Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad. Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen. Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen. Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi. De teoretiker som använts som utgångspunkt i analyserna är Jane Jacobs, Jan Gehl och Lewis Mumford. Resultatet av studien visar att Nya Slussen har stora möjligheter till att främja den sociala interaktionen på vissa platser, men brister i andra.  Exempelvis har planering av den nya Katarinaparken till stor del beaktat människan och de sociala funktionerna som primär. På det nya Vattentorget kan vi däremot se det motsatta, att den fysiska utformningen tenderar att vara dominerande.

<p> </p><p>Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.</p>

Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.

Nedfrysning och upptining av spermatozoa används frekvent i andrologi-laboratoriet för assisterad reproduktionsteknik och bedömning av spermatozoa. I dagsläget finns det ingen standard hur nedfrysning och upptining av spermatozoa ska ske. I denna studie jämförs två olika processer; ”slow freeze” följt av upptining med G-IVFTM medium, vilken används på RMC Skånes Universitetssjukhus. Kryokonservering med ”pellets” följt av upptining med HTF + 10% HSA medium enligt Martínez-Soto J C m.fl. Två olika upptiningsmetoder används för varje process; först tinas spermatozoa i rumstemperatur i 10 minuter, följt av 10 minuter uppvärmning i 37 °C och precis innan analys tillsätts 37 °C medium. I den andra upptiningensmetoden tillsätts 37 °C medium till det frysta provet och förvaras i värmeskåp, 37 °C i 20 minuter. I studien analyseras effekterna av spermatozoa motilitet och vitalitet. Resultaten visar att med ”slow freeze” och G-IVFTM finns det ingen signifikant skillnad mellan upptiningsmetoderna för både motilitet, p-värde >0,05 och vitalitet, p-värde >0,05. I jämförelse med Martínez-Soto J C m.fl visades ingen skillnad mellan motilitet, p-värde >0,05. Studien visar en positiv effekt på vitalitet jämfört med Martínez-Soto J C m.fl studie, p-värde <0,01. Studien visar att användning av ”slow freeze” med G-IVFTM inte gör någon skillnad på motilitet men har en positiv signifikant påverkan på spermatozoa vitaliteten. Mer studier är nödvändiga för att stärka dessa resultat och överlag behövs mer studier inom området för att utveckla bättre metoder. / Freezing and thawing of spermatozoa are frequently used in the andrology laboratory for assisted reproduction techniques and assessment of spermatozoa. At present, there is no standard on how freezing and thawing of spermatozoa should occur. In this study two different processes are compared; “slow freeze” followed by thawing with G-IVFTM medium, which is used at RMC University Hospital. Cryopreservation with “pellets” followed by thawing with HTF + 10% HSA medium according to Martínez-Soto J C et al. Two different thawing methods are used for each process; first, the spermatozoa are thawed at room temperature for 10 minutes, followed by 10 minutes warming at 37 °C and just before analysis 37 °C medium is added. At the second thawing method, 37 °C medium is added to the sample and stored in a heating chamber, 37 °C for 20 minutes. The study analyzed the effects of spermatozoa motility and vitality. Results show that with “slow freeze” and G-IVFTM there is no significant difference between the two thawing methods for both motility, p-value >0,05 and vitality, p-value >0,05. Comparing with Martínez-Soto J C et al. no difference between motility was shown, p-value >0,05. The study shows a positive effect on vitality compared to Martínez-Soto J C et al, p-value <0,01. The study shows that the use of “slow freeze” with G-IVFTM does not make any difference in motility but has a significant positive effect on the spermatozoa vitality. More studies are necessary to strengthen these results. Overall more research is needed in the area to develop and find a common method.

Biokol framställs genom pyrolys av organiskt material. Dess porösa struktur och stora ytarea ger biokolet egenskaper som kan verka jordförbättrande. Användning av biokol som jordförbättring i grönytor i stadsmiljöer har i vissa studier visat sig ha en positiv effekt på tillväxt och vitalitet. Med ökad vitalitet och tillväxt kan grönytor i städer i större utsträckning bidra med ekosystemtjänster. Det finns dock begränsat med studier inom ämnet, det övervägande fokuset har varit vid nyplantering av grönytor. Biokol tillsätts ofta i samband med andra markförbättrande åtgärder vilket kan göra att det är svårt att urskilja vad som gett effekt. Denna studie syftade till att undersöka om dekompaktering av jorden och tillsats av biokol kan påverka tillväxt och vitalitet hos redan befintliga stadsträd i hårdgjord miljö i Malmö. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i tillväxt eller vitalitet fyra år efter behandlingarna. Fortsatta studier och uppföljning av försöket rekommenderas för att ytterligare undersöka effekterna.

Urbaniseringen av städer har under de senaste decennierna förändrat bilden av det urbana landskapet och urbanitet, som tidigare endast tillskrevs städer, spridde sig till andra områden. Detta resulterar i diffusa gränser, mellan det som anses stadsmässigt och lantligt, samt medför utmaningar för planeringen i både städer och mindre urbana områden. Mindre städer och tätorter upplever därför svårigheter i att finna sin roll och plats i den urbana hierarkin och kunna konkurrera med storstäderna.Denna uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där teorierna om vitalitet i sammanhang av en mindre tätort redovisas och appliceras på ett verkligt fall, Skottorp. Det utvalda infallsvinkel syftar till att både öka kunskapen om vitalitet som vision för planering men även till att skapa en bättre förståelse för planering i mindre urbana områden. Perspektivet av ett mindre urbant område bidrog även till en berikad förståelse för vikten av en adekvat omfattning i proportion till skala vid planeringsskede. I denna studien presenterar vi vilka fysiska projektioner av attraktivitet och livlighet kan observeras i den rumsliga miljön och på vilket sätt kan dessa attribut påverka vitaliteten. Uppsatsens resultat bygger på identifieringen av de olika projektionerna av attraktivitet och livlighet i Skottorps fysiska miljö och analysen av dess förutsättningar för att skapa vitalitet. / The urbanization of cities has in recent decades changed the image of the urban landscape and urbanity, previously attributes of the cities has spread to other sites. The consequence is diffused boundaries, between what is considered urban and rural, that results in challenges for planning in both cities and other urban areas. Smaller cities as well as agglomerations experience therefore difficulties in finding their role and position in the urban hierarchy and vitality to compete with the big cities.This thesis is based on a qualitative approach where the theories of vitality in the context of a smaller urban area are presented and applied to a real case, Skottorp. The selected perspective aims to increase both the knowledge about vitality as a vision for planning, but also to create a better understanding for planning of smaller urban areas. The perspective of a smaller urban area also contributed to an enriched understanding of the importance of an adequate scale in proportion to size. In this study, we present which physical projections of attractiveness and liveability can be observed in the spatial environment and in what way these attributes can affect vitality. The results of this Thesis are based on the identification of the various projections of attractiveness and liveability in Skottorp’s physical environment and the analysis of its possibilities for creating vitality.

Veteran trees such as large Quercus robur L. function as biodiversity hotspots and provide a number of valuable ecological functions. This study aimed to increase knowledge about the mechanisms that influence the longevity of Q. robur by: (i) describing the status of veteran Q. robur in Linköping municipality, (ii) describing findings of valuable lichens among these trees, (iii) examine whether land use, nature type, crown layer closure, land management, or overgrowth of brushwood or forest in 2018 or an earlier year could explain girdle growth or crown vitality in Q. robur, and (iv) predict the future population of veteran Q. robur. Data was collected from 51 Q. robur with a circumference larger than 450 cm in April 2018 in Linköping municipality, Sweden. Out of these, 28 individuals could be compared to data from a previous inventory. These were the basis for statistical analyses of correlations between environmental factors, growth and crown vitality. Generally, most Q. robur individuals were standing in pastures, had high crown vitality, had a low amount of overgrowth of brushwood or forest around them, and many of them hosted indicator lichens. The main correlation found was between crown vitality and overgrowth of brushwood. The girdle growth was 1.81 cm year-1 and the mortality was 0.18 % year-1 on average. Based on these growth and mortality numbers, and data from other studies, the future population of veteran Q. robur was predicted to increase from 471 to 2996 individuals in the area in the next 100 years (1615-3433 pcs). / Grova, gamla träd som Quercus robur L. (skogsek) kan fungera som s.k. hotspots för biologisk mångfald och tillhandahåller en mängd värdefulla ekologiska funktioner. Denna studie syftade till att öka förståelsen kring de mekanismer som påverkar livslängden för Q. robur genom fyra syften: (i) att beskriva status för grova Q. robur i området, (ii) att beskriva förekomster av värdefulla lavar hos dessa träd, (iii) att undersöka om någon av omgivningsfaktorerna markanvändning, naturtyp, slutenhet i kronskikt, markskötsel, eller igenväxning av sly eller skog vid 2018 års inventering eller tidigare inventering kan förklara tillväxt eller kronvitalitet hos Q. robur, och (iv) förutsäga framtidens tillgång av grova Q. robur. Data samlades in genom fältinventering av 51 Q. robur större än 450 cm i omkrets i april 2018 i Linköpings kommun. Av dessa kunde 28 jämföras med data från en tidigare inventering. Dessa 28 individer låg till grund för statistiska analyser av samband mellan omgivningsfaktorer och tillväxt och kronvitalitet. De flesta individer av Q. robur stod i betesmark, hade hög kronvitalitet, hade låg grad av igenväxning av sly eller skog runt sig, och på många av individerna förekom signalartslavar. Det huvudsakliga sambandet som konstaterades var att igenväxning av sly var negativt för kronvitalitet. Hos grova ekar var omkretstillväxten 1,81 cm år-1 och mortaliteten 0,18 % år-1. Baserat på dessa tillväxt- och mortalitetsdata samt data från andra studier beräknades populationen av grova Q. robur öka från 471 till 2996 (1615-3433 st) individer de kommande 100 åren.

Det finlandssvenska teckenspråket är ett minoritetsspråk med ungefär 100 språkanvändare, främst i Finland. Språket håller på att revitaliseras och de senaste åren har flera språkstärkande åtgärder genomförts. Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns tidigare revitaliseringsinsatser för små teckenspråk, och om man kunde finna liknande processer i arbetet för dessa språk. Detta gjordes via systematisk litteraturstudie med hjälp av sökord, där artiklar valdes ut för fördjupad läsning. Resultatet från sökningarna visar få material gällande språkrevitalisering av teckenspråk, däremot större mängd material gällande språkrevitalisering av talade språken. Uppsatsens resultat är fokuserade på vitalitet, språkattityder samt lyckade revitaliseringsmetoder i de samiska språken, däribland språkbo- och mentorsverksamhet. I diskussionsdelen tas utmaningar med att implementera dylika metoder för det finlandssvenska teckenspråket upp. Attityderna i samhället påverkar språkets utveckling men också språkgruppen själv har ett ansvar gentemot teckenspråket och dess fortlevnad. Slutligen konstateras det att samhället också måste ta sitt ansvar för att främja inlärning av teckenspråk samt skapa tillgängliga domäner för att användning av teckenspråket. Detta för att säkerställa minoritetens teckenspråks överlevnad.

The present study aimed to investigate the linear association between psychological safety and psychological well-being, and psychological well-being and self-perceived individual and team performance in Swedish youth team sport athletes. A cross-sectional design was used, and data were collected through questionnaires of psychological safety, positive affect, negative affect, vitality, individual performance, and team performance from 131 team sport athletes (93 males, 38 females). The variables were measured using the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) and a subjective measurement of individual and team performance. Findings from the linear regression analysis showed that negative affect predicted poor team performance. No other significant associations were found. The results from this study are discussed regarding what mechanism may underline the negative affects effect on team performance. Future research could delve deeper into the specific team dynamics that are necessary to cultivate psychological safety. / Denna studie syftade till att undersöka det linjära sambandet mellan psykologisk trygghet och psykologiskt välmående, samt mellan psykologiskt välmående och självupplevd idrottslig prestation, både individuellt och lag, hos svenska ungdomslagidrottare. En tvärsnittsdesign användes och data insamlades genom enkäter om psykologisk trygghet, positiv affekt, negativ affekt, vitalitet, individuellprestation och lagprestation från 131 ungdomslagsidrottare (93 män, 38 kvinnor). Variablerna mättes genom the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) samt en subjektiv skattning av individuell- och lagprestation. Resultatet av en linjär regressionsanalys visade att negativ affekt förutsa en dålig lagprestation. Vidare hittades inga fler signifikanta associationer. Resultatet från studien diskuteras kring vilka underliggande mekanismer som kan förklara negativ affekts påverkan på lagprestation. Framtida forskning skulle kunna utforska specifika lagdynamiker som är nödvändiga för att kultivera psykologisk trygghet.

“When a system gets cold, then images can warm it up - a vitalising journey using storytelling as part of a management system”. This essay wants to show that the rational language used in management and governance needs to come alive. I have spent a long time in business, moving from a rational programming mind to becoming a reflective storyteller, and I now use the metaphorical language of storytelling to add life and vitality to organisations. The form of an essay is used to reflect on practical knowledge and one’s own proficiency. I used storytelling in a workshop to deepen the significance and meaning of a company’s vision. The method reveals, through the process, the management team’s practical knowledge. The method and my own practical knowledge are in a hermeneutic spirit compared to contemporary philosophers. The development of rational thinking and its counterforces are explored. The possibilities of leadership within an organisation’s structures is compared to management research. It leads to the conclusion that the metaphorical language is a language that opens spaces in-between, “the nothingness” and as such opens a tear to the vitality of leaders. / ”När systemet är kallt kan bilder värma – en vitaliserande resa med storytelling i ledningssystem” vill visa att det rationella språk som används för ledning och styrning behöver få liv. Jag har börjat använda storytellings bildspråk för att tillföra liv och vitalitet i organisationer efter ett långt arbetsliv där jag rört mig från rationell programmerare till reflekterande berättare. Essän som form används för att reflektera över den praktiska kunskapen, det egna yrkeskunnandet. Med storytelling som metod har jag genomfört en workshop hos en ledningsgrupp för att fördjupa innebörden av organisationens vision. Metoden synliggör i processen lednings-gruppens praktiska kunskap. I en hermeneutisk anda ställs både metoden och min egen praktiska kunskap mot nutida tänkare. Det rationella tänkandets utveckling och motkrafter utforskas. Ledarskapets möjligheter i organisationers strukturer ställs mot ledarskapsforskning. För att slutligen se på bildspråket såsom ett språk som öppnar upp ett mellanrum, intet, revan som leder in till ledarnas vitalitet.