Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på fysisk hälsa, kost och rörelse för 1-2 åringar i förskolan. Åtta pedagoger intervjuades kring dessa ämnen genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogerna ansåg att fysisk hälsa är detsamma som rörelse och att de ansåg att planerad rörelse skulle finnas en gång i veckan i förskolan. Husmanskost var det som pedagogerna föredrog när det gäller kost i förskolan och de ansåg att socker till maträtter var okej. Enligt pedagogerna får barn äta så lite som de vill på förskolan men hur mycket de får äta beror på om de har övervikt eller ej. En slutsats som kommit fram från resultatet är att det nästan inte sker någon planerad rörelse alls på de här förskolorna. / The purpose of this study was to examine preschool teachers and nannies views on physical health, diet and activity among 1-2 year olds in preschool. Eight educators was interviewed on these subjects by semi-structured qualitative interviews. Qualitative content analysis was used as the analytic method. This study is based on the socio-cultural perspective. The result shows that the educators concluded that physical activity is the same as activity and that they thought planned activities should occur once a week in preschool. Traditional Swedish home cooking was what the educators prefered when it came to diet in the preschool and they thought that sugar was okay to meals. According to the educators the children could eat as little as they wanted whilst at preschool but there is a limit for how much they wish to eat depending on if they are overweight or not. A conclusion that has come out of the results of this study is that there is almost no planned activities at all on these preschools.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas föreställningar kring måltidssituationen i förskolan och möjligheten att göra måltiden till en pedagogisk del av utbildningen. Sex pedagoger har deltagit genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk utgångspunkt har använts som metodansats tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Resultatet i studien visar att pedagogernas synsätt på måltiden är att den ska vara en positiv stund som kan innebära lärande inom olika områden med språklig utveckling eller lärande om mat och näringslära. Pedagogerna ser sig själva som goda förebilder. De ser måltiden som en aktivitet där barnen ska göras delaktiga genom samspel och samtal. Barnen ska ska få inflytande över att själva få möjligheter till att bestämma vad de vill äta och inte. Det finns möjligheter att göra måltiden pedagogisk genom måltidspedagogik men det finns också utmaningar som brist på personal och tidskrav. / The purpose of this study is to contribute about educators performences about the meal in preschool and opportunity to make the meal an educational part of the education.Six educators have particapated through semistructured interviews. Qualitative content analysis with phenomenographic methodology has been used as analysis method together with socialcultural perspective. The result of the study show that educators approach to meals is that it should be a positive moment that can involve learning in different areas with language development or learning about food and nutrition. The educators see themselves as good rolemodels at meals. They see the meal as an activity where the children are to be involved through interaction and conversation. The children must have influence over having the opportunity to decide for themselves what they want to eat what not. There are opportunities to make the meal pedagogical meal through meal pedagogy but there are also challenges such as shortage of staff and time requirement.