Mot bakgrund av en pågående fragmentisering av städer, likt den somidag förekommer i Malmö har frågor väckts kring möjligheten att stärkakopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatseri staden. Bristen på kopplingar i form av stråk mellan innerstadenoch de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen påväldefinierade och livliga mötesplatser, har väckt frågor kring segregationoch ifrågasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.I kandidatarbetet belyser vi begreppen stråk och plats. Vårt syfte medkandidatarbetet är att utforska hur man genom fysisk planering kan bidratill ökad trygghet och livlighet på stråk och platser. Vi vill tillämparesultatet av forskningen i ett förslag på ett stråk och en mötesplats iFosieby, mellan Lindängen och Fosie industriområde i Malmö. / In light of the ongoing fragmentation of cities, like the one that currentlyexists in Malmo has raised questions about the possibility of strengtheningthe linkages between neighborhoods and the opportunity to contributeto more venues in the city. The lack of links, like a string betweendowntown and the south and east parts of Malmö, as well as the lack ofwell-defined and lively venues has raised questions about segregationand challenged Malmo as a safe city to live in.The bachelor work analyze the concepts of string and place. Our purposein this work is to research how design can promote safety and livelinesson the string and places. We want to apply the results of the research toa proposal on a string and a venue in Fosieby, between Lindängen andFosie industrial area in Malmö.

Urbaniseringen av städer har under de senaste decennierna förändrat bilden av det urbana landskapet och urbanitet, som tidigare endast tillskrevs städer, spridde sig till andra områden. Detta resulterar i diffusa gränser, mellan det som anses stadsmässigt och lantligt, samt medför utmaningar för planeringen i både städer och mindre urbana områden. Mindre städer och tätorter upplever därför svårigheter i att finna sin roll och plats i den urbana hierarkin och kunna konkurrera med storstäderna.Denna uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där teorierna om vitalitet i sammanhang av en mindre tätort redovisas och appliceras på ett verkligt fall, Skottorp. Det utvalda infallsvinkel syftar till att både öka kunskapen om vitalitet som vision för planering men även till att skapa en bättre förståelse för planering i mindre urbana områden. Perspektivet av ett mindre urbant område bidrog även till en berikad förståelse för vikten av en adekvat omfattning i proportion till skala vid planeringsskede. I denna studien presenterar vi vilka fysiska projektioner av attraktivitet och livlighet kan observeras i den rumsliga miljön och på vilket sätt kan dessa attribut påverka vitaliteten. Uppsatsens resultat bygger på identifieringen av de olika projektionerna av attraktivitet och livlighet i Skottorps fysiska miljö och analysen av dess förutsättningar för att skapa vitalitet. / The urbanization of cities has in recent decades changed the image of the urban landscape and urbanity, previously attributes of the cities has spread to other sites. The consequence is diffused boundaries, between what is considered urban and rural, that results in challenges for planning in both cities and other urban areas. Smaller cities as well as agglomerations experience therefore difficulties in finding their role and position in the urban hierarchy and vitality to compete with the big cities.This thesis is based on a qualitative approach where the theories of vitality in the context of a smaller urban area are presented and applied to a real case, Skottorp. The selected perspective aims to increase both the knowledge about vitality as a vision for planning, but also to create a better understanding for planning of smaller urban areas. The perspective of a smaller urban area also contributed to an enriched understanding of the importance of an adequate scale in proportion to size. In this study, we present which physical projections of attractiveness and liveability can be observed in the spatial environment and in what way these attributes can affect vitality. The results of this Thesis are based on the identification of the various projections of attractiveness and liveability in Skottorp’s physical environment and the analysis of its possibilities for creating vitality.

Denna avhandling undersökte förhållandet mellan urbana attribut och upplevd livlighet och dess effekt på kvinnors upplevda säkerhet. Med utgångspunkt i teorier om naturlig övervakning [6] och vikten av att ha andra människor närvarande för att öka kvinnors säkerhet [17], utvärderades fysiska gatuattribut som förutspåddes öka miljöns livlighet. Totalt deltog 27 kvinnor i åldrarna 22-31 i utvärderingen av upplevd säkerhet vid 16 stads gatuhörn genom en två-alternativ tvångsvalsmetod i en virtuell miljö. Valen gjordes två gånger för varje hörn och gatorna visades i en manuellt randomiserad ordning. Resultaten visar en hierarki av attribut på gatunivå som påverkar den upplevda säkerheten mer än fasader med fönster på grund av deras större inverkan på livligheten, och fönster visar sig vara viktigare än grönska. Förutom att bekräfta tidigare forskning visar studien också att människor inte behöver vara närvarande för att en miljö ska uppfattas som levande, eftersom attribut som bilar, kaféer, busshållplatser och fönster fungerar som substitut för mänsklig aktivitet och närvaro. / This thesis explored urban street attributes relationship with perceived liveliness and its effect on women’s perceived safety. Drawing on theories of natural surveillance [6] and the importance of having other humans present for women’s increased safety [17], the study evaluated physical street attributes that predicted to increase the liveliness of an urban environment were evaluated. 27 females aged 22-31 participated in evaluating the perceived safety of 16 urban street corners using a two-alternative forced-choice method in a virtual reality environment. The choices were made twice for each corner, with the streets displayed in a manually randomized order. Findings reveal a hierarchy of street-level attributes affecting perceived safety more than windowed facades due to its greater impact on liveliness, and windows being more important than greenery. Along with confirming previous research, it is also found that people do not need to be present for an environment to be perceived as lively as attributes like cars, cafes, bus stops and windows serve as proxies for human activity and presence of others.