NP, än den vanliga skolan speciellt för året 2005/2006. Men att den hälsofrämjande skolans pojkar hade bättre resultat på matematik än den vanliga skolan pojkar. Det som framkom genom mina intervjuer är att lärarna upplever att ökad fysisk aktivitet har en positiv koppling för den teoretiska inlärningen.</p>

ABSTRACT The purpose with the investigation was to find if there is a relation between daily health active and too reusing theoretic learning for health promotion school’s pupil. In the investigation I have focused into if the Health promotion school’s student has better result at the nation’s test (NT) in Swedish, English and in mathematic in the fifths grade, than the ordinary school that isn’t health promotion school. The personal feelings of the two schools are that there is a connection between health active and too reusing theoretic learning. My study is a comparing fall study. Method procedure: The investigation was done with help from two methods, the first one was a quantitative method, to now how many in fifth grade class of the two schools was failed on the NT in Swedish, English and in mathematic. The other method that I used in my investigation was quality interviews of five people from the two schools. Conclusion; The most important result that appears in the investigation shows that the health school had worse result on NT, than de ordinary school specific for the year 2005/2006. But the Health promotion School’s boys have better result in mathematic than the ordinary school boys. In my interviews it appears that teachers feel that higher levels of physical activeness for students have a positive relation to the theoretic learning. / SAMMANFATTNING Mitt Syfte är att undersöka om det finns något samband mellan daglig fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning för skoleleverna på hälsofrämjande skolan. Där jag ska undersöka om hälsofrämjande skolan får bättre resultat på de nationella proven (NP) i svenska, engelska och matematik årskurs 5, än i en som inte är hälsofrämjande skola. Samt om personalen på de två skolorna upplever om det finns något samband mellan fysisk aktivitet och ökad teoretisk inlärning. Där min studie är en jämförande fallstudie. Metodiskt tillvägagångssätt; Undersökningen genomfördes med hjälp två metoder, den första var en kvantitativ metod, för att se hur många som var underkända i NP för årskurs fem i svenska, engelska och matematik, i de utvalda klasserna på de två skolorna. Den andra metoden som jag använde i min undersökning var kvalitativa intervjuer av fem personer från de två utvalda skolorna. Slutsats; De viktigaste resultaten som framkom i undersökning visar att den hälsofrämjande skolan hade sämre resultat i NP, än den vanliga skolan speciellt för året 2005/2006. Men att den hälsofrämjande skolans pojkar hade bättre resultat på matematik än den vanliga skolan pojkar. Det som framkom genom mina intervjuer är att lärarna upplever att ökad fysisk aktivitet har en positiv koppling för den teoretiska inlärningen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar   Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid.   Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet? Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever? Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?   Metod Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter.   Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan. Typvärdet för gymnasieeleverna var 0 dagar medan typvärdet för högstadieeleverna var 5 dagar. 64 % av gymnasie- och 75 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuters måttlig fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever erbjuds tillräcklig måttlig fysisk aktivitet för att uppnå rekommendationerna om måttlig fysisk aktivitet. 69 % av gymnasie- och 56 % av högstadieeleverna svarade att de får tillgång till 90 minuter eller mer mycket ansträngande fysisk aktivitet vilket tyder på att dessa elever uppnår rekommendationerna om mycket ansträngande fysisk aktivitet. Majoriteten av eleverna har svarat att de väljer att delta i både måttliga och mycket ansträngande fysiska aktiviteter, slutsatsen dras utifrån den vetskapen att eleverna inte verkar ha brist på motivation. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat angående om de är fysiskt aktiva under raster. 71 % av gymnasie- och 30 % av högstadieeleverna utövar aldrig fysisk aktivitet på raster, detta tyder på att aktivitetsnivån sjunker desto äldre eleverna blir. Det var ingen signifikant skillnad i fördelningen mellan hur gymnasie- och högstadieeleverna har svarat kring uppmuntran och kunskapsgivande från skolan. Majoriteten av både gymnasie- och högstadieeleverna anser att de uppmuntras och får tillräckligt mycket kunskap om fysisk aktivitet från lärare.   Slutsats Avslutningsvis går det att konstatera att alla elever inte uppnår rekommendationerna för fysisk aktivet under skoltid. Utbud och vanor vad gäller fysisk aktivitet skiljer sig mellan gymnasieelever och högstadieelever främst när det kommer till transport till eller från skolan samt den fysiska aktivitetsnivån under rasttid. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar. Brandpersonal har ett farligt yrke och inom brandmannayrket finns många stressorer som påverkar hälsan. Få studier finns gällande brandpersonals upplevelse av krav, kontroll och stöd kopplat till stressrelaterade symtom i arbetet. Det är betydelsefullt att undersöka förekomst av detta, då ohälsa kan få konsekvenser för individen, arbetsgruppen och hela samhället. Syfte: Kartlägga förekomst av stressrelaterade symtom och samband med krav, kontroll och socialt stöd hos brandpersonal i Sverige. Metod: Studien var en del av en tvärsnittsundersökning gällande brandpersonals hälsa där 476 personer deltog. Korrelationsanalyser med Spearmans korrelationskofficient utfördes. Resultat: Låg förekomst av sömn- och magbesvär sågs hos brandpersonalen. Samband påvisades där krav och socialt stöd korrelerade med sömnbesvär och magbesvär. Sömnbesvär och magbesvär korrelerade signifikant. Kön korrelerade med magbesvär. Konklusion: Förekomsten av mag- och sömnbesvär var låg och deltagarna mådde relativt bra. Vidare forskning kring friskfaktorer hos brandpersonal samt fler studier med andra variabler jämfört med krav, kontroll och stöd behövs. / Background: Many health and safety problems revolve around psychosocial factors. The relationship between demand, control and social support affect our health. Increased risk for mental suffering exists when low social support and low control is experienced. Working hours and lack of control can be associated with gastrointestinal- and sleeping problems. Firefighters have a dangerous occupation and many stressors affect the firefighter´s health. Few studies have investigated demand, control and support linked to stress-related symptoms at work for firefighters, it is important to investigate this though it may affect the individual, workgroup and society. Purpose: Identify occurrence of stress related symptoms and their relationship with demand, control and social support in Swedish firefighters. Method: The study was part of a cross-sectional study of firefighter's health, 476 people attended. Correlation analyzes with Spearman's korrelationskofficiens was performed. Results: Low prevalence of sleep- and stomach problems was seen. Correlation was found where demand and social support correlated with sleep- and stomach problems. Sleep- and stomach problems correlated significantly. Gender and stomach problems also correlated. Conclusion: The incidence of sleep- and stomach problems was low and participants felt relatively good. Further research on health factors of firefighters and more studies with other variables compared with demand, control and support is needed.

The body needs sleep to get the recovery that it’s need. Too little sleep or no sleep at all may lead to depression and anxiety. The study’s purpose was to investigate how young adults experience their sleeping habits and what they consider affect their sleep. The method used was a qualitative interview study, the form of the interviews was semi-structured interviews and interviews by e-mail. The study’s result shows that young adults experience of sleep could be divided into two categories; the absence of the good sleep and experience of factors that affect the sleep. The informants experienced their sleeping habits as varying and that they had a regular bedtime but a varying sleep onset time. Young adults experienced that their sleep was affected positively by physical activity and negatively by cellphone as well as stress and anxiety Conclusion: Young adult get limited knowledge about sleep and why sleep is important in primary school which lead to that they don’t get the necessary knowledge about which consequences are related to too little and/or poor sleep. Giving sleep education in school gives the students the opportunity to prioritize their sleep. From a public health perspective, sleep is a determining factor to god health which makes the sleep education relevant to schools to work with health promotion activities.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom påverkas och är känsliga för sin omgivning och hur den är utformad. En rörig och orolig miljö kan ha negativa inverkan på dessa personers hälsa jämtemot en miljö som är anpassad och rogivande. Miljön kan användas som en resurs i vårdandet och kan då bidra med hälsofrämjande effekter för människan. Problem: Tidigare forskning har fokuserat på personer med demenssjukdom och deras upplevelser av miljön. Forskning kring vårdares upplevelser av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom är dock mindre beforskad. Som vårdare är det betydelsefullt att få kunskap om utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom och därigenom förhindra ytterligare lidande för dessa personer. Syfte: Var att beskriva vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande tolv vårdvetenskapliga artiklar, sex mixad metod, fyra kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Dessa kategorier var: gemenskap, inverkan på fysisk hälsa och kognition, inverkan på välbefinnande och meningsfullhet. Vårdare erfor att utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom ofta hade en positiv inverkan, dock kunde även utomhusmiljön skapa negativa upplevelser. Slutsats: Utomhusmiljöns positiva inverkan på personer med demenssjukdom bör användas som en hälsofrämjande resurs. / Background: People with dementia are sensitive and easily affected by their environment and how it is designed. A messy and uneasy environment can have a negative impact on health compared to an environment that is adapted and calming. The environment can be seen as an important tool when caring for people and has a health-promoting effect. Problem: Previous research has focused on people with dementia and their experiences of the environment. Research on caregivers’ experiences of the outdoor environment's impact on people with dementia is limited and needs to be examined further. It is important as a carer to gain knowledge about the impact of the outdoor environment on people with dementia and thereby prevent them from further suffering. Aim: To describe caregivers' experiences of the impact of the outdoor environment on people with dementia. Method: A literature review containing twelve care science articles, six articles were of mixed method, four were qualitative and two were quantitative. Results: Four categories were identified that were of significance in caregivers’ experiences of the impact of the outdoor environment for people with dementia. These categories were: community, meaningfulness, impact on physical health and cognition and impact on well-being. Caregivers experienced that the impact of the outdoor environment on people with dementia often had a positive impact, however, the outdoor environment could also create negative experiences. Conclusion: The positive impact of the outdoor environment on people with dementia should be used as a health-promoting resource.