Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling. Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande. Ett bra beslutsstödsystem ställer krav på att informationsbehoven matchas utifrån användarna samt att informationen uppnår en hög informationskvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats inom ämnet informatik är att undersöka hur informationsbehoven och informationskvaliteten påverkar valet av ett beslutsstödsystem ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsen är vinklad ur ett användarperspektiv. Val av fallverksamhet är Skövde Kommun som är en organisation inom den offentliga sektorn. Utifrån kvalitativa intervjuer med potentiella användare till ett beslutsstödsystem har en kartläggning av informationsbehov och krav till ett system frambringats. Den empiriska undersökningen har också bidragit till en kartläggning av behoven för att systemet ska uppnå en god informationskvalitet. Användarinvolveringen, vilken har innefattat en involvering av de framtida användarna av ett beslutsstödsystem i den empiriska undersökningen, har varit en betydelsefull del under fallstudien. Det framgår i undersökningen att respondenterna har behov och krav gällande hur de själva ska kunna hantera och behandla information utifrån egna intressen och anpassningar i systemet. Det framgår också att systemet ska vara användbart och matcha de krav som uttryckts för att uppnå en informationskvalitet. Jag kan identifiera att användarinvolvering och användbarheten är faktorer respondenterna lägger stor tonvikt på för en lyckad systemutveckling. Det framgår även i den empiriska undersökningen att respondenterna har ett behov av att kunna jämföra data utifrån olika perspektiv och ändmål inför beslutsfattande gällande E-tjänsteutveckling.

 I ett systemutvecklingsprojekt är kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan. Resultatet av undersökningen påvisar att systemförvaltningsarbetet gällande krav till stor del sker ad hoc, medans litteraturen förordar ett kravhanteringsarbete som kan liknas det som rekommenderas i systemutvecklingsteorin.

Uppsatsen belyser vilka delar i en kravinsamling som idag ligger till grund för att skapa ett adaptivt användargränssnitt (UI) inom e-handel. För att förstå adaptivitet, i relation till UI, krävs en förståelse av kontext. Definitionen av kontext baseras på vetenskapligt granskade artiklar och förhåller sig mot en kvalitativt insamlade empirin. Den grundar sig i utvecklarens perspektiv och utgår från intervjuer och dokumentanalys. Kontexten kommer i stor utsträckning baseras på vilken enhet användaren brukar, men också vilka potentialer som kontexten har för användarupplevelsen. Det finns adaptiva element som lyfts i kravinsamlingen redan idag, men de tenderar att försvinna i dokumentationen. Således behövs ett nytt sätt att arbeta med kravinsamlingen så att kontextuell påverkan inte glöms bort. Uppsatsen ämnar att fungera som en prospektiv studie som kan ligga till grund för framtida studier inom området.

Agile development methods have been debated a lot recently and are considered to be a hot topic in the research world. They were created as a counterpart to the more traditional methods that are considered too inert and inflexible for dynamic markets. Agile methods are characterized by iterative, flexible and customer proximity approaches, where focus lies within individuals, interactions and communication. Requirement elicitation, the initial stage of a project, is considered to be the most communication intense part of requirement engineering. During requirement elicitation, there are a lot of stakeholders to consider and effects of the human factor, like people's different values, competences and opinions, are inevitable. The aim of this study was to investigate how social factors affects a smaller IT-company and its requirement elicitation process. At the time of this study, the company were rather new to the agile way of working and was experiencing some difficulties with their requirement elicitation. By working with methods such as observations and interviews, factors affecting their elicitation process was mapped out, where social factors were identified as the most crucial ones. By using theories such as Communities of Practice, it was clear that different social groups at the company affected the communication and knowledge sharing during requirement elicitation. To have a more successful requirement process, it was necessary for people to understand each other and being able to share knowledge between CoP:s. The study showed that boundary processes and bridges between different CoP:s were a crucial part for making this happen.

Denna kandidatuppsats behandlar synen på användarmedverkan vid kravinsamling hos projektledare i svenska IT-företag. IT-system kan bidra med mycket positivt i en verksamhet - om det görs på rätt sätt efter användarens krav. För att få in användarnas krav behövs användarnas medverkan: användarmedverkan. Det råder dock en oklarhet i om användarmedverkan vid kravinsamling bidrar med positiv inverkan på IT-projekt eller inte. Denna kandidatuppsats syfte är att försöka reda ut denna oklarhet genom vår metod som innebär att intervjua projektledare på svenska IT-företag vars standardsystem konfigureras efter användarens krav. Utifrån dessa intervjuer försöker vi få fram de positiva såväl som negativa sidor med användarmedverkan vid kravinsamling enligt de intervjuade projektledarna. Vidare vill vi också reda ut vilken roll användarna egentligen har vid kravinsamlingen samt huruvida påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling kan förutses - redan innan ett projekt har börjat. Med detta menas huruvida projektledarna redan innan projektet påbörjats, vet om användarmedverkan vid kravinsamling kommer ha positiv utgång på projektet eller inte. Kandidatuppsatsen lyfter fram hur dagens projektledare ser på användarmedverkan vid kravinsamling och dess positiva och negativa effekter. Projektledarna får också ta ställning till möjligheter och problem som presenterats i teori. Kandidatuppsatsen bygger på nämnda teori som främst består av vetenskapliga artiklar med inslag av litteratur. Jämförelser mellan nämnda teori och de intervjuade projektledarna visar på en överlag samstämmande syn på användarmedverkan vid kravinsamling i både teori och intervjuer. Respondenterna sinsemellan och teorin tycks vara väl överens om framförallt vilka positiva effekter som finns med användarmedverkan vid kravinsamling. Exempelvis är samtliga överens om att användarmedverkan i kravinsamlingsprocessen leder till bättre och mer precisa krav. Respondenterna skiljer sig samtidigt från teorin på vissa områden, exempelvis när det kommer till synen på extra resurser för att ha användarmedverkan. Det visar sig också att respondenterna menar att det går att förutse påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling under förutsättningen att det finns kompetenta och villiga användare. / Our Bachelor Thesis in Informatic discusses the view on user-participation seen through the perspective of project managers at Swedish IT-companies. IT-systems can offer a lot of positive things in a workplace - if it is done properly after the user’s requirement. To gather user’s requirements, one needs the users to participate: user-participation. However, there is some obscurity whether user-participation in requirement gathering has a positive influence on IT-projects or not. This Bachelor Thesis in Informatic aim is to bring clearness into this problem by using our method, which contains interviewing project managers at Swedish IT-companies that have standard systems that they configure based on user requirements. Based on these interviews, we try to bring out the positive and negative aspects of user-participation in requirement gathering according to the interviewees. We also aim to find out what roles the users have during requirement gathering. We also want to know whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering on beforehand. By this we refer to whether the project managers know the outcome of user-participation in requirement gathering, even before the project has started. Our Bachelor Thesis in Informatic brings out how project managers view user-participation in requirement gathering and the positive and negative effects of it. The project managers also get to take a stand to the possibilities and problems that are presented in theory. The Bachelor Thesis in Informatic is built upon this theory that contains mainly of scientific papers, with some elements of literature. A comparison between the presented theory and the interviewed project managers shows an agreed view on user-participation in requirement gathering, both in theory and in interviews. The interviewees and presented theory share the same view especially about the positive aspects with user-participation in requirement gathering. For example, they all agree on that better and more precise requirements is a positive aspect of user-participation in requirement gathering. However, the interviewees and presented theory have some differences in their point of view. One example is the view on the need of additional resource costs to have user-involvement. Regarding whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering, the interviewees argue that it is possible, if one has qualified users. / User-participation User Requirement Requirement-gathering

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad. Detta är då grunden till vår frågeställning, kraven kommer åtskilliga gånger på en pallplats över anledningar till att projekten misslyckas och de agila metoderna som tagits fram för att främja den komplexa världen men inte beskriver hur dessa skall tas in. Vår frågeställning för studien är därför; Hur hanteras kravinsamlingen inom de agila systemutvecklingsprojekten? För att söka svaret på frågeställningen inleddes arbetet med att skapa en bred teoretisk grund, detta dels för att förbättra vår kunskap samt för att inneha så mycket kunskap som möjligt för nästkommande steg i arbetet, den empiriska studien. Den empiriska studien gjordes då vi anser att svaret kräver inblick utifrån yrkesaktiva som dagligen arbetar med fenomenet. Denna studie bestod av sju semi-strukturerade intervjuer där samtliga personer besitter en gedigen bakgrund inom yrket. Det insamlade materialet utgjorde ett underlag för analysen där tolkningar stod till grund för slutsatsen vilken besvarar frågeställningen. Resultatet av studien visar på att en rad av olika arbetssätt används i praktiken för insamlingen av krav. Något som påvisades av de som intervjuades under den empiriska studien var att i dagens utvecklingsprojekt är det en oerhört viktig aspekt för kravinsamlarna att förstå kundens processer. Både för att veta vilka frågor de skall ställa men även för att själva få klarhet i hur de skall kunna hjälpa kunden. Att merparten av de agila systemutvecklingsprojekten startas med en fast budget samt en fast tidsplan skalar av leverantörernas möjligheter att vara flexibla gentemot kundens nya önskemål i form av löpande krav. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:</p><ul><li>Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem</li><li>Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen</li></ul><p> </p><p>Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.</p><p>De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen.</p><p>Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag.</p><p>Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.</p>

<p>Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin.</p><p>Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats.</p>

<p>När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser.</p><p>Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav. Arbetet täcker även vilka intressenter som är inblandade när krav prioriteras och vad som händer med kraven som inte ska realiseras.</p><p>Dagens företag använder få standardmetoder för att prioritera krav. Drivfaktorn för att realisera ett krav är kostnaden eller tiden som belastar kravet. Kunden är ägaren av systemet och därför brukar kunden ha det sista ordet när det gäller att bestämma vilka krav som skall realiseras och vilka krav som faller bort.</p>

Denna uppsats avser att undersöka om systemutvecklingsmetoderna RUP och Prototyping kan komplettera och kombineras med varandra. Vidare avser uppsatsen att undersöka hur de fungerar i praktiken men också hur UML och Prototyping kan visualisera och säkra kravlistan för processtyrning inom läkemedelsindustrin. Fallstudien som denna uppsats innehåller är gjord på ett läkemedelsföretag i Sverige. Vid tillverkning av läkemedel användes olika former av pappersbaserad dokumentation som signeras manuellt. Företaget har idag bland annat ingen kontroll över om signeringen utförs under eller efter tillverkningen och enligt GMP strider detta mot de regler och lagar som styr läkemedelstillverkningen. För att hitta de krav användarna ställer på ett kontrollstyrningssystem har både observationer och intervjuer utförts på plats.