Syftet med denna studie är att undersöka psykosocial arbetsmiljö inom vikariepoolen. Min avsikt var att undersöka hur anställda inom handikappomsorg upplever sin psykosociala arbetsmiljö . För att få en bättre förståelse betraktas problem från medarbetarnas perspektiv. I studien deltog 65 anställda inom vikariepoolen. Den empiriska undersökningen bygger på kvantitativ enkät undersökning som genomfördes på en vikariepool  i en av största kommuner i Stockholms län. Studierna utgår från den teoretiska bakgrunden samt tidigare forskning. Den teoretiska referensramen består av Maslows behovsteori, Herzbergs tvåfaktorsteori samt Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation. Den tidigare forskningen behandlar vikariepoolens psykosociala arbetsmiljö bland förskolelärare och arbetsförhållanden bland personalen anställd genom uthyrningsföretag. I fortsättningen i mina studier stödjer jag mig med tidigare forskning som handlar om diskriminering och segmentering av vissa grupper på arbetsmarknaden.   Resultatet visar att majoriteten av vikariepoolenspersonal mår bra och trivs på arbetsplatsen. I analysen framkom att upplevelser av  psykosocial arbetsmiljö är varierade i samband med bakgrundsfaktorer sådana som till exempel anställnings form eller utbildning. Anställningsformen spelar en ledande roll när det gäller möjligheten till utveckling och påverkar i stort sätt känslor av trygghet och självförverkligande . Personer med en annan anställnings form än fastanställda känner mindre samhörighet med andra personalen  på arbetsplatsen. Orsaken till detta är att de ständigt är tvungna till miljöombyte. Det är en faktor som påverkar personalens engagemang och motivation till att utföra sina arbetsuppgifter och ibland kan  ha konsekvenser för arbetens kvalitet.

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘<em>How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’</em> and ‘<em>What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’</em> The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.</p> / <h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna:<em> </em>‘<em>Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ </em>samt ‘<em>Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ </em>Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.</p>

Abstract The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’ and ‘What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’ The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna: ‘Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ samt ‘Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap. / The aim was to examine managers perception of their own psychosocial work environment, especially in the case of the issue of work-related stress. Eight line managers, four men and four women, were interviewed and answered questions about their own perceived work-related stress based on the following issues; (1) Factors that contributes to work-related stress; (2) How stress is expressed and; (3) Factors that can reduce work-related stress. The result showed that all managers had experienced a negative work-related stress which led to consequences both for work and in personal life. Against this background the conclusion is that the organization should review the work-related stress in the psychosocial work environment among managers to provide better conditions for long-term and sustainable leadership.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek &amp; Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien. Resultatet visar att chefer inom offentlig verksamhet upplever problem med otillräckliga befogenheter, ett problem som inte finns inom privat verksamhet. Manliga chefer upplever bristande kontroll i arbetssituationen i något högre grad än vad kvinnliga chefer gör, något som skiljer denna studie från andra studier. Chefer i offentlig verksamhet skattar sin hälsa sämre än chefer inom privat verksamhet, ett resultat som påverkas av att det finns fler kvinnor inom offentlig verksamhet och att kvinnor generellt sett skattar sämre hälsa än vad män gör. Dock finns positiva inslag i arbetsmiljön som innebär ett visst skydd mot ohälsosam stress. Merparten trivs med sitt arbete och upplever det motiverande. Flertalet upplever stöd både hos chef/VD, kollegor samt från sina medarbetare. De är också överlag nöjda med sina egna arbetsinsatser. Sammanfattningsvis visar studien att chefers hälsa påverkas av hög arbetsbelastning och höga krav i arbetet. Skyddande faktorer mot ohälsa är de positiva inslag i arbetsmiljön som finns samt personligt utvecklade copingstrategier som lindrar de skadliga effekterna vid långvarig stresspåverkan.

Bakgrund: Äldreomsorgen riktar in sig på de äldre och sårbara individerna i samhället som, av olika anledningar, är helt eller delvis beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av sin vardag. Vilket starkt kan kopplas till den offentliga förvaltningen av flera skäl, dels eftersom det offentliga i stort sett står för finansieringen inom äldreomsorgen, och dels för uppbyggnaden av det svenska välfärdssystemens betydelse när det kommer till att vårda och ta hand om äldre människor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som leder till sjukfrånvaron bland undersköterskorna inom hemtjänsten samt belysa de åtgärder som undersköterskorna anser kan minska sjukfrånvaron. Metoden: Studiens empiri omfattar sex semistukturade intervjuer med undersköterkor som arbetar i en offentlig hemtjänst inom Borås kommun. Urvalet i studien består av snöbollsurval. Resultat: I studiens resultat framgår det två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om faktorer som bidrar till sjukfrånvaro. Utifrån svar från respondenterna framkom det att de upplever att det är svårt att uppfylla arbetskraven, bristande uppföljning, stöd från chefer och personalbrist gör att arbetsbelastningen blir högre. Den andra temat handlar om åtgärder för att minska sjukfrånvaro där respondenterna gav förbättringsförslag såsom stödjande arbetsmiljö, förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö samt arbetstider och schema. De upplevde dessa tre som viktigaste förbättringar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Slutsats: Det framkom olika faktorer som bidrar till sjukfrånvaro, vilka var hälsorelaterade problem som ökas på grund av höga krav och mindre kontroll samt brist på personal och stöd. Men för att åtgärda sjukfrånvaron angavs det förslag som ett välplanerat schema med tid för återkoppling, en stödjande enhetschef och en hälsofrämjande arbetsmiljö.

Läraryrket är ett av de yrken som många upplever har en hög arbetsbelastning bestående av både administrativt arbete och undervisning av lektioner. Lärare ska uppfylla de krav som ställs på dem från politiker och rektorer för att eleverna ska få en så utvecklande undervisning som möjligt. Undersökningar visar att många lärare är missnöjda med sin arbetssituation och läraryrket är drabbat av långtidssjukskrivningar och psykosociala problem hos de anställda. Vi har därför valt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos lärare för att ta reda på hur de upplever den press som sätts på läraryrket. Vi har genomfört åtta intervjuer med lärare på olika högstadieskolor. Utifrån den empiri vi fått fram har vi valt ut tre aspekter med underrubriker för att enklare kunna urskilja vad lärarna upplever påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. Vi har sedan använt oss av tidigare forskning inom läraryrket samt två teorier: Krav-kontrollstödmodellen och Tvåfaktorsteorin. Resultatet visar att olika aspekter påverkar lärarna på olika sätt. Läraryrket präglas till stor del av kontakten med eleverna, som både för med sig negativa och positiva sidor. Lärarna upplever också stor press i att exempelvis sätta höga betyg och anpassa sin undervisning till alla elever. Genom det fria skolvalet är flera skolor måna om att ha ett gott rykte och locka samt behålla elever. Arbetsbelastningen är överlag hög och lärarna får utstå påtryckningar från både rektorer, föräldrar och politiker.