Relationer i leverantörskedjor, långsiktiga företagsrelationer och samarbete mellan företag är områden som ges alltmer fokus från såväl företagsvärlden som vetenskapen. Forskningen visar att relationerna mellan företagen har blivit djupare och att man samarbetar i större utsträckning med såväl leverantörer som kunder. Det är inte längre enskilda företag som står i fokus, utan hela kedjor av leverantörer samarbetar för att skapa en produkt till slutkunden. Studier om leverantörskedjor och företagsrelationer har dock i stor utsträckning varit kvantitativa och personperspektiv saknas. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur individer som arbetar med företagsrelationer upplever dessa relationer och att relatera till teorier om relationer i leverantörskedjor och företagsrelationer kopplat till främst det logistiska fältet. I denna studie har tre kvalitativa intervjuer genomförts och empirin från dessa har sedan jämförts med teorier om formalisering, interpersonella relationer, relationer i leverantörskedjor och relationsskapande. Intervjupersonerna och forskarna har stora likheter i tankarna kring till exempel hur relationer och samarbete definieras, vikten av tillit och ärlighet, samt individens roll i företagsrelationen. Frågetecken väcks dock om hur teorin kontra empirin beskriver inledningen av samarbetet, samt till viss del vad långsiktiga relationer innebär.

När en stor aktör definierar krav på hållbarhet, så måste även små och medelstora företagförhålla sig till dessa för att vara konkurrenskraftiga. Leverantörskedjor är ofta komplexakedjor med flera olika intressenter med olika åsikter och värderingar, och ju fler nivåer enkedja har, desto mer komplexa blir processerna i kedjan. I en kedja med olika tolkningar avvad hållbarhet är, försöker småföretag att minska kostnader, bygga relationer och samtidigtanpassa sig till en aktör som strävar efter att bli mer hållbar, vilket innebär att komplexitetenökar ännu mer. Syftet med denna studie är att identifiera vilka typer av problem, relaterade tillhållbarhet, som finns för småföretag att hantera i en leverantörskedja, och med teorier omhantering av hållbara leverantörskedjor och wicked problems, analysera hur dessa problemuppfattas och hanteras. Med en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuerintervjuades fyra olika småföretag i norra Sverige som alla är en del av en leverantörskedjamed en stor aktör. Tematisk analys användes för att sortera empirin. Resultatet visar att det ärsvårt att definiera vad hållbarhet betyder, att det finns utmaningar i att balansera ekonomiskaöverväganden och hållbarhet, att det inte finns några tydliga hållbarhetskrav inomleverantörskedjan samt att samarbetet kring hållbarhet inom leverantörskedjan är lågt.Framtida forskning skulle kunna ge uppmärksamhet åt potentiella strategier och modellersom främjar samarbete inom leverantörskedjor med syfte att bli mer hållbara. Nyckelord: Hållbarhet, leverantörskedjor, småföretag, wicked problems

Informationssystem har fått en allt större betydelse för området hållbarhet och inom utvecklingen av hållbara leverantörskedjor. Informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) är ett väsentligt verktyg för att verksamheter ska kunna arbeta hållbart. Denna studie undersöker hur hållbarhet påverkar informationssystemens roll i leverantörskedjor och dessutom förstå hur affärsvärde främjas i samband med att verksamheter förhåller sig till hållbara affärsaktiviteter.  Studiens resultat baseras från olika arbetsroller i olika branscher vars organisation har en betydande roll i leverantörskedjor. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att hållbarhetsarbete påverkar informationssystem i och med att det förändrar hur verksamheter arbetar i sina leverantörskedjor. Att utgå från att informationssystem är en typ av arbetssystem påvisar resultatet att det är olika delar av informationssystem som påverkats. Verksamheter är tvungna att svara på förändring eftersom att en större efterfrågan på att arbeta hållbart hela vägen har ökat från konsumenter och intressenter.Detta leder till att verksamheter behöver utvärdera sin leverantörskedja och dokumentera hur informationssystem påverkar social, ekonomisk samt miljömässiga hållbarhetsaspekter för att kunna förbättra sina affärsaktiviteter. Hållbar utveckling är ett nytt område som har börjat appliceras inom IS dock behöver det betraktas som en ny dimension vid utvärdering av informationssystem. / Information systems has gotten a bigger role in the field of sustainability and in the development of sustainable supply chains. Information systems (IS) and information technology (IT) is an essential tool for businesses to work sustainably. This study researches how sustainability affects the role that information systems have in supply chains and how business values can be promoted in connection to businesses attitudes towards sustainable business activities.  This study's result is based on different work roles in different industries where the organization has an important role in the supply chain. The data collection took place via semi-structured interviews. The results show that work with sustainability affects information systems since businesses change the way they work in their supply chains. Assuming that information systems is a type of work system the results show that different parts of the information system are affected. Businesses have to respond to change because a greater demand for working sustainably all the way has increased from consumers and stakeholders. This leads to businesses having to evaluate their supply chain and document how information systems affect social, economic and environmental sustainability aspects in order to improve their business activities. Sustainable development is a new area that is starting to apply in IS but it needs to be seen as a new dimension in evaluation of information systems.

Få människor i dagens samhälle har undkommit vetskapen om att vår miljö håller på att förändras. Redan 1987 kom organisationen World Commission on Environment and Development ut med en varning om att miljön försämras just på grund av hur mänskligheten agerar. Det finns många faktorer som bidragit till människans påverkan på klimatet. En av dessa faktorer är leverantörskedjor och hur organisationer strukturerar och förhåller sig till dessa. Ett företag med omfattande leverantörskedja är PostNord och de står inför många utmaningar i området liksom många andra logistikföretag. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur informationssystem kan bidra till arbetet att skapa en miljömässigt hållbar leverantörskedja. Forskningsfråga: Hur används informationssystem i logistikföretag för att uppnå målet att skapa mer miljömässigt hållbara leverantörskedjor? Teorin som används i denna uppsats är modellen Green IT Readiness som utvecklats med tanken att mäta hur väl ett företag arbetar med och är öppen för användningen av miljömässigt hållbar IT. Modellen går att brytas ner i fem olika komponenter. Utifrån detta har en dokumentanalys och tre intervjuer genomförts med anställda hos PostNord för att samla empiri. Dessa har sedan analyseras utifrån den angivna modellen. Sammanfattningsvis syns det i empirin att logistikföretaget PostNord arbetar med informationssystem i sin leverantörskedja i förhållande till aspekterna i Green IT Readiness. Baserat på empirin kan man se att informationssystem används mycket hos PostNord för att påverka leverantörernas attityd kring hållbarhetsarbetet. En annan aspekt som är värd att nämna kring PostNords användning av informationssystem i det här syftet är att många av de beslut som tas inte går att automatisera helt och hållet. Ett annat centralt tema som verkar framkomma i empirin är att informationssystem används hos PostNord för att skapa centraliserad styrning av hållbarhetsarbetet i leverantörskedjan. I denna forskning blir det tydligt att logistikföretaget PostNord har ett flertal sätt att använda sig av informationssystem för att skapa mer miljömässigt hållbara leverantörskedjor.

No description available.

Denna studie undersöker och jämför hur två företag, Ericsson och SAS, reagerar på förändrade förutsättningar på sina respektive marknader till följd av makroekonomiska kriser. Studiens övergripande syfte är att utforska och jämföra hur företag med olika verksamhet och affärsmodell påverkas av störningar, samt hur arbetet för att navigera igenom störningar skiljer sig i praktiken. Genom en dokumentstudie som inkluderar årsredovisningar, organisationsdokument samt media och offentliga källor analyseras företagens hantering av resiliens i praktiken. Teoretiska perspektiv på organisatorisk resiliens och styrning från Haarhaus & Liening (2020), Duchek (2020), Edmondson (2002) och Wildavsky (1991) kompletterar analysen, med fokus på företagens proaktiva och reaktiva åtgärder för att upprätthålla lönsamhet och överlevnad. Resultaten ger insikter som är relevanta för företagsledare och forskare som försöker förstå hur organisationer navigerar genom förändring och osäkerhet. Denna studie visar att både Ericsson och SAS förefaller vara proaktiva och välinformerade företag innan de utsätts för störande händelser. Studien belyser vikten av att balansera proaktiv planering med flexibilitet för att öka företagens motståndskraft och säkerställa framgång i en ständigt föränderlig affärsmiljö.

Syfte: Genom ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor världen över har företag krav på sig att vara transparenta och visa hur de jobbar med hållbarhetsfrågor. Samarbete och kommunikation med leverantörer är en viktig faktor för att företag ska kunna få insikt i, och kunna påverka de processer som används av dess leverantörer. Fokus ligger på skogsindustrin för att den är en av få industrier i Sverige som redovisar en positiv påverkan på klimatet. Studien syftar därför till att skapa förståelse för relationshanteringens roll i upprättandet av en hållbar leverantörskedja inom skogsindustrin. Forskningsfrågan lyder: Hur styr företag inom skogsindustrin sina leverantörer med hjälp av relationshantering för att skapa en hållbar leverantörskedja? Metod: Studien har grundats på en kvalitativ metod med utgångspunkt i tolkning och analys av organisatoriska dokument som kompletterats med semistrukturerade intervjuer av tre personer som har insikt i inköpsprocessen på tre utvalda företag inom skogsindustrin.   Resultat och Slutsats: Studien visar att relationshantering har en stor roll i skapandet av en hållbar leverantörskedja inom den svenska skogsindustrin. Slutsatsen som kan dras från resultatet är att företag inom den svenska skogsindustrin arbetar på liknande sätt för att främja relationer till leverantörer och att detta bidrar till en ökad hållbarhet, även om företagen kan skilja sig åt i användning av metoder och prioritering av hållbarhetskriterier.  Examensarbetets bidrag: Arbetet bidrar med ytterligare argument för att företag genom en bra hantering av relationer till leverantörer kan påverka hållbarheten och göra mer hållbara val som gynnar såväl det egna företaget som omvärlden. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att se på den faktiska påverkan som relationshantering har på hållbarheten. Det tycks också intressant att gå djupare in på leverantörskedjan och studera relationshanteringens effekter på fler parter i leverantörskedjan, såsom underleverantörer.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöstyrning kan utformas av tillverkande företag i sina globala leverantörskedjor. För att uppfylla syftet togs två frågeställningar fram: [1] Hur används miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? [2] Vilka faktorer bör tas i beaktning vid utformning av miljöstyrning i globala leverantörskedjor inom tillverkningsindustrin? Metod – Studien är en fallstudie och består av kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och dokumentstudier. Användandet av flera datainsamlingsmetoder bidrar till en ökad validitet av insamlade data. Resultatet av den insamlade data jämfördes sedan med teorier inom området för att möjliggöra svar på frågeställningarna och ett uppfyllande av syftet. Resultat – Miljöstyrning kan användas på flera olika sätt för att påverka leverantören. Det är vanligt att företag förbjuder användningen av vissa material eller ämnen i sina produkter genom hela leverantörskedjan. Det har däremot visat sig svårare för företag att påverka sina leverantörers förhållande till miljöaspekterna. Miljöstyrning kan användas för att hjälpa leverantörer komma igång med hållbarhetsarbete genom nära samarbete. Miljöstyrning kan också användas för att styra leverantörerna att välja mer utsläppsvänliga produktionsmetoder, använda mer hållbara material eller öka vikten av att hållbarhetsarbete genom hela leverantörskedjan. Implikationer – Studien har fokuserat på hur företag kan använda miljöstyrning i sitt arbete för hållbarhet genom sina leverantörskedjor. Studiens resultat har framhävt aspekter som bör beaktas av företag vid användning av miljöstyrning av globala leverantörskedjor. I studien framkommer också skillnader runt om i världen som kan påverka miljöstyrningen. Resultatet kan användas som vägledning och understöd till företag som arbetar eller vill arbeta med miljöstyrning genom sina globala leverantörskedjor. Begränsningar – Studien baseras på ett fall vilket kan försämra generaliserbarheten. Empirin som samlas in kommer från fallföretaget och deras leverantörer vilket begränsar tillämpningen på andra företag eller verksamheter. Insamlade data kommer från ett fåtal leverantörer vilket begränsar bredden av studien och kan påverka tillämpligheten. Då resultatet utav studien kopplas till annan teori kan en fallstudie baserat på ett fall fortfarande vara representativt. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how environmental management can be designed by manufacturing companies in their global supply chains. To fulfill the purpose, two issues were raised: [1] How is environmental management used in global supply chains within the manufacturing industry? [2] What factors should be considered when designing environmental management in global supply chains in the manufacturing industry? Method – The study is a case study and consists of qualitative data collection in the form of interviews and document studies. The use of several data collection methods contributes to an increased validity of collected data. The results of the collected data were then compared with theories in the field to enable answers to the questions and a fulfillment of the purpose. Findings – Environmental management can be used in several different ways to influence the supplier. It is common for companies to prohibit the use of certain materials or substances in their products throughout the supply chain. On the other hand, it was proven more difficult for companies to influence their suppliers' relationship to environmental aspects. Environmental governance can be used to help suppliers get started with sustainability work through close collaboration. Environmental governance can also be used to guide suppliers to choose more emission-friendly production methods, use more sustainable materials or increase the importance of sustainability work throughout the supply chain. Implications – The study has focused on how companies can use environmental management in their work for sustainability through their supply chains. The results of the study have highlighted aspects that should be considered by companies when using environmental management of global supply chains. The study also reveals differences around the world that can affect environmental management. The results can be used as guidance and support for companies that work or want to work with environmental management through their global supply chains. Limitations – The study is based on one case, which may impair generalizability. The experience gathered comes from the case company and their suppliers, which limits the application to other companies or operations. Collected data comes from a few suppliers, which limits the breadth of the study and may affect applicability. By comparing the case study with previous theories, a single case study is still representative.

Growing environmental problems have led to increasing pressure on companies to improve their environmental performance. This means that also supply chains must become greener, which has contributed to new challenges when it comes to green collaboration and trust. Research has suggested marketing as a tool to tackle these challenges, but how to use marketing to address these concerns has yet to be explored further. The focus of this thesis is thereby to explore and clarify the possibilities to use green industrial marketing as a tool to meet these new supply chain challenges. In line with that, the overarching aim of the thesis is to explore and advance the understanding of green industrial marketing, with the underlying aim of merging the fields of green marketing and green supply chains. There is also the goal of contributing to companies’ knowledge about the field and thus possibly inspire improvements in green industrial marketing and green supply chain practices. These aims are met by answering two research questions. The first research question regards the practice of green industrial marketing, and how this practice has developed over time. The second research question revolves around what strategies, placing an emphasis on trust, can be identified in companies working in green industrial marketing and how these strategies can improve green supply chain collaboration. The literature review focuses mainly on green industrial marketing, with green marketing, the emergence of green business, industrial marketing, green supply chain management, green marketing strategies, and trust as associated theoretical fields related to green industrial marketing. The study is interpretive and qualitative with a focus on one industry, the Swedish textile service industry, during a 26-year time period. Three sub-studies have been combined to explore the phenomenon of green industrial marketing: a qualitative content analysis, a semi-structured interview study, and a minor case study. The results of this study can improve the understanding of green industrial marketing, both as a practice and theoretical area by describing the strategies, including strategies intended to build trust, that are practiced in markets. A typology of eight identified green industrial trust strategies have been developed. The study also contributes to discussion on the differences between industrial marketing and consumer marketing by clarifying the boundaries of green industrial marketing in relation to green consumer marketing. Among other things, the results of this study show that there is a greater relational focus in green industrial marketing compared to what exists in green consumer marketing. This study also contributes to a merger between the fields of green industrial marketing and green supply chain management by showing how green industrial marketing can contribute to improved collaboration within green supply chains in four ways. The first way is to convey different types of environmental information and green market positions, the second is to improve the integration and coordination of green supply chains, the third is to facilitate supplier evaluations, and the fourth is to build trust. / Växande miljöproblem har lett till ökad press på företag att förbättra sitt miljöarbete. Det innebär att även leverantörskedjor måste bli mer miljövänligt. Forskning har föreslagit marknadsföring som ett verktyg att tackla dessa utmaningar med, men har ännu inte fördjupat sig i hur man använder marknadsföringen för att ta itu med problemen. Fokus för denna avhandling är därför att utforska och klargöra möjligheterna att använda så kallad grön industriell marknadsföring som ett verktyg för att möta dessa nya utmaningar i leverantörskedjan. Det övergripande syftet med avhandlingen att utforska och främja förståelsen av grön industriell marknadsföring. Ett underliggande syfte att sammanföra forskning om grön marknadsföring och gröna leveranskedjor. Det finns också ett mål att bidra till företags kunskap om området och på så sätt inspirera till förbättringar av deras verksamheter. Dessa syften uppnås genom att svara på två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan handlar om praktiken av grön industriell marknadsföring och hur den har utvecklats över tid. Den andra forskningsfrågan kretsar kring vilka strategier, med tonvikt på tillit, som kan identifieras i företag som arbetar med grön industriell marknadsföring och hur dessa strategier kan förbättra grönt samarbete i leverantörskedjan. Resultaten från den här studien kan förbättra förståelsen av grön industriell marknadsföring, både som praktik och teoretiskt område, genom att beskriva de strategier, inklusive strategier avsedda att bygga tillit, som praktiseras på marknader. En typologi med åtta identifierade gröna industriella tillitsstrategier har utvecklats baserad på tidigare litteratur och företagens praktik. Studien bidrar också till diskussion om skillnaderna mellan industriell marknadsföring och konsumentmarknadsföring. Resultaten visar bland annat att det finns ett större relationellt fokus inom grön industriell marknadsföring jämfört med vad som finns inom grön konsumentmarknadsföring.