<p>Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter.</p><p>Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga <em>var</em> i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga <em>hur</em> användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen.</p><p>Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: <em>att tidigt involvera användarna</em>,<em> att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna</em>, <em>att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till</em>, <em>att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart.</em> Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.</p>

Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter. Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga var i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga hur användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen. Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: att tidigt involvera användarna, att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna, att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till, att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart. Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.

<p>Rapporten innehåller en presentation av aspekter som medför att användarnas</p><p>krav återfinns i systemen. Rapporten innehåller dessutom en empirisk utvärdering om databassystem möter användarnas behov.</p><p>Det som framkommer av rapporten är att användarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det är främst de icke funktionella kraven som inte möter användarnas behov. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning</p>

Abstract This paper discusses how system development methods today support communication between system developers and their customers and end users. Today there are many system development methodologies with different aims and emphases. It is difficult, however, to find among these methods those who promote good and effective communication with customers because so many of these are very technically rooted and not as much directed towards the soft aspects of systems development - i.e. Human aspects. Our own experiences tells that a simple interview can be initialized without us having an idea what to ask the customer about or how to structure it up - nonetheless it’s done, but the outcome is just chance. This is however not an effective way to work. Yes! We do the interview, but the implementation is another issue!   By interviewing established system developers and looking into different system development methods, the aim with this work was to find out how well these methods aid the communication between developers and their customers or end users. The result of this paper shows that there is a need to ingrain communication in system development methods to support the dialog between developers and customers. There were also suggestions considering the development of communication tools which may be a solution to this problem.   With this paper we mean to put the spotlight on this particular area to hopefully push the issue further.       Key words: System development methods, communication, system developers, customers, end users. / Sammanfattning   Denna uppsats diskuterar hur systemutvecklingsmetoder idag stöder kommunikation mellan systemutvecklare och deras kunder och slutanvändare. Idag finns det mångfaldiga systemutvecklingsmetoder med olika syften och inriktningar. Det är dock svårt att hitta bland dessa, dem som söker främja en god och effektiv kommunikation med kund. Detta eftersom många av dessa är väldigt tekniskt rotade och riktar sig inte i lika stor grad mot de mjuka delarna av systemutveckling – dvs. de mänskliga aspekterna. Vår egen erfarenhet säger att en enkel intervju med en kund kan påbörjas utan att vi har en aning om vilka frågor vi ska ställa eller hur den ska struktureras. Ändå genomförs den. Fast resultatet är bara chansning! Detta är dock inte ett effektivt sätt att arbeta på. Att arrangera en intervju är inte svårt, men att genomföra den är en annan fråga!Genom att intervjua etablerade systemutvecklare och undersöka olika systemutvecklingsmetoder, är syftet med detta arbete att ta reda på hur väl dessa metoder stödjer kommunikationen mellan utvecklare och deras kunder eller slutanvändare. Resultatet av denna uppsats visar att det finns ett behov av att inkorporera kommunikation i systemutvecklingsmetoder för att stödja dialogen mellan utvecklare och kunder. Det fanns också förslag kring utvecklingen av något slags kommunikationsverktyg för att förebygga denna sorts problem. Avsikten med denna uppsats är att sätta fokus på detta område för att förhoppningsvis driva frågan vidare.Nyckelord: Systemutveckling metoder, kommunikation, systemutvecklare, kunder, slutanvändare.

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som medför att användarnas krav återfinns i systemen. Rapporten innehåller dessutom en empirisk utvärdering om databassystem möter användarnas behov. Det som framkommer av rapporten är att användarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det är främst de icke funktionella kraven som inte möter användarnas behov. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning

Affärssystem är ett fenomen som genomsyrar den moderna organisationen genom att vara en länk mellan dess olika avdelningar. Att införa ett affärssystem medför en förändring av människors arbetssätt. Det finns mycket forskning och flera teorier om hur ett affärssystemsprojekt bör genomföras för att minimera riskerna som förändringen medför. Fokus på merparten forskning och teoribildning grundar sig emellertid i framgångsfaktorer för planering och införande av affärssystem, vilka ofta begränsas till projektteam och ledningens roller. Detta trots att slutanvändaren är den huvudsakliga mottagaren av produkten - affärssystemet - samt att de missnöjen som uppstår i själva verket härrör från slutanvändarnas sida. Det saknas forskning kring hur slutanvändarens roll kan och bör beaktas i hela affärssystemsprojektet från ett användbarhetsperspektiv. Med andra ord, vad det är som bidrar till att ett affärssystem blir accepterat snarare än förkastat av sina slutanvändare, vilket har gett syftet med denna uppsats - att identifiera dessa faktorer. I syfte att framställa faktorerna som leder till acceptans av affärssystem från ett användbarhetsperspektiv, har utifrån tidigare forskning kring affärssystem framställts en analysmodell. Denna analysmodell framställer en rad faktorer som ses potentiellt bidragande till acceptans. Relevansen som hos dessa faktorer har prövats i en enkätundersökning riktad mot slutanvändare inom olika företag och branscher. Även om enkätundersökningens räckvidd och totala svarsmängd begränsades av den rådande pandemin i landet och omvärlden, gavs av respondenterna empiriska bevis på att acceptansen av affärssystem till stor del bygger på slutanvändarnas attityd. Denna attityd i sin tur har visat sig påverkas positivt och negativt av ledningens agerande. Slutanvändare som fick möjlighet att påverka affärssystemsprojektet och hade en närmare relation till ledningen beskrev ett positivare porträtt av vad affärssystemet innebar för dem. Vidare förekommer att kunskapsnivå och kunskapsvariation är långt viktigare än utvecklad expertis inom en specifik domän. Genom att se dessa tre faktorer, attityd, ledningens agerande och kunskapsnivå som en utgångspunkt, kan framtida forskning eventuellt vidareutveckla användbarhetsperspektivet för utökad acceptans av affärssystem.

<p>Många författare har skrivit hur viktigt det är att ha med användarna i systemutvecklingsprocessen. För att användarna ska kunna vara med, krävs det att de först identifieras. En grupp av användare som är väldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten på systemet kommer att bli är slutanvändarna. Det är denna grupp som måste identifieras. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvändarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda riktlinjerna. Denna undersökning har genomförts mestadels med intervjuer och litteraturstudie.</p><p>Resultatet som erhållits, visar att identifiering av slutanvändarna i början på utvecklingsprocessen görs genom att använda tre generella riktlinjer. Dessa riktlinjer är intervjuer, brainstorming och observationer. Fördelen med dessa är att de flesta kan bli hörda och nackdelen med dessa är att de tar ganska lång tid att genomföra.</p>

Många författare har skrivit hur viktigt det är att ha med användarna i systemutvecklingsprocessen. För att användarna ska kunna vara med, krävs det att de först identifieras. En grupp av användare som är väldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten på systemet kommer att bli är slutanvändarna. Det är denna grupp som måste identifieras. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvändarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda riktlinjerna. Denna undersökning har genomförts mestadels med intervjuer och litteraturstudie. Resultatet som erhållits, visar att identifiering av slutanvändarna i början på utvecklingsprocessen görs genom att använda tre generella riktlinjer. Dessa riktlinjer är intervjuer, brainstorming och observationer. Fördelen med dessa är att de flesta kan bli hörda och nackdelen med dessa är att de tar ganska lång tid att genomföra.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om lagring av data i smarta hem och i samband med användning av molntjänster.De huvudproblem som tas upp är:•Datahantering i smarta hem.•Vad användarna kan förvänta sig av smarta hem-enheter när det kommer till integritet och tillförlitlighet.•Om det finns någon lösning för förbättrad integritet i ett smart hem.Uppsatsen förklarar hur tillverkaren (företagen) hanterar riskerna i privatlivet för den nästan omedvetna slutanvändaren och innehåller en enkätundersökning samt en intervju om datainsamlingsmetoder.Företagen som arbetar med IoT produkter har tydlighet och transparens när det kommer till vilken data deras produkt(er) samlar in och dessa finner man i deras villkor (ex. privacy statements, privacy policy, terms of service/use och andra dokument). Därför är det viktigt att (blivande) användare läser avtalen noga innan denne börjar använda sig utav produkten eller tjänsten. Dessa villkor kan komma att ändras och uppdateras så därför är det viktigt att användaren läser igenom dem igen ifall leverantören skickar ut de vid ett senare tillfälle. Större delen av produkterna använder sig av molnet vilket innebär en integritetsrisk för kunden då dennes data är lättare för andra att nå än kunden själv, beroende på vilken data som sparas. Att placera sensorer i hemmet behöver inte bara generera en stor mängd personlig data men kan också generera känslig data (vilket också går att generera genom att korrelera olika sorters data). Alla produkter kommunicerar krypterat med varandra och därefter dekrypteras data vid lagring i molnet. Produkterna genererar mängder med data och dessa data kan användas i syfte till riktad marknadsföring till kunden t.ex. olika försäkringspremier. UPECSI är en lösning som har hittats, vilket är en tjänst som möjliggör för slutanvändaren att välja vilken data som sparas i molnet. / This essay is about storage of data in smart homes and connection with the usage of cloud technology. The main issues covered are:•Data usage in smart homes. •What privacy and reliability the users can expect from the smart home devices.•If there’s any solution for improved privacy in a smart home.The essay explains how the manufacturer manages the risks of privacy to the end user and includes a survey and an interview for data collection methods.Companies that provide IoT products have clarity and transparency when it comes to what data their product(s) gathers and these can be found in their terms (eg. privacy statements, privacy policy, terms of service / use and other documents). Therefore it’s important that the (future) users read them carefully before use of product. The companies also think it's important to audit with the customer (eg. if terms changes) and therefore it’s also important for the user to double-check the new terms. Most of the products make use of the cloud, which means a privacy risk (depending on which data is stored) for the customer because it’s easier for other actors to reach their data than directly from the customer. Placing sensors in the home not only can generate a large amount of personal data, but also sensitive data (which also can be generated by correlating various types of data). All products communicate encrypted with each other but decrypts data when it’s stored in the cloud. The products generates big data, and these data can be used for target marketing or e.g. different insurance premiums. UPECSI is a solution that has been found through literature, which is a service that enables the end-user to choose the data that is stored on the cloud.