När sjöbefälsstudenter befinner sig på den fartygsförlagda praktiken innebär det begränsade möjligheter till fysisk aktivitet. Faktorer som långa arbetstimmar, dåligt väder och sömbrist kan påverka sjöbefälsstudenterna till sjöss. Rekomendationer från Folkhälsomyndigheten menar att vuxna personer från 18 år behöver utöva en fysisk aktivitet minst 150 minuter per vecka vid måttlig intensitet för att inte bli för stillasittande. Enligt Maritime Labour Convention ska det finnas ett fritidsutrymme ombord på fartyg över 3000 GT vilket gör att det finns möjligheter för fysisk aktivitet ombord på dessa fartyg. Syftet med denna undersökning var att beskriva den fysiska aktiviteten hos sjöbefälsstudenter när de är ute på fartygsförlagd praktik och när de har campusförlagd utbildning. Syftet var även att jämföra hur respondenterna från sjökapten- och sjöingenjörsutbildningen förhåller sig till varandra vad gäller fysisk aktivitet. Undersökningen syftade även till att visa om de fysiskt aktiva sjöbefälsstudenterna använde sig av någon form av träningsrelaterade kosttillskott. Metoden utgjordes av en kvantitativ studie i form av enkätundersökning med fasta svarsalternativ och frågor med graderad inställning. Urvalet bestod av 90 respondenter från sjökaptens- och sjöingenjörsprogammen på en sjöbefälsskola. Rådata sammanställdes i frekvenstabeller för att sedan kunna avläsa hur fördelningen i variabeln såg ut. För att tydligare redovisa fördelningen av variabeln sammanställdes rådata slutligen i stolpdiagram. Resultatet visade att respondenterna var mer fysiskt aktiva när de befann sig på den fartygsförlagda praktiken än när de befann sig på campus. Ökningen i den fysiska aktiviteten hos sjöingenjörsrespondenterna syntes tydligare medan sjökaptenernas ökning var marginell. Respondenterna utförde fler träningspass i veckan men kortade ner längden på träningspassen. Majoriteten av respondenterna på sjöbefälsskolan var fysiskt aktiva trots att faktorer som väder, långa arbetstimmar och otillräcklig sömn påverkade dem. Undersökningen visade också att ungefär hälften av respondenterna som utförde fysisk aktivitet använde sig av träningsrelaterade kosttillskott i samband med träningen. Det vanligaste kosttillskottet i samband med träning som respondenterna använde sig av var proteinpulver. Respondenternas anledning till att använda kosttillskott berodde på att de fick ut mer av sin träning. / When students of the Nautical Science and the Marine Engineering Programmes are on the ship-based internship, this means limited opportunities for physical activity. Factors such as long hours of work, bad weather and a lack of sleep can affect the students while at sea. Recommendations from the Public Health Authority mean that adult persons from the age of 18 need to exercise a physical activity at least 150 minutes per week at moderate intensity so as not to become too sedentary. According to the Maritime Labor Convention, there will be a leisure space aboard ships over 3000 GT, which means that there are opportunities for physical activity on board these vessels. The purpose of this survey was to describe the physical activity of students when they are on a ship-based internship and when they have campus-based education. The purpose is also to compare the students of the Nautical Science Programme to the students of the Marine Engineering Programme when it comes to physical activity. The study also aimed to show whether the physically active students used some form of exercise-related dietary supplements. The method consisted of a quantitative study in the form of questionnaires with fixed response alternatives and questions with a graded approach. The sample consisted of 90 respondents from the Nautical Science Programme to the students of the Marine Engineering Programme at a Naval institute. Primary data was compiled in frequency tables to be able to read how the distribution in the variable looked. In order to clarify the distribution of the variable more clearly, the primary data was finally compiled in bar charts. The result showed that the respondents were more physically active when they were on the ship-based practice than when they were on campus. The increase in the physical activity of the Marine Engineering 'respondents appeared clearer while the Nautical Science respondents increase was marginal. Respondents performed more training sessions a week but shortened the length of the workout. The majority of respondents at the naval institute were physically active despite factors such as weather, long hours of work and insufficient sleep affecting them. The study also showed that about half of the respondents who performed physical activity used exercise-related dietary supplements in connection with the exercise. The most common dietary supplement in connection with training that the respondents used was protein powder. The respondents' reason for using dietary supplements was because they got more out of their training.

Bakgrund: Befolkningens hälsoutveckling följs ofta genom enkätundersökningar. Dessa har ofta med en generell fråga om självskattad hälsa, vilket har visat sig ha samband med såväl fysiska som psykiska faktorer. För enkätundersökningar riktade till ungdomar används ofta en fråga om självskattat mående. Det är dock inte empiriskt klarlagt vad självskattat mående hos ungdomar egentligen mäter. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning självskattat mående hos ungdomar mäter hälsorelaterad livskvalitet, där både positiva och negativa aspekter av hälsa ingår, positiv hälsa i form av positiv psykisk hälsa, psykisk ohälsa i form av symptom på depression/ångest, fysisk ohälsa gällande symptom på smärta/värk samt medicinska tillstånd i form av astma, födoämnesallergi, allergi, migrän och öronsus/tinnitus. Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes med data från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2014, där 4047 elever från årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet i Västmanland inkluderades. Korrelationsanalyser genomfördes. Resultat: Självskattat mående mäter hälsorelaterad livskvalitet, positiv psykisk hälsa och psykisk ohälsa i måttlig utsträckning, smärta/värk i liten utsträckning och medicinska tillstånd i mycket liten utsträckning.  Slutsats: Självskattat mående mäter psykiska faktorer mer än fysiska faktorer. Självskattat mående mäter även hälsorelaterad livskvalitet i måttlig utsträckning, vilket motsvarar ett helhetsperspektiv på hälsa. Självskattat mående bland ungdomar är inte en adekvat indikator för fysisk ohälsa vilket bör tas i beaktande när denna fråga tolkas i befolkningsundersökningar. / Background: The health development of the population is often followed by questionnaires. These often include a general question of self rated health, which has been shown to be associated with both physical and mental factors. For questionnaires aimed at adolescents, a genereal question of self rated well-being is often used. However, it is not empirically clear what that question really measure. Aim: This study aims at investigating to which extent self rated well-being among adolescents measures health related quality of life, including both positive and negative aspects of health, positive health in terms of positive mental health, mental health in terms of symptoms of depression/anxiety, physical health complaints and medical conditions. Method: A quantitative method with a cross-sectional design was used with data from ”Survey of Adolescent Life in Vestmanland” (SALVe), 2014, which included 4047 students in grade 9 in elementary school and grade 2 in high school in Västmanland. Correlation analysis were used. Results: Self rated well-being is measuring health related quality of life, positive mental health and mental health to a moderate extent, physical complaints to a small extent and medical conditions to a very small extent. Conclusion: Self rated well-being measures mental factors more than physical factors. Self rated well-being also measures health-related quality of life to a moderate extent, which corresponds with a holistic perspective of health. Self rated well-being among adolescents is not an adequate indicator of physical complaints and medical conditions, which should be taken into consideration when the result of the question is interpreted in population surveys.

Bakgrund: I dagens samhälle så skrivs det mycket om sex timmars arbetsdag i media. Att arbeta sex timmar men få betalt för åtta timmarsarbetsdag är något som väckt mångas intresse. År 1973 reglerades arbetstiden till 40 timmar per arbetsvecka, sedan dess har ingen ytterligare lagstadgad förändring skett. Det känns därför relevant att studera hur sex timmars arbetsdag påverkar individens psykiska och fysiska hälsa för att personalen och arbetsgivare ska få förståelse för vilka positiva samt negativa aspekter som det eventuellt kan medföra. Syfte: Syfte med denna undersökning är att kartlägga hur personalens självupplevda hälsa påverkas genom införandet av sex timmars arbetsdag, ur ett personalperspektiv. Metod: För denna uppsats har triangulering använts som metod. Där kvantitativa data har samlats in genom en attitydundersökning som utförts genom en enkätundersökning. Kvalitativa data har samlats in som komplement till denna enkätundersökning genom 13 stycken telefonintervjuer. Material har därutöver insamlats genom litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Studien påvisar att sex timmars arbetsdag tenderar att ge personal många positiva vinster i form av förbättrad livskvalitet genom att respondenternas egendefinierande hälsa blivit bättre efter sex timmars arbetsdag infördes. För denna studie dras slutsatsen att majoriteten av respondenterna i denna undersökningen har en positiv upplevelse gentemot sex timmars arbetsdag. / Background: In today's society, media is writing a lot about reduction of hours of work. Working for six hours but getting paid for eight hours workday is something that aroused many people's interest. In 1973, working hours were regulated to 40 hours per working week, since then no further statutory change has taken place. It therefore feels relevant to investigate how reduction of hours of work affects the mental and physical health of the individual in order for the staff and employers to understand the positive and negative aspects that it may lead to. Purpose: The purpose of this study is to survey the staff's impact of a reduction of hours of work, six hours working day, from workers perspective. Method: For this essay triangulation has been used as a method. Where quantitative data has been collected through an attitudes survey conducted through a survey. Qualitative data has been collected in addition to this survey through 13 telephone interviews. Other material has been collected through literature and scientific articles. Conclusion: The study shows that six hours workday tends to give the staff many positive gains in terms of improved quality of life by improving the respondents' health after six hours of working day. For this study, it is concluded that most respondents in this survey have a positive experience over six hours of working day.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa som elever upplever att de lär sig i ämnet idrott och hälsa undervisningen, samt på vilket sätt hälsa framträder som ämnesinnehåll. Studien avser att besvara följande frågeställningar: 1. Vad upplever elever att de lär sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? 2. Vilka synsätt på hälsa framkommer? 3. Vad tycker eleverna borde ingå i en hälsoundervisning?   Metod: Metoden som använts för att besvara studiens forskningsfrågor är intervjuer av kvalitativ karaktär. Åtta individuella intervjuer med gymnasieelever som läser kursen Idrott och hälsa 1 genomfördes i två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Aron Antonovskys teori om hälsa, för att synliggöra salutogent och patogent perspektiv på hälsa.   Resultat: Resultatet visade att eleverna lär sig mycket om hur fysisk träning leder till att de uppnår hälsa, och att det i samband med fysisk träning även är viktigt att framförallt tänka på sin kost. Det framkommer även att eleverna har en likartad syn på hälsa som de möter i undervisningen. Denna undervisning har mycket fokus på fysiska aspekter av hälsa. Det finns dock elever som lyfter fram vikten av att även tänka på psykiska aspekter av hälsa. Det eleverna skulle vilja förändra i hälsoundervisningen är att de vill veta mer om hur de kan hantera stress samt mer om hur droger påverkar kroppen.   Slutsats: Studiens slutsats är att eleverna upplever att de får tillräckliga kunskaper om hälsa i hälsoundervisningen, och att fysisk träning är den hälsoaspekt som har mest fokus i undervisningen. Elevernas synsätt på hälsa skiljer sig till viss del från undervisningens innehåll då de i större utsträckning även lyfter psykiska aspekter av hälsa, vilket även är någonting som de vill veta mer om. Eleverna har ett intresse av att veta mer om hur de kan hantera stress i vardagen, samt att de vill veta mer om påverkan av droger och doping. / Abstract Aim: The purpose of this study is to find out what knowledge of health students experience that they learn in physical education and health, and how health is evident in the subject. The study intends to answer the following questions: 1. What do the students experience that they learn about health in the subject of physical education and health? 2. What views of health appears? 3. What do the students think should be included in a health education?   Method: The method used to answer the study's research questions is qualitative interviews. Eight individual interviews with high school students who study the course Sport and Health 1 were conducted in two different schools in the Stockholm area. The interviews were then analyzed using Aron Antonovsky's theory on health, to visualize salutogenic and pathohenic perspectives on health.   Results: The results showed that students learn a lot about how physical exercise leads to their health and that in relation to physical exercise it is also important to think about their diet. It also appears that the students have a similar view of health, with a focus on physical aspects of health. However, there are students who emphasize the importance of thinking about mental aspects of health. What the students would like to change in the health education is that they want to know more about how they can handle stress and more about how drugs affect the body.   Conclusion: The conclusion of the study show that the students experience that they have sufficient knowledge of health in the health education, and that physical exercise is the health aspect that has the most focus during class. The students' approach to health differs to a certain extent from the content of the teaching, as they also raise mental aspects of health slightly more, which is also something they want to know more about Students have an interest in knowing more about how they can handle stress in their daily lives and want to know more about the effects of drugs and doping.

Bakgrund: Elever idag rör sig mindre, upplever mer krav och mår psykiskt sämre. Ett socialt stöd ökar möjligheten att hantera krav och stress i vardagen. Både fysisk aktivitet och dans har visat sig påverka en mångdimensionell hälsa positivt. Syfte: Studien syftar till att kartlägga eventuella skillnader mellan dansande och icke dansande elevers hälsa. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: Visas en ökad existentiell, psykisk, social, fysisk och emotionell hälsa hos de gymnasieelever som dansar på skoltid eller fritid i jämförelse med elever utan regelbundna inslag av dans? Visas att en ökad existentiell, psykisk, social, fysisk och emotionell hälsa är knuten till dans specifikt eller fysisk aktivitet i allmänhet hos deltagande gymnasieelever? Metod: Undersökningen var kvantitativ och datainsamlingen skedde via webb- och pappersenkät. Enkäten innehöll 31 frågor om samspel mellan kropp, sinne och själ, tro, självkänsla, krav, kontroll, stöd, fysisk aktivitet och dans samt 2 öppna frågor “Vad betyder självkänsla för dig” och “Vad betyder kontroll och stöd för dig?”. 95 enkätsvar analyserades. Bearbetning av resultaten gjordes i Microsoft mjukvara och statistikprogrammet Minitab där testerna utgjordes av oparat t-test. Resultat: Resultaten visade signifikanta skillnader gällande fysisk aktivitet i skolan (p<0,001) och upplevt samspel mellan sinne, kropp och själ (p<0,01) mellan dansande på skol- och fritid och de som inte dansar alls. Inga större skillnader visas i medelvärden mellan grupperna i självkänsla, kontroll och stöd. Endast 34 % dansare respektive 44 % icke dansade upplevde stöd från skolan. I enkätens öppna frågor relaterade dansare (37 %) i högre grad till en egen upplevelse gällande självkänsla i jämförelse med icke dansare (13 %). 46 % dansare och 24 % icke dansare skrev fram en egen upplevelse angående kontroll och stöd. Slutsats: Baserat på studiens resultat kan dans användas som ett hälsopromotivt redskap i skolan då dansande elever relaterade i större utsträckning till egna emotionella upplevelser och redovisar ett ökat samspel mellan kropp, sinne och själ samt fler positiva skillnader i olika hälsodimensioner. Dans som redskap kan också rekommenderas för hälsovägledare och andra professioner som arbetar inom och utanför skolans kontext för att främja hälsa hos unga vuxna.  Nyckelord: Hälsopromotion, existentiell hälsa, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa, emotionell hälsa, dans, fysisk aktivitet, gymnasieelever / Background: Students today are less physically active, experience more demands and feel mentally worse. Social support increases the ability to handle demands and stress in everyday life. Both physical activity and dance have been shown to affect a multidimensional health positively. Purpose: The study aims to map health differences in dancers and non-dancing students' health. The following research questions were asked: Can we see an increased existential, mental, social, physical and emotional health of high school students dancing at school or leisure compared to students without regular elements of dance? In participating high school students, can we see any increased existential, mental, social, physical and emotional health linked to dance specifically or physical activity in general? Method: The study was a quantitative study in which data collection was done using web and paper surveys. The questionnaire contained in total 31 questions about interplay between body, mind and soul, faith, self-esteem, control, demand and support, physical activity and dance as well as 2 open questions "What does self-esteem mean to you" and "What does control and support mean for you?". 95 questionnaires were analyzed. Data processing of the results was done in Microsoft software as well as the statistics program Minitab where the tests consisted of unpaired t-tests. Results: The results showed significant differences in physical activity at school (p<0,001) and perceived interplay between mind, body and mind (p<0,01) between those who dance and those who do not dance at all. No greater differences are shown in the mean values ​​of the groups in self-esteem, control and support. 34 % dancers and 44 % non dancers experienced support at school. In answering the open questions, dancers (37 %) related more to their own experience of self-esteem than non-dancers (13 %). 46 % dancers and 24 % non dancers defined control and support by means of experience. Conclusion: Based on the results of this study, dance can be used as a health-promoting tool in school, since dancing students relate more to their own emotional experiences and report an increased interaction between body, mind and soul and more positive differences in several health dimensions. Dance as a tool can also be recommended for health counselors and other professions working within and outside the school context to promote the health of adolescents. Key words: Health promotion, existential health, physical health, psychological health, social health, emotional health, dance, physical activity, Senior High School

I detta examensarbete har ett produktkoncept tagits fram som erbjuder aktiviteter för en allt mer stillasittande grupp i samhället, nämligen mellan- och högstadieelever. Dagens bristande utbud av sysselsättning på rasterna och fritids bidrar till ökade nivåer av fysisk inaktivitet, vilket i sin tur leder till försämrad fysisk och psykisk hälsa. Grundad på utforskning av elevernas behov, krav och intressen skapar konceptet Pulsen en mer aktiv och hållbar skolmiljö för alla.

This study examines the experiences of work related problems in regards to physical and mental health among industrial workers, and the experiences of how companies handle these problems. In this study, two industrial workers from one company have been interviewed, and they have shared their different, but intertwined stories. Prior research has shown that satisfaction with one’s job is important for the physical and mental well behind of the workers. It has also been shown that the general conduct of bosses and employees, in regards to work harassment, insults and rumours, can affect the workers’ health and motivation to perform well. The results from the interviews will show that the two participants’ stories corroborates what is being presented in previous research.

Background: Forensic psychiatric care means restricted freedom during a long period of care. The restriction leads among other things to a loss of independent decision-making in relation to physical health in terms of time outdoors, diet and exercise. Previous research highlights how deteriorating physical health seems to go hand in hand with mental illness. In addition, nurses experience health promoting and disease prevention work within forensic psychiatric inpatient care as a challenge. Aim: To describe patients' experiences of maintaining physical health in forensic psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten patients from two forensic psychiatric clinics in central Sweden. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The patients' experiences are illuminated through four categories: to feel restricted, to be able to adapt to a new situation, to utilize healthcare resources and to have access to support which were further clarified by six subcategories. This led to the overarching theme of reclaiming physical health through support and adaptation in a new environment. Conclusions: The person-centered approach needs to be given even greater space within forensic psychiatric inpatient care. Consequently, nurses need to take advantage of patients' experiences to a greater extent in order to, along with the patient, find the way forward in the maintenance of physical health during the period of care. Keywords: Forensic psychiatric inpatient care, patients' experiences, physical health, qualitative content analysis, semi-structured interviews, Tidal model

Studien syftar till att undersöka begreppet välbefinnande hos äldre personer och vilka faktorer som kan öka de äldre personernas välbefinnande. Studien syftar även till att tillföra kunskap kring äldre inom det sociala arbetet. Det teoretiska ramverket består av fyra teorier som medför en ökad kunskap kring äldres välbefinnande. Teorierna är Eriksons psykosociala teori, teorin om gerotranscendens, känslan av sammanhang (KASAM) och Maslows behovshierarki. Den metod som har använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som är yrkesverksamma med äldre personer. I arbetet har sju respondenter intervjuats. För att få fram det viktigaste från intervjuerna genomfördes en tematisk analys av de transkriberade texterna.  I resultatet framkommer det att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan och möjligheten till social interaktion. Det framkommer även att samhället har ett stort ansvar för att beakta äldre personers egna intressen, kulturer och att inte se de äldre som en homogen grupp. Detta gäller särskilt när aktiviteter för att främja äldres hälsa skapas och i arbetet för att möjliggöra en mer hälsosam livsstil. Där ingår även att skapa sociala sammanhang för äldre då resultatet påvisar hur viktigt sammanhang är för äldre.  Slutsatsen och diskussionen resonerar kring välbefinnandets betydelse för de äldre, på vilka sätt det existentiella samtalet kan öka välbefinnandet hos äldre och hur sociala aktiviteter bör se till äldres verkliga intressen och inte utgå från ett normativt perspektiv. / The study aims to explore the concept of well-being in elderly and which factors can increase well-being in the elderly. The study also aims to add knowledge to social work with elderly. The theoretical framework consists of four theories that lead to increased understanding about the wellbeing of the elderly. The theories are Erikson´s stages of psychosocial development, the theory of gerotranscendence, sense of coherence (SOC) and Maslow´s hierarchy of needs. The method that is used is a qualitative method where semi-structured interview with respondents that in their profession work with elderly. In this study seven respondents have been interviewed. Thematic analysis was used to take out the most important parts from the transcriptions of the interviews.  The results show that physical health has an impact on mental health and the possibility of social interaction. Furthermore, is shows that society has a responsibility to consider elderly´s own interests, cultures and not see the elderly as a homogenous group. This is important to consider when activities to promote the health of the elderly are created and, in work, to enable a healthier lifestyle. This also includes creating social connections for the elderly because it is an important factor for their well-being. The conclusion and discussion resonate around the importance of well-being for the elderly, in which ways the existential conversation can increase the well-being of the elderly and how social activities should look to the real interests of the elderly and not from a normative perspective.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna? Metod 10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent. Resultat 5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat. 9 av 10 elever angav att Undervisning i idrott och hälsa var en källa som de hämtade information kring hälsa från. 8 elever angav Vänner, 6 elever angav Familj. Flest elever uppgav att deras huvudsakliga källa till information kring hälsa var Undervisning i idrott och hälsa. 4 av 10 elever ansågs visa på att deras lärare hade ett patogent synsätt på hälsa och 6 av 10 elever svarade på ett sätt som ledde till bedömningen att deras lärares synsätt på hälsa hade inslag av både salutogent och patogent. Slutsats Både salutogena och patogena inslag förekom i såväl elevernas syn på hälsa som i den bild de förmedlade att deras lärare hade. Dock förföll de patogena perspektiven dominera i bägge fall. Eleverna hämtade i huvudsak sin information kring hälsa från undervisningen i idrott och hälsa, familjen och vänner. Det är därför av relevans för lärare att fundera kring vilken syn på hälsa de förmedlar då det kan ha inverkan på elevers uppfattning kring begreppet hälsa. / Aim The thesis aimed to investigate students perceptions of the concept of health from asalutogenic and pathogenic perspective. The questions asked were: does students have asalutogenic or pathogenic view on health, where do students get their opinion about the healthand does teachers in physical education convey a salutogenic or pathogenic view of health according to the students? Method 10 students (7 girls and 3 boys) in grade 9 from three schools in the western and southern partof Stockholm all participated in a semi-structured interview. The interviews were conducted at each student's school in a secluded room. Their response was categorized and analyzed on the basis of Antonovskys theories, and Quennerstedts developments thereof, around salutogenetic and pathogenic. Results 5 out of 10 students were considered to have a pathogenic view of health, 3 of 10 a salutogenic view while 2 out of 10 were considered to have an ambiguous/unclear view of health in which both salutogenic and pathogenic perspectives were represented. 9 out of 10 students indicated that Teaching in physical education and health was a source that they retrieved information about health from. 8 students answered Friends, 6 students answered Family. Most students stated that their main source of information about health comes from Teaching in physical education and health. 4 out of 10 students were considered to show that their teachers had a pathogenic approach to health and 6 of the 10 students responded in away that led to the assessment that their teachers' approach to health had elements of both salutogenic and pathogenic. Conclusion Both salutogenic and pathogenic element were present in both the students' views on health and in the approach they conveyed that their teachers had on health. However, the pathogenic perspectives dominate in both cases. Students mainly got their information about health from teaching in physical education and health, family and friends. It is of relevance for teachers to reflect on what view on health they convey as it can have an impact on students' perception of the concept of health.