I den här uppsatsen anläggs ett mediehistoriskt perspektiv på opinionsundersökningen i syfte att historisera denna medieform. Fokus ligger på dess förändringar mellan 1957 och 1976. Under början av perioden användes opinionsundersökningarna framför allt för att mediera publiker, det vill säga olika grupper av läsare, utifrån frågor om deras egenskaper och åsikter. Ofta kunde medieringen av publikerna fungera som ett sätt att åskådliggöra historisk förändring och resonera om politiska processer. Från och med slutet av 1960-talet blev dock opinionsundersökningar om partisympatier allt mer dominerande. Dessa fungerade oftast som valprognoser, och det som medierades i dem var partier och partiledare snarare än publiker. De tidiga undersökningarnas ambition att vitalisera demokratin genom skapandet av säkrare kunskap om folkets åsikter verkar ha ersatts med prognosticerande av valutgången i nästa riksdagsval som främsta syfte. Samtidigt som de politiska ambitionerna ifråga om demokratins befordrande minskade så tilltog debatten om opinionsundersökningarna, och deras politiska betydelse tycktes öka. Men trots att kritiken mot opinionsundersökningarnas pålitlighet och farlighet intensifierades i takt med att valprognosfunktionen blev allt mer dominerande, så minskade inte opinionsundersökningens betydelse. Snarare än att utmana opinionsundersökningens ställning verkar både kritiken och legitimeringen ha blivit integrerade delar i opinionsundersökningens protokoll. Den gängse historieskrivningen om opinionsundersökningen i Sverige har utgått ifrån ett tämligen teleologiskt synsätt på dess historia, där varken de förändringar som ledde till valprognosfunktionens dominans eller de funktioner den kunde ha innan dessa förändringar skedde har uppmärksammats.

Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mål att år 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet från 2006 års siffror. En sådan förändring kommer inte att ske av sig självt utan ett målmedvetet arbete kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken är att flera svenska städer har mer eller mindre långtgångna planer på att införa spårvagnstrafik.     Detta examensarbetes syfte är att utreda förutsättningarna för en spårvägsetablering i Västerås Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie samt intervjustudie. I den inledande litteraturstudien sammanställs allmän information avseende spårvägens utformning, anläggning, kostnader samt finansieringsmöjligheter. Den knyter även an till tidigare studier inom området för att tillvarata nyttiga erfarenheter. I fallstudien undersöks Västerås förutsättningar för spårvagnstrafik. Förutsättningarna används sedan till att upprätta ett systemförslag avseende ett stomlinjesystem för spårvagn med tillhörande drift- och investeringskostnader. I enkätstudien redogörs Västerås invånares inställning till ett hypotetiskt förslag om införande av spårvagnstrafik som en del av stadens kollektivtrafikssystem. Intervjustudien resulterade i att litteraturstudien kunde kompletteras med en i spårvagnsbranschen aktiv aktörs erfarenheter.   Vidare analyseras samtliga studier var för sig och sedan som en enhet. Slutligen presenteras våra egna slutsatser. / County and local traffic trade association Swedish Public Transport Association's goal by 2010 is to double the travel by public transport from 2006 years figures. Such a change will not happen by itself; a systematic effort will be required to create an attractive public transport. A more recent development of public transport is that several Swedish cities have more or less advanced plans to introduce trams.This thesis work aims to investigate the preconditions of a tram establishment in Västerås. The work is divided into literature study, case study, questionnaire survey and interview. The initial literature study summarizes general information regarding light rail design, construction, costs and financing options. The study also ties in with previous studies in the area to gain useful experience. The case study examines Västerås conditions for trams. The conditions are then used to establish a system proposal of a line system for tram with the associated operational and investment costs. The questionnaire study describes Västerås residents attitudes to a hypothetical proposal for the introduction of light rail transit as part of the city's public transport system.  The interview study resulted in the literature study being supplemented by experiences from an active actor within the tram industry. The thesis analyzes all of the studies individually and then as a unit. Finally, the authors’ own conclusions are presented.