Politiseringen av förvaltningen förskjuter tjänstemännen till den politiska domänen. Övergången från lekmannastyrd förvaltning till lekmannastyrd tjänstemannaförvaltning har förändrat den politiska styrningen i kommun och region. I skuggan av den stärkta tjänstemannastyrningen har fullmäktigeförsamlingarnas lagstadgade beslutanderätt som folkvald församling, åsidosatts. Det Weberianska idealet som modell för den politiska styrningen av förvaltningen framgår i forskningen på området att inte svara på verkligheten. I uppsatsen har olika grupper av förtroendevalda i Laholms kommun och Region Halland intervjuats, i syfte att studera deras uppfattningar om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Resultatet har ställts mot ett Weberianskt synsätt och ett professionellt synsätt om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Det Weberianska idealet lever vidare i de förtroendevaldas uppfattningar som normativ föreställning om politikers och tjänstemäns uppgifter i beslutsprocessen. Hel- och deltidspolitikerna uppfattar att uppgiftsfördelningen mellan politikernas ansvar för ”vad-frågor” och tjänstemäns ansvar för ”hur-frågor”, fungerar. Fritidspolitikernas upplever däremot att den politiska makten koncentrerats till hel- och deltidspolitiker i nämnder och styrelser, och till ledande tjänstemän.

Urbaniseringen av städer har under de senaste decennierna förändrat bilden av det urbana landskapet och urbanitet, som tidigare endast tillskrevs städer, spridde sig till andra områden. Detta resulterar i diffusa gränser, mellan det som anses stadsmässigt och lantligt, samt medför utmaningar för planeringen i både städer och mindre urbana områden. Mindre städer och tätorter upplever därför svårigheter i att finna sin roll och plats i den urbana hierarkin och kunna konkurrera med storstäderna.Denna uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där teorierna om vitalitet i sammanhang av en mindre tätort redovisas och appliceras på ett verkligt fall, Skottorp. Det utvalda infallsvinkel syftar till att både öka kunskapen om vitalitet som vision för planering men även till att skapa en bättre förståelse för planering i mindre urbana områden. Perspektivet av ett mindre urbant område bidrog även till en berikad förståelse för vikten av en adekvat omfattning i proportion till skala vid planeringsskede. I denna studien presenterar vi vilka fysiska projektioner av attraktivitet och livlighet kan observeras i den rumsliga miljön och på vilket sätt kan dessa attribut påverka vitaliteten. Uppsatsens resultat bygger på identifieringen av de olika projektionerna av attraktivitet och livlighet i Skottorps fysiska miljö och analysen av dess förutsättningar för att skapa vitalitet. / The urbanization of cities has in recent decades changed the image of the urban landscape and urbanity, previously attributes of the cities has spread to other sites. The consequence is diffused boundaries, between what is considered urban and rural, that results in challenges for planning in both cities and other urban areas. Smaller cities as well as agglomerations experience therefore difficulties in finding their role and position in the urban hierarchy and vitality to compete with the big cities.This thesis is based on a qualitative approach where the theories of vitality in the context of a smaller urban area are presented and applied to a real case, Skottorp. The selected perspective aims to increase both the knowledge about vitality as a vision for planning, but also to create a better understanding for planning of smaller urban areas. The perspective of a smaller urban area also contributed to an enriched understanding of the importance of an adequate scale in proportion to size. In this study, we present which physical projections of attractiveness and liveability can be observed in the spatial environment and in what way these attributes can affect vitality. The results of this Thesis are based on the identification of the various projections of attractiveness and liveability in Skottorp’s physical environment and the analysis of its possibilities for creating vitality.

This research aimed to understand how students between 15-19 years at Lagaholm School and Osbeck High School experience safety and security at their schools and how they experience the impact of external events on the perception of safety and security. To investigate this, the following research questions were asked: How do students experience the situation of safety and security at their schools? How do students experience that external events impact their sense of safety and security? What conclusions can be made from the experiences and factors that emerge? The third research question is primarily answered by the researcher’s conclusions and reflections from the empirical evidence that emerges from the first two research questions. As the ambition of the research was to evolve a deeper understanding of students’ perception of safety and security, the empirical collection was based on seven semi-structured interviews with students from each school. Three were students at Lagaholm School and four at Osbeck High School. The study’s theoretical framework consisted of Anthony Giddens’s (1996) theory of Ontological Security and Ulrich Beck’s (2012) theory of the Risk Society. Sustainable Development Goal 4: Quality Education, and Goal 16: Peace, Justice and Strong Institutions were also included in the theoretical framework to provide a further understanding of the connection between the global and local context.   The results show that students at Lagaholm School perceived their school as less safe and secure than students at Osbeck High School perceived their school. In terms of what impacted the students’ sense of safety and security at school, patterns emerged of: age, maturity, knowledge of safety and security measures, teachers’ presence and consideration for students. Further, awareness and proximity in time, distance, and emotions proved to be relevant for what affected the feeling of safety and security in relation to external events. This became clear when events that took place in the near future and in Sweden or Laholm affected more than events that took place in other countries.

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.</p><p>Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.</p><p>Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse</p>

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20. Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse. Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse

The following study investigates how a sand dune system in the central part of Laholm Bay (Laholmsbukten) in Halland County, Sweden, has evolved over the time period 1947 to 2014. Effort was made to contribute to improved knowledge of how geomorphological variations and anthropogenic activity in the area have been influenced by each other over time. The study is aiming to provide an improved science basis for further development of coastal management in the area. Initial focus points were to investigate the correlation over time between changes in dune system morphology, vegetation distribution and anthropogenic influence. Furthermore connections were made as to how climate has influenced the development and how climate change during the 21st century might affect the area. Methods used during the course of this study entailed fieldwork and remote sensing of aerial photographs. Changes in dune system dynamics, land cover and human impact on the area over time were analyzed. The result demonstrates that the area has undergone dynamic changes, affected by climatological aspects, human activities as well as vegetation changes. Decreasing topographic variations in the southern part of the dune system compared to the north is identified to be dependent on variations in soil fractions. This combined with the identified changes in vegetation distribution over time has an affect on erosion and deposition processes within the area. Future climate change during this century may further increase the dynamic behavior of the dune system, an important aspect to consider within local coastal management. / Följande studie utreder hur ett sanddynsområde i de centrala delarna av Laholmsbukten i Hallands län utvecklats under tidsperioden 1947-2014. Syftet var att skapa en uppdaterad kunskapsbild av områdets geomorfologiska utveckling och hur den antropogena aktiviteten i området har påverkat denna, för att, om möjligt bidra med underlag till en utveckling av förvaltningsarbetet i kustområdet. Fokus låg på att utreda sambanden mellan förändringar av landskapets morfologi, vegetationens utbredning och antropogen påverkan. Vidare undersöks hur klimatet under tidsperioden kan ha bidragit till den geomorfologiska utvecklingen och hur området kan komma att förändras fram till sekelskiftet år 2100. Arbetet innefattade fältarbete och fjärranalys av flygbilder. Faktorer såsom dynsystemets dynamik, areella förändringar i marktäcke och mänsklig påverkan på området analyserades. Resultatet påvisar att sanddynsområdet genomgått dynamiska förändringar över tid som kan antas bero på klimatologiska aspekter i kombination med mänsklig aktivitet och vegetationsförändringar. Dynområdets minskande relief i nord-sydlig riktning och variationer i dynkantens förskjutning över tid är beroende av det dynbildande materialets sammansättning. I kombination med identifierade variationer i vegetationens utbredning påverkar detta erosions- och ackumulationsförutsättningarna i området. Klimatförändringar under detta sekel kan komma att påverka de faktorer som reglerar dynsystemets uppbyggnad vilket kan öka dynamiken i systemet ytterligare. En aspekt som är viktig att ta hänsyn till i förvaltningen av dynområdet.

Andelen deltidsanställda kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter är hög. För att ändra det behövs kunskap kring bakomliggande faktorerna till valet av deltidsarbete. Kommunen saknar den kunskap som behövs för att kunna nå målet med projektet Heltidsresan. I denna studie har en kvalitativ forskningsintervju använts för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer det finns till att en stor andel kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Syftet med studien var att uppnå kunskap kring bakomliggande faktorer samt kommunens arbete med projektet Heltidsresan, vars syfte ligger i att införa heltid som norm. Frågeställningen i studien var “Vilka faktorer påverkar kvinnor, anställda i Laholms kommuns verksamheter, att arbeta deltid och vad gör kommunledningen för att främja arbetet mot heltid som norm? “. De teorier som används för att analysera fenomenet deltidsanställning var system och livsvärld av Habermas, intersektionalitet av Los De Reyes och Mulinaris och teorin om emotionellt arbete av Hochschild. Studien har genom intervjuer nått kunskap kring bakomliggande faktorer till varför kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Av resultatet visar det sig främst vara tre faktorer till att kvinnorna arbetar deltid. Barnomsorgen i hemmet utifrån traditionella könsroller, arbetsvillkor och ekonomisk skillnad mellan män och kvinnor. / The proportion of women working part-time in Laholm municipality's operations is high. To change that they need knowledge about why women work part-time. The municipality lacks the knowledge needed to achieve the goal of the “Heltidsresan” project. The underlying factors were studied through interviews and qualitative research. The purpose of the study was to gain knowledge about the underlying factors and the municipality's work with the project “Heltidsresan” whose purpose of which is to introduce full-time as the norm. The question in this study was “What factors affect women, employees in Laholm municipality's operations, to work part-time and what does the municipal management do to promote fulltime work as the norm? “. The theories used for the analysis of the phenomenon of part-time employment were system and life-world by Habermas, intersectionality by Los De Reyes and 3Mulinaris and the theory of emotional work by Hochschild. Through interviews, the study has gained knowledge about the underlying factors why women in Laholm municipality's operations work part-time. The result is that there are mainly three factors why women work part-time. Childcare in the home is based on traditional gender roles, the working conditions and the financial difference between men and women.