Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har beträffande den virtuella gemenskapen på Internet communities och hur det påverkar deras hälsa och lärande. Studien grundar sig på folkhälsopedagogiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har åtta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förändrar det sociala samspelet i samhället. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att människor kan ha större sociala nätvärk utan fysiska hinder. Problemområdet var, att den ökande användningen av communities kan framkalla beroende som i sin tur kan ge upphov till stillasittande livsstil. Stress och brist på sömn var de symptom som har visat sig vara vanliga. I litteraturgenomgången tar jag upp betydelsen av socialt kapital, fysisk hälsa och även lärande med multimedia. I diskussionen tar jag upp vikten av socialt kapital relaterat till det virtuella samhället och på vilket sätt det kan påverka hälsa och lärande. Min konklusion av studien är att kommunikation via Internet communities blivit så pass vardagligt att det kan påverka människors hälsa och lärande, samt det även kan vara en viktig faktor för hälsa och lärande. / The purpose of this study was to examine the experiences of young adults concerning the virtual community of Internet communities and how it affects their health and learning. The study is based on public health educational perspective and was based on a qualitative study. During the execution of the study, eight individuals participated in individual interviews. In the background I illustrate how technological progress changes the social interaction in society. Increased communication through Internet community has contributed for peoples to have greater social network without physical barriers. The problem area was that the growing use of online communities can cause dependence, which in return can lead to sedentary lifestyles. Stress and lack of sleep were the symptoms that have been shown to be prevalent. In the literature review I illustrate the importance of social capital, physical health and even learning with multimedia. In the discussion I discuss the importance of social capital related to the virtual community and how it may affect health and learning. My conclusion is communication through the Internet comunities has become everyday issue and that it can affect people’s health and learning. Also that it may be an important factor for health and learning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska respektive finska gymnasieelever upplever hälsoundervisningens innehåll och hur de självskattat sina kunskaper om hälsa. Den tidigare forskningen kritiserar idrottsämnet för att innehålla ett för ensidigt innehåll och perspektiv på hälsa. En markant skillnad mellan den svenska och den finska hälsoundervisningen är att idrotts- och hälsoundervisningen är uppdelade i två ämnen i den finska skolan. En annan skillnad i tidigare forskning är att de finska elevernas föräldrar generellt anser att ansvaret för hälsoundervisningen, ligger lika mycket på hemmet som på skolan. Studien genomfördes meden kvantitativ enkätundersökning som datainsamlingsmetod, där 218 elever deltog. Enkätens resultat signifikanstestades sedan i SPSS genom chi2 test. Studiens resultat visade att de finska eleverna hade bättre självskattade kunskaper om hälsa och upplevde att undervisningen innehöll mer hälsa än de svenska eleverna upplevde att deras undervisningen innehöll. Resultatet styrker påståendet om att den svenska hälsoundervisningen kan ha ett för stort fokus på det fysiska perspektivet på hälsa och för lite utrymme för de andra perspektiven på hälsa (det psykiska och det sociala perspektivet). Vissa av de finska eleverna upplevde till och med hälsa som något som enbart innefattar ett psykiskt eller socialt perspektiv, utan någon form av koppling till ett fysiskt perspektiv. Avslutningsvis verkar Sveriges och Finlands olika uppdelning av ämnena idrott och hälsa ha betydelse för hur elever upplever sin hälsoundervisnings innehåll och hur de självskattar sina kunskaper om hälsa.

År 2015 drabbades Europa av en stor flyktingkris, däribland Sverige, där många ensamkommande flyktingar från framförallt Syrien och Afghanistan flydde till Sverige för att söka skydd. Syftet med denna studie är att undersöka de syriska ensamkommande flyktingarnas upplevelse av sin integrationsprocess i Sverige och vad som kan ha varit försvårande för integrationen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi utgick från en given intervjuguide. Vårt urval har varit syriska ensamkommande flyktingar, som var mellan 16-22 när de kom till Sverige 2015 och senare. De teoretiska utgångspunkterna har varit Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), Erving Goffmans teori om stigma, samt stämplingsteorin. Resultatet visade på att de syriska ensamkommande flyktingarnas tid i Sverige har varit svår med många utmaningar. Det framgår att sociala förbindelser är mycket viktiga för de unga ensamkommande, eftersom det i sin tur påverkar den sociala hälsan och upplevt välbefinnande. För att kunna skaffa sig kontakter måste man behärska det svenska språket, men även andra faktorer var avgörande för om man kunde integreras i samhället. / In 2015, Europe was hit by a major refugee crisis, including Sweden, where many unaccompanied refugees from mainly Syria and Afghanistan fled to Sweden to seek protection. The purpose of this study is to investigate the Syrian unaccompanied refugees' experience of their integration process in Sweden and what may have made integration difficult. We have used qualitative interviews where we started from a given interview guide. Our sample has been unaccompanied Syrian refugees, who were between 16-22 when they came to Sweden in 2015 and later. The theoretical starting points have been Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence (KASAM), Erving Goffman's theory of stigma, and the labeling theory. The results showed that the Syrian unaccompanied refugees' time in Sweden has been difficult with many challenges. It appears that social connections are very important for the young unaccompanied minors, as this in turn affects social health and perceived well-being. In order to make contacts, one must master the Swedish language, but other factors were also decisive for whether one could be integrated into society.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa som elever upplever att de lär sig i ämnet idrott och hälsa undervisningen, samt på vilket sätt hälsa framträder som ämnesinnehåll. Studien avser att besvara följande frågeställningar: 1. Vad upplever elever att de lär sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? 2. Vilka synsätt på hälsa framkommer? 3. Vad tycker eleverna borde ingå i en hälsoundervisning?   Metod: Metoden som använts för att besvara studiens forskningsfrågor är intervjuer av kvalitativ karaktär. Åtta individuella intervjuer med gymnasieelever som läser kursen Idrott och hälsa 1 genomfördes i två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Aron Antonovskys teori om hälsa, för att synliggöra salutogent och patogent perspektiv på hälsa.   Resultat: Resultatet visade att eleverna lär sig mycket om hur fysisk träning leder till att de uppnår hälsa, och att det i samband med fysisk träning även är viktigt att framförallt tänka på sin kost. Det framkommer även att eleverna har en likartad syn på hälsa som de möter i undervisningen. Denna undervisning har mycket fokus på fysiska aspekter av hälsa. Det finns dock elever som lyfter fram vikten av att även tänka på psykiska aspekter av hälsa. Det eleverna skulle vilja förändra i hälsoundervisningen är att de vill veta mer om hur de kan hantera stress samt mer om hur droger påverkar kroppen.   Slutsats: Studiens slutsats är att eleverna upplever att de får tillräckliga kunskaper om hälsa i hälsoundervisningen, och att fysisk träning är den hälsoaspekt som har mest fokus i undervisningen. Elevernas synsätt på hälsa skiljer sig till viss del från undervisningens innehåll då de i större utsträckning även lyfter psykiska aspekter av hälsa, vilket även är någonting som de vill veta mer om. Eleverna har ett intresse av att veta mer om hur de kan hantera stress i vardagen, samt att de vill veta mer om påverkan av droger och doping. / Abstract Aim: The purpose of this study is to find out what knowledge of health students experience that they learn in physical education and health, and how health is evident in the subject. The study intends to answer the following questions: 1. What do the students experience that they learn about health in the subject of physical education and health? 2. What views of health appears? 3. What do the students think should be included in a health education?   Method: The method used to answer the study's research questions is qualitative interviews. Eight individual interviews with high school students who study the course Sport and Health 1 were conducted in two different schools in the Stockholm area. The interviews were then analyzed using Aron Antonovsky's theory on health, to visualize salutogenic and pathohenic perspectives on health.   Results: The results showed that students learn a lot about how physical exercise leads to their health and that in relation to physical exercise it is also important to think about their diet. It also appears that the students have a similar view of health, with a focus on physical aspects of health. However, there are students who emphasize the importance of thinking about mental aspects of health. What the students would like to change in the health education is that they want to know more about how they can handle stress and more about how drugs affect the body.   Conclusion: The conclusion of the study show that the students experience that they have sufficient knowledge of health in the health education, and that physical exercise is the health aspect that has the most focus during class. The students' approach to health differs to a certain extent from the content of the teaching, as they also raise mental aspects of health slightly more, which is also something they want to know more about Students have an interest in knowing more about how they can handle stress in their daily lives and want to know more about the effects of drugs and doping.

Bakgrund: Elever idag rör sig mindre, upplever mer krav och mår psykiskt sämre. Ett socialt stöd ökar möjligheten att hantera krav och stress i vardagen. Både fysisk aktivitet och dans har visat sig påverka en mångdimensionell hälsa positivt. Syfte: Studien syftar till att kartlägga eventuella skillnader mellan dansande och icke dansande elevers hälsa. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: Visas en ökad existentiell, psykisk, social, fysisk och emotionell hälsa hos de gymnasieelever som dansar på skoltid eller fritid i jämförelse med elever utan regelbundna inslag av dans? Visas att en ökad existentiell, psykisk, social, fysisk och emotionell hälsa är knuten till dans specifikt eller fysisk aktivitet i allmänhet hos deltagande gymnasieelever? Metod: Undersökningen var kvantitativ och datainsamlingen skedde via webb- och pappersenkät. Enkäten innehöll 31 frågor om samspel mellan kropp, sinne och själ, tro, självkänsla, krav, kontroll, stöd, fysisk aktivitet och dans samt 2 öppna frågor “Vad betyder självkänsla för dig” och “Vad betyder kontroll och stöd för dig?”. 95 enkätsvar analyserades. Bearbetning av resultaten gjordes i Microsoft mjukvara och statistikprogrammet Minitab där testerna utgjordes av oparat t-test. Resultat: Resultaten visade signifikanta skillnader gällande fysisk aktivitet i skolan (p<0,001) och upplevt samspel mellan sinne, kropp och själ (p<0,01) mellan dansande på skol- och fritid och de som inte dansar alls. Inga större skillnader visas i medelvärden mellan grupperna i självkänsla, kontroll och stöd. Endast 34 % dansare respektive 44 % icke dansade upplevde stöd från skolan. I enkätens öppna frågor relaterade dansare (37 %) i högre grad till en egen upplevelse gällande självkänsla i jämförelse med icke dansare (13 %). 46 % dansare och 24 % icke dansare skrev fram en egen upplevelse angående kontroll och stöd. Slutsats: Baserat på studiens resultat kan dans användas som ett hälsopromotivt redskap i skolan då dansande elever relaterade i större utsträckning till egna emotionella upplevelser och redovisar ett ökat samspel mellan kropp, sinne och själ samt fler positiva skillnader i olika hälsodimensioner. Dans som redskap kan också rekommenderas för hälsovägledare och andra professioner som arbetar inom och utanför skolans kontext för att främja hälsa hos unga vuxna.  Nyckelord: Hälsopromotion, existentiell hälsa, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa, emotionell hälsa, dans, fysisk aktivitet, gymnasieelever / Background: Students today are less physically active, experience more demands and feel mentally worse. Social support increases the ability to handle demands and stress in everyday life. Both physical activity and dance have been shown to affect a multidimensional health positively. Purpose: The study aims to map health differences in dancers and non-dancing students' health. The following research questions were asked: Can we see an increased existential, mental, social, physical and emotional health of high school students dancing at school or leisure compared to students without regular elements of dance? In participating high school students, can we see any increased existential, mental, social, physical and emotional health linked to dance specifically or physical activity in general? Method: The study was a quantitative study in which data collection was done using web and paper surveys. The questionnaire contained in total 31 questions about interplay between body, mind and soul, faith, self-esteem, control, demand and support, physical activity and dance as well as 2 open questions "What does self-esteem mean to you" and "What does control and support mean for you?". 95 questionnaires were analyzed. Data processing of the results was done in Microsoft software as well as the statistics program Minitab where the tests consisted of unpaired t-tests. Results: The results showed significant differences in physical activity at school (p<0,001) and perceived interplay between mind, body and mind (p<0,01) between those who dance and those who do not dance at all. No greater differences are shown in the mean values ​​of the groups in self-esteem, control and support. 34 % dancers and 44 % non dancers experienced support at school. In answering the open questions, dancers (37 %) related more to their own experience of self-esteem than non-dancers (13 %). 46 % dancers and 24 % non dancers defined control and support by means of experience. Conclusion: Based on the results of this study, dance can be used as a health-promoting tool in school, since dancing students relate more to their own emotional experiences and report an increased interaction between body, mind and soul and more positive differences in several health dimensions. Dance as a tool can also be recommended for health counselors and other professions working within and outside the school context to promote the health of adolescents. Key words: Health promotion, existential health, physical health, psychological health, social health, emotional health, dance, physical activity, Senior High School

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna? Metod 10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent. Resultat 5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat. 9 av 10 elever angav att Undervisning i idrott och hälsa var en källa som de hämtade information kring hälsa från. 8 elever angav Vänner, 6 elever angav Familj. Flest elever uppgav att deras huvudsakliga källa till information kring hälsa var Undervisning i idrott och hälsa. 4 av 10 elever ansågs visa på att deras lärare hade ett patogent synsätt på hälsa och 6 av 10 elever svarade på ett sätt som ledde till bedömningen att deras lärares synsätt på hälsa hade inslag av både salutogent och patogent. Slutsats Både salutogena och patogena inslag förekom i såväl elevernas syn på hälsa som i den bild de förmedlade att deras lärare hade. Dock förföll de patogena perspektiven dominera i bägge fall. Eleverna hämtade i huvudsak sin information kring hälsa från undervisningen i idrott och hälsa, familjen och vänner. Det är därför av relevans för lärare att fundera kring vilken syn på hälsa de förmedlar då det kan ha inverkan på elevers uppfattning kring begreppet hälsa. / Aim The thesis aimed to investigate students perceptions of the concept of health from asalutogenic and pathogenic perspective. The questions asked were: does students have asalutogenic or pathogenic view on health, where do students get their opinion about the healthand does teachers in physical education convey a salutogenic or pathogenic view of health according to the students? Method 10 students (7 girls and 3 boys) in grade 9 from three schools in the western and southern partof Stockholm all participated in a semi-structured interview. The interviews were conducted at each student's school in a secluded room. Their response was categorized and analyzed on the basis of Antonovskys theories, and Quennerstedts developments thereof, around salutogenetic and pathogenic. Results 5 out of 10 students were considered to have a pathogenic view of health, 3 of 10 a salutogenic view while 2 out of 10 were considered to have an ambiguous/unclear view of health in which both salutogenic and pathogenic perspectives were represented. 9 out of 10 students indicated that Teaching in physical education and health was a source that they retrieved information about health from. 8 students answered Friends, 6 students answered Family. Most students stated that their main source of information about health comes from Teaching in physical education and health. 4 out of 10 students were considered to show that their teachers had a pathogenic approach to health and 6 of the 10 students responded in away that led to the assessment that their teachers' approach to health had elements of both salutogenic and pathogenic. Conclusion Both salutogenic and pathogenic element were present in both the students' views on health and in the approach they conveyed that their teachers had on health. However, the pathogenic perspectives dominate in both cases. Students mainly got their information about health from teaching in physical education and health, family and friends. It is of relevance for teachers to reflect on what view on health they convey as it can have an impact on students' perception of the concept of health.

Bakgrunden till denna studien är baserad på tidigare forskning som har hittat specifika riskfaktorer för att utveckla en förlossningsdepression. En förlossningsdepression klassas som den vanligaste komplikationen av en graviditet och förlossning och påverkar välbefinnandet hos både den drabbade och familjen. Syftet var att belysa nyblivna mammors upplevelser av välbefinnande i relation till föräldraskapet samt att ta reda på hur dessa mammor tycker att ett förebyggande arbete mot nedstämdhet och förlossningsdepression kan se ut. Metoden i studien är en kvalitativ metod i form av två enskilda semistrukturerade intervjuer och tre fokusgruppsintervjuer. Analysmetoden som använts i studien är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade tre huvudkategorier som var ”yttre riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande”, ”individuella riskfaktorer som påverkar mammans välbefinnande” och ”förebyggande arbete ur mammans perspektiv”. Dessa visade att förväntningar, bristande socialt stöd och bristande information var tre huvudresultat som bidrog till nedstämdhet hos de nyblivna mammorna i studien. Konklusionen visar att huvudresultaten spelar stor roll för nyblivna mammors välbefinnande och sjukvården har ett stort ansvar i arbetet kring de nyblivna mammornas välbefinnande. Ämnet behöver mer forskning för det fortsatta preventiva arbetet mot nedstämdhet och förlossningsdepressioner bland nyblivna mammor. / The background to this study is based on former research that has found specific risk factors to develop a postpartum depression. A postpartum depression is classified as the most common complication of a pregnancy and birth and affect the well-being of both the mother and her family. The purpose was to investigate the experience of well-being among mothers that recently give birth in relation to parenting and to find out how the mothers think a preventive work against postpartum depression should be. The used method is a qualitative method with two individual semi-structured interviews and three focus group interviews. The analytical method used in the study is a qualitative content analysis. The result three main categories named “external risk factors that affect the mothers’ well-being”, “individual risk factors that affect the mothers’ well-being” and “preventive work from the mothers’ perspective”. These main categories showed that expectations, lack of support and lack of information were the main results that could affect the mothers’ well-being. The conclusion shows that the main results play a major role for the well-being of mothers who recently gave birth and that the healthcare have a major responsibility in the preventive work of the well-being among them. To continue the preventive work against postpartum depression the subject needs further research.