A major challenge for teachers in crowded classrooms is to adapt the teaching to different pupil’s needs and abilities. Previous research shows that learning for pupils in the Swedish primary school has somewhat become an individual project. An increase in the individual work has been at the expense of whole class teaching. This has had a negative impact on pupils' academic performance. However, previous research also indicates that individual adaptation may affect results positively when the teacher is active, has knowledge of pupil’s needs and abilities and also a willingness to meet them. In the last few versions of the Swedish curriculum it is mentioned that teaching should be adjusted based on each pupil's abilities and needs. The purpose of this study is to investigate, describe and analyze how today's teachers in primary school (grades 1-6) handle individual adaptation in teaching, what strategies they use and what dilemmas that occurs. The study focuses on how work is carried out in practice. Qualitative interviews and participant observations are used in the data collection. This study has been conducted in two parts. The first part addresses five teachers and their classes in four different schools. In the second part the study has been extended with one of the above teachers whose classroom work was followed during a period of seven weeks. The results show that teachers are working hard to find methods that promote communication and interaction. They use different strategies to adapt teaching to each student. Individual work is still present but does not dominate the classroom work. Teachers individualize teaching by variation and interaction, by working together with tasks, with active relationship-oriented work and through continuous adjustments in the moment. The study also shows that teachers face several dilemmas when they individualize teaching in the classroom. One dilemma is among the ideal adaptation that teachers have a vision of, versus the time- and efficiencydriven adaptation that is possible to accomplish in the classroom. There is a tension between overall ideal images and teachers' practical everyday reality.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetet som klasslärare, speciallärare och elevassistenter gör för att skapa delaktighet och inkludering för två elever som går på två olika grundskolor och läser enligt grundsärskolans kursplan båda med intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning och den ena eleven har även autism.   Med stöd av observationer och intervjuer har lärmiljöns möjlighet för att främja elevernas delaktighet och möjlighet till inkludering utforskats samt vilka framgångsfaktorer klasslärare, elevassistenter och speciallärare beskriver som gynnsamma för inkludering av elever som studerar enligt grundsärskolans kursplan. Ur ett sociokulturellt, kategoriskt och relationellt perspektiv har resultatet tolkats.   Studiens slutsatser antyder att uppfattningen och tolkningen av begreppet inkludering var betydelsefull för hur respondenterna arbetade med eleven utfördes. Även klasslärarens och elevassistenternas samsyn kring den inkluderade eleven visade sig i denna studie påverka elevens delaktighet med andra elever. Alla respondenter var positiva till att eleven skulle gå i klassen däremot såg klasslärarna sin roll och sitt ansvar för undervisningen på olika sätt, elevassistenterna fick ta olika mycket ansvar på de två olika skolorna. Speciallärare med inriktning utvecklingsstörning kan ses som en stor vinning att ha anställd i grundskolan för att öka möjligheterna för elever som läser enligt grundsärskolans kursplan att vara inkluderade på ett optimalt sätt i grundskolan samt för att öka förståelse och kunskap hos lärare som har inkluderade elever i klassen. / The purpose of this study is to investigate the work that class teachers, specialist teachers and student assistants do to create participation and inclusion for two students who attend two different main stream schools and read according to the special school curriculum both with developmental disorder and language disorder and one student also diagnosis within autism spectrum disorder.   With methods of observations and interviews, the learning environment has been explored in order to promote the students' participation and opportunity for inclusion, and what Factors for successful inclusion  class teachers, student assistants and specialist teachers describe as favorable for the inclusion of students studying according to the syllabus of the main stream school. From a sociocultural, categorical and relational perspective, the result has been interpreted. The study's conclusions suggest that the view and interpretation of the concept of inclusion was important for how the work with the student was performed. The class teachers´ and student assistants' consensus on the included pupil also proved in this study to influence the pupil's participation with other students. All respondents were positive to that the pupil should attend the class, but the class teachers saw their role and responsibility for the teaching in different ways, the student assistants had to take different responsibilities at the two different schools. Specialist teachers focusing on developmental disabilities can be seen as a great benefit as employees in the compulsory school in order to increase the opportunities for students who study according to the special school's syllabus, to be included in an optimal way in compulsory school and to increase understanding and knowledge of class teachers who have integrated students in thier class.

The purpose of this investigation is to shed a light upon the pedagogues perception concerning individual work method in children group where children require different types of support. The study has two inquiries, how does pedagogues rationalize when it comes to individual based operations and how do pedagogues work to meet the needs of children i reality. The study’s theoretical frame of reference consists of the socio-cultural and relational perspective. The result of this study shows the importance of six different factors for adaptation of an operation to meet the children's need. Planning and mapping, working in groups, retrofitting of the physical and social environment for the children with special needs, the weight of a good relationship, communication as the key to adaptation of the operation to meet the needs of the children. The final results show that the pedagogues perception of a individual based approach as a good method to work from in kindergarten/preschool operations. The result shows that pedagogues believe that children’s diverseness as a contributing factor for learning and developing new knowledge.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaR®) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling. Purpose: The purpose was to describe important factors improving the adherence to FaR®. Method: A literature overview was conducted with intent to go from a thought process to knowledge. Result: Factors like the prescriber, patient’s prerequisites, communication and regularity has been identified as meaningful to the process of FaR® and it´s adherence. Discussion: The knowledge of these factors creates a possibility to further developments of FaR®. The role of the prescriber is important, to interpret and individually adapt the prescription to make the best prerequisites and provide good adherence. Conclusions: To identify these factors, the prescriber, communication, patient’s prerequisites and regularity, creates opportunities to further generate the quality of FaR ® and it´s adherence. / Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett folkhälsoproblem. Rekommendationen för svenska folket är att vara fysiskt aktiv 30 minuter om dagen, vilket uppfylls av ungefär hälften av den vuxna befolkningen. De senaste årens forskning har visat att stillasittande är en oberoende riskfaktor. Fysisk aktivitet på recept (FaR®) är en individanpassad skriftlig ordination, en metod för att främja fysisk aktivitet. Socialstyrelsen har konstaterat att rådgivning i kombination med skriftlig ordination ger bättre följsamhet vid FaR® än enbart rådgivning. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som har betydelse för följ-samheten vid FaR®. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteratur-översikt med arbetssättet att gå från en tankeprocess till en kunskapsprocess. Resultat: Faktorer som förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regel-bundenhet har identifierats. Dessa faktorer har betydelse för förskrivningsprocessen vid FaR® och dess följsamhet för patienten. Diskussion: Kunskapen om dessa faktorer skapar möjligheter för vidare utveckling av förskrivningsprocessen. Förskrivarens roll är viktig, att bedöma och att individanpassa ordinatonen så att förutsättningarna för patienten förblir goda och ger följsamhet. Slutsats: Identifieringen av faktorerna förskrivaren, kommunikation, patientens förutsättningar och regelbundenhet skapar möjligheter för vidare kvalitetsutveckling av FaR®.

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom riskerar att bli undernärda när de kognitiva förmågorna minskar. Förmågan att äta påverkas av minne, förmågan att utföra viljemässiga rörelser, koncentrationssvårigheter och tugg- och sväljsvårigheter. Allt detta tillsammans med svårigheter att kommunicera gör att måltidssituationen blir en utmaning. Detta har stor påverkan på både hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsan hos personer med demenssjukdom på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt, där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Under atmosfärens betydelse hade hemkänsla och traditioner en betydande roll. Avslappnad atmosfär utan störande moment såsom ljud från diskning och hög ljudvolym bidrog till en bättre måltidssituation.Måltidpresentationens betydelse visade att utseende, konsistens och doft på maten är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka matintaget. Social betydelse ökade förmågan att äta självständigt hos personer med demenssjukdom då gemenskapen vid matborden gjorde att de speglade varandra, dock kunde sociala interaktioner även bidra till oro och förvirring. Slutsats: Individuell anpassning vid måltidssituationen genom hemlik atmosfär och individuella hjälpmedel ökar självständigheten och hälsan hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalens medvetenhet kring måltidsmiljöns betydelse för hälsan hos personer med demenssjukdom är betydelsefull. / Background: Many people with dementia have a risk becoming malnourished when their cognitive abilities decrease. The ability to eat is affected by memory, the ability to perform voluntary movements, concentrationdifficulties and chewing- and swallowingdifficulties. All this, together with difficulties in communicating, makes the mealsituation a challenge. This has a major impact on both health and well-being. Aim: The aim was to create an overview of the importance of the mealenvironment in promoting the health of people with dementia in nursing homes. Method: A general literature review, in which eleven qualitative and quantitative articles have been analyzed. Results: The results revealed three themes. Under the importance of the atmosphere, feeling at home and traditions played a significant role. Relaxed atmosphere without disturbing elements such as noise from washing dishes and high soundvolume contributed to a better mealsituation. The importance of the mealpresentation showed that the appearance, texture and aroma of the food are important aspects to take into account in order to increase foodintake. Social significance increased the ability to eat independently among people with dementia as the fellowship at the dining tables made them reflect each other, but social interactions could also contribute to anxiety and confusion. Conclusion: Individual adaptation to the mealsituation through a homely atmosphere and individual aids increases the independence and health of people with dementia. The carestaff's awareness of the importance of the mealenvironment for the health of people with dementia is significant.

The purpose of this study was to investigate how well adjusted the support is for young people that have been diagnosed with ADHD, while attending the gymnasium. Analysis and result are based on a sociocultural perspective and have their take-off in literaturestudies and qualitative interviews with two students with the diagnosis and one special needs teacher. The interviews were based on themes that had their starting point in school policy documents and related literature. The interviews were semi-structured with the aim of letting the interviewees speak as freely as possible. One of the themes included the individual strategies developed by the interviewees, such as using mobile-apps to help structure and plan for everyday life. Results show that the available support is not well adapted and that how great impact the ADHD-diagnosis has on how well the person do in school is greatly affected by in what social context and what kind of support he or she has outside of school, for example by family. The study shows that there is great need for further research and development within the research area. / Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare. Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt. Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen. Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just anpassningar och inte ytterligare krav.