Todays landscape is exposed to continually increasing human activities stress. The original biotopes are disturbed and fragmented from small to smaller segments. This fact can negatively influence the biodiversity. The railway line construction is a kind of such model, in this case its planed modernisation. This study deals with a railway embankment segment nr. 190 from Hluboká n. Vlt. to Zbudov. The aim of the work was to prove the railway line as an important and valuable biotope, which needs an enhanced attention. The vegetation biodiversity on four segments was studied. Totally 182 plant species were found with no rare species. The insect (beetles) species living in the wood of old trees were studied near the railway line. There were found 21 families with 52 beetle species where 3 species were rare. These important tree old stands were mapped too. The railway line history of this segment was processed too. The railway line creates a typical biotope with high vegetation biodiversity in this segment. The presence of the rare beetles living in the wood of old trees is more important.

Old and coarse trees implement vital functions for humans, animals, and nature. Swedish forests have for a long time been affected by man, which affects the trees’ age and size distribution. The proportion of old-trees is currently low and it is desirable to increase it. Using data on sample trees’ from the Swedish National Forest Inventory, I analysed old-tree distribution in different land-use types and age-distribution, as well as coarse trees in Östergötland under the years 1983-2017. Furthermore, I analysed the sample trees form the year 1927 to compare with the sample trees in period 1983-2017. The defined age of an old-tree 5% older trees in the data was used while the coarse trees were defined by “miljömålets” definition. The tree sample data involved Pinus sylvestris, Picea abies, Quercus robur, Populus tremula, and Alnus glutinosa. Their occurrence in four different land-use types were considered: (i) productive woodland, (ii) arable land and natural pasture, (iii) mountains and other wastelands, and (iv) peatland. The results shows that a higher percentage of old and coarse trees occur in (i) productive woodland during the years 1983-2017. The coarse trees had similar distribution in the different land-use types during the years 1983-2017 and over time. Comparison with 1927 showed that the number of old-trees has decreased while the coarse trees had increased. Thus, the land-use types, except (i), do not constitute a reservoir for old and coarse trees and that the coarse trees individuals overlap with the old trees. / Gamla träd och grova träd utför livsviktiga funktioner för både människa, djur och natur. Sveriges skogar har länge påverkats av människan och det har påverkat trädens ålders- och storleksfördelning. Idag är andelen gamla träd låg i Sverige och det manifesteras åtgärder för att öka andelen äldre och grövre träd i skogarna. Genom att använda riksskogstaxeringens provträdsdata kan vi veta hur gamla och grova träd är fördelade bland marktyper. Denna studie undersökte hur gamla provträd var fördelade bland marktyper och deras åldersfördelning, samt motsvarande för grova träd i Östergötlands län. Dessutom jämfördes perioderna 1983–2017 och 1927. Gamla träd utgjorde per definition 5% av de äldre träden, medan grova träd definierades utifrån miljömålet levande skogar. Provträdsdata var på trädslagen; Pinus sylvestris, Picea abies, Quercus robur, Populus tremula och Alnus glutinosa som fanns inom marktyperna; (i) produktiv skogsmark, (ii) åkermark och naturbete, (iii) berg och vissa andra impediment, och (iv) myr. Resultaten visar att en hög andel gamla liksom grova provträd fanns inom produktiv skogsmark i Östergötlands län under 1983–2017. Bland marktyperna hade de grova provträd liknande odds och en liknande grovleksfördelning för båda perioderna. Dock sedan 1927 har andelen gamla träd minskat, medan andelen grova provträd har ökat. Därmed utgör marktyperna utöver (i) inte en reservoar för gamla som grova träd samt att de grova träden kan spegla de gamla trädens förekomst.

Gamla träd i kulturmiljöer uppmärksammas alltmer inom naturvården på grund av sina höga naturvärden och är viktiga som värdar för fortlevnaden av hotade och sällsynta växt- och djurarter. Studiens syfte var att undersöka om Sörenssons AHA-metod (framtagen för vedlevande insekter) fungerar också på mossor och lavar, samt att jämföra två kulturmiljöer med gamla träd. Inventeringen utfördes i Kristianstad och omfattade totalt 443 träd; 230 i Tivoliparken och 213 på Östra begravningsplatsen. Träden bedömdes utifrån olika karaktärer: förekomst av håligheter, barklösa partier, grenhål, savflöde samt svamppåväxt. Förekomsten av dessa användes sedan för att dela in träden i fem olika klasser av varierande värde för naturvården. Även kryptogamer inventerades; dels förutbestämda lavar och mossor som signalerar höga naturvärden, dels en enkel bedömning av det totala antalet triviala arter på varje träd. Träden i Tivoliparken hade större spridning mellan AHA-klasserna. Här hamnade 56 träd i de högsta värdeklasserna (klass I och II-träd), 114 i värdeklass III och 60 som resursträd. På Östra begravningsplatsen hamnade hälften av träden i de högsta värdeklasserna och 93 i värdeklass III. De resterade träden klassades som resursträd. Totalt gjordes 89fynd av 6 signalarter på de inventerade träden, samt en vedsvamp. Dessa fynd gjordes både på träd med höga och låga värden enligt AHA-metoden. AHA-klasser med högre naturvärde hade lägre artrikedom för samtliga träd sammanslagna, men inget samband för enbart trädslagen bok och lind. Endast hälften av träden med signalarter fick hög AHA-klassning. Resultatet antyder att AHA-metoden inte fungerar på kryptogamer som den gör för vedlevande insekter. / Old trees in cultural environments are receiving increasing attention in nature conservation due to their high conservation values and provide important habitat for endangered plant and animal species. The purposes of the study were to investigate whether Sörensson's AHA-method is applicable also to mosses and lichens, as well as to compare two environments with old trees. 443 trees were inventoried in Kristianstad, of which 230 in Tivoliparken and 213 in Östra begravningsplatsen. The trees were assessed based on the occurrence of: cavities, barkless areas, and so on. These findings were used to assign each tree to the five AHA classes of varying conservation value. Trees were also searched for predetermined lichens and mosses signalling high conservation value, and a simple count was made of the total number of trivial cryptogam species on each tree. Tivoliparken had a wider scatter of trees among the AHA classes; 56 in the highest value classes (class I and II), 114 in class III, and 60 as resource trees. At Östra begravningsplatsen, half of the oldest trees were in the two highest value classes and 93 in class III. The remaining trees ended up as resource trees. In total, 89 records of 6 signal species were made, and one wood fungus. There was a significant association between AHA class and richness of trivial species when trees of all species were pooled, but no association when beech and linden were assessed separately. These results suggest that the AHA method does not work on cryptogams.