Veteran trees such as large Quercus robur L. function as biodiversity hotspots and provide a number of valuable ecological functions. This study aimed to increase knowledge about the mechanisms that influence the longevity of Q. robur by: (i) describing the status of veteran Q. robur in Linköping municipality, (ii) describing findings of valuable lichens among these trees, (iii) examine whether land use, nature type, crown layer closure, land management, or overgrowth of brushwood or forest in 2018 or an earlier year could explain girdle growth or crown vitality in Q. robur, and (iv) predict the future population of veteran Q. robur. Data was collected from 51 Q. robur with a circumference larger than 450 cm in April 2018 in Linköping municipality, Sweden. Out of these, 28 individuals could be compared to data from a previous inventory. These were the basis for statistical analyses of correlations between environmental factors, growth and crown vitality. Generally, most Q. robur individuals were standing in pastures, had high crown vitality, had a low amount of overgrowth of brushwood or forest around them, and many of them hosted indicator lichens. The main correlation found was between crown vitality and overgrowth of brushwood. The girdle growth was 1.81 cm year-1 and the mortality was 0.18 % year-1 on average. Based on these growth and mortality numbers, and data from other studies, the future population of veteran Q. robur was predicted to increase from 471 to 2996 individuals in the area in the next 100 years (1615-3433 pcs). / Grova, gamla träd som Quercus robur L. (skogsek) kan fungera som s.k. hotspots för biologisk mångfald och tillhandahåller en mängd värdefulla ekologiska funktioner. Denna studie syftade till att öka förståelsen kring de mekanismer som påverkar livslängden för Q. robur genom fyra syften: (i) att beskriva status för grova Q. robur i området, (ii) att beskriva förekomster av värdefulla lavar hos dessa träd, (iii) att undersöka om någon av omgivningsfaktorerna markanvändning, naturtyp, slutenhet i kronskikt, markskötsel, eller igenväxning av sly eller skog vid 2018 års inventering eller tidigare inventering kan förklara tillväxt eller kronvitalitet hos Q. robur, och (iv) förutsäga framtidens tillgång av grova Q. robur. Data samlades in genom fältinventering av 51 Q. robur större än 450 cm i omkrets i april 2018 i Linköpings kommun. Av dessa kunde 28 jämföras med data från en tidigare inventering. Dessa 28 individer låg till grund för statistiska analyser av samband mellan omgivningsfaktorer och tillväxt och kronvitalitet. De flesta individer av Q. robur stod i betesmark, hade hög kronvitalitet, hade låg grad av igenväxning av sly eller skog runt sig, och på många av individerna förekom signalartslavar. Det huvudsakliga sambandet som konstaterades var att igenväxning av sly var negativt för kronvitalitet. Hos grova ekar var omkretstillväxten 1,81 cm år-1 och mortaliteten 0,18 % år-1. Baserat på dessa tillväxt- och mortalitetsdata samt data från andra studier beräknades populationen av grova Q. robur öka från 471 till 2996 (1615-3433 st) individer de kommande 100 åren.

Gamla träd i kulturmiljöer uppmärksammas alltmer inom naturvården på grund av sina höga naturvärden och är viktiga som värdar för fortlevnaden av hotade och sällsynta växt- och djurarter. Studiens syfte var att undersöka om Sörenssons AHA-metod (framtagen för vedlevande insekter) fungerar också på mossor och lavar, samt att jämföra två kulturmiljöer med gamla träd. Inventeringen utfördes i Kristianstad och omfattade totalt 443 träd; 230 i Tivoliparken och 213 på Östra begravningsplatsen. Träden bedömdes utifrån olika karaktärer: förekomst av håligheter, barklösa partier, grenhål, savflöde samt svamppåväxt. Förekomsten av dessa användes sedan för att dela in träden i fem olika klasser av varierande värde för naturvården. Även kryptogamer inventerades; dels förutbestämda lavar och mossor som signalerar höga naturvärden, dels en enkel bedömning av det totala antalet triviala arter på varje träd. Träden i Tivoliparken hade större spridning mellan AHA-klasserna. Här hamnade 56 träd i de högsta värdeklasserna (klass I och II-träd), 114 i värdeklass III och 60 som resursträd. På Östra begravningsplatsen hamnade hälften av träden i de högsta värdeklasserna och 93 i värdeklass III. De resterade träden klassades som resursträd. Totalt gjordes 89fynd av 6 signalarter på de inventerade träden, samt en vedsvamp. Dessa fynd gjordes både på träd med höga och låga värden enligt AHA-metoden. AHA-klasser med högre naturvärde hade lägre artrikedom för samtliga träd sammanslagna, men inget samband för enbart trädslagen bok och lind. Endast hälften av träden med signalarter fick hög AHA-klassning. Resultatet antyder att AHA-metoden inte fungerar på kryptogamer som den gör för vedlevande insekter. / Old trees in cultural environments are receiving increasing attention in nature conservation due to their high conservation values and provide important habitat for endangered plant and animal species. The purposes of the study were to investigate whether Sörensson's AHA-method is applicable also to mosses and lichens, as well as to compare two environments with old trees. 443 trees were inventoried in Kristianstad, of which 230 in Tivoliparken and 213 in Östra begravningsplatsen. The trees were assessed based on the occurrence of: cavities, barkless areas, and so on. These findings were used to assign each tree to the five AHA classes of varying conservation value. Trees were also searched for predetermined lichens and mosses signalling high conservation value, and a simple count was made of the total number of trivial cryptogam species on each tree. Tivoliparken had a wider scatter of trees among the AHA classes; 56 in the highest value classes (class I and II), 114 in class III, and 60 as resource trees. At Östra begravningsplatsen, half of the oldest trees were in the two highest value classes and 93 in class III. The remaining trees ended up as resource trees. In total, 89 records of 6 signal species were made, and one wood fungus. There was a significant association between AHA class and richness of trivial species when trees of all species were pooled, but no association when beech and linden were assessed separately. These results suggest that the AHA method does not work on cryptogams.