Uppsatsen belyser vilka delar i en kravinsamling som idag ligger till grund för att skapa ett adaptivt användargränssnitt (UI) inom e-handel. För att förstå adaptivitet, i relation till UI, krävs en förståelse av kontext. Definitionen av kontext baseras på vetenskapligt granskade artiklar och förhåller sig mot en kvalitativt insamlade empirin. Den grundar sig i utvecklarens perspektiv och utgår från intervjuer och dokumentanalys. Kontexten kommer i stor utsträckning baseras på vilken enhet användaren brukar, men också vilka potentialer som kontexten har för användarupplevelsen. Det finns adaptiva element som lyfts i kravinsamlingen redan idag, men de tenderar att försvinna i dokumentationen. Således behövs ett nytt sätt att arbeta med kravinsamlingen så att kontextuell påverkan inte glöms bort. Uppsatsen ämnar att fungera som en prospektiv studie som kan ligga till grund för framtida studier inom området.

I denna uppsats utvecklades designprinciper som stödjer adaptivitet och hur det bidrar till en positiv användarupplevelse. Detta är ett område som är aktuellt eftersom adaptivitet är en alltmer konkurrerande teknik för överlevnad i en digital transformation där även användarupplevelsen blir central för värdeskapande i adaptiva tjänster. Detta med stöd i vetenskaplig litteratur om designprinciper, artificiell intelligens, adaptivitet, användarupplevelse och användargränssnitt. Vidare användes en användarcentrerad metod (Design Science Research Methodology) för framtagandet av en förbättrad artefakt av Leos Leklands webbgränssnitt med fokus på den adaptiva funktionaliteten. För detta nyttjades semistrukturerade intervjuer samt think-aloud tester med sju respondenter som utgjordes av Leos Leklands kundgrupp (föräldrar med barn mellan 1-10 år). Detta för att således fånga användarnas uppfattningar om vad som blir viktigt inom adaptivitet för en positiv användarupplevelse som slutligen, tillsammans med teori, gav grunden för utvecklandet av designprinciperna. Resultatet visade att samtliga respondenter var positiva till adaptivitet och att det därmed är något som värdesattes högt vad gäller effektiv navigering och personalisering som bidrog med känslor som nöjdhet, glädje, uppskattning och att känna sig uppmärksammad och sedd. Detta reducerade känslor som irritation och frustration, något som är vitalt för positiva användarupplevelser.   Vidare slutsatser visade att detta i huvudsak har sin grund i igenkänning av användarens geografiska placering, anpassning av navigationsstrukturen så att huvudsakliga användarmål för den unika användaren placeras högre i navigationsstrukturen och en appliceringen av en sökfunktion där adaptivitet nyttjas för enkel navigering till icke-rutinmässiga uppgifter. Att undvika för integritetskränkande personliga annonser och att graden samt värdet av adaptivitet kan styras av hur generell eller unik informationen är för användaren framkom som viktigt för goda användarupplevelser. Detta likväl som att nyttja användardata för användarspecifika prisförslag och att adaptivitet kan vara lämplig där användarkonton är möjliga. Slutligen landade studien i att det är viktigt att eftersträva en balans mellan effektivitet och integritet.

Tidigare forskning om tillämpning av flexibilitet vid krigföring beskriver adaptivitet till motståndaren och operationsmiljön som en framgångsfaktor. Genom flexibel anpassning till aktuell kontext kan motståndaren vilseledas och exploateras för att uppnå synergieffekter. I relation till specialförband och specialoperationer tillskrivs flexibilitet avgörande betydelse för att hantera strategiska beroendeförhållanden och krav på dold rörelse i högriskmiljöer. Likafullt är tidigare forskning i huvudsak beskrivande snarare än förklarande avseende betydelsen av specialförbandens förmågor som framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet. Studien bidrar till ökad förståelse genom att skapa och pröva ett teoretiskt ramverk över förekomsten av framgångsfaktorer för specialförbandens tillämpning av flexibilitet samt dess påverkan på framgång vid fysisk access. Ökad förståelse kompletterar befintlig teori om specialförband och specialoperationer med kunskap om två centrala teman, tillämpning av flexibilitet samt fysisk access. Genom deduktiv-hypotetiskmetod skapas ett analysverktyg som appliceras på fyra fall av specialoperationer. Studien bidrar till teori om flexibilitet, fysisk access och specialoperationer genom att identifiera och förklara framgångsfaktorerna adaptivitet, innovation, underrättelser och vilselednings betydelse för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för framgångsrik fysisk access. Resultatet av studien förklarar hur underrättelser kan förstås som dimensionerande för specialförbandens förmåga att proaktivt tillämpa flexibilitet.

Idag blir barn exponerade för mer information än någonsin tidigare och för att de ska lära sig att bedöma informationens trovärdighet är det viktigt att de lär sig data literacy från tidig ålder, vilket innebär grundläggande kunskaper om data och hur data kan tolkas. Studien har utgått ifrån en prototyp till ett lärandespel under utveckling, The Rescue of Dataville, som ämnar att lära mellanstadieelever data literacy. Spelprotypen innehåller i dagsläget fem minispel, och den här studien har undersökt de tre första minispelen. Studien har erhållit förslag till svårighetsnivåer som kan implementeras i dessa minispel, samt hur spelet kan bli mer adaptivt, där ett adaptivt spel kan anpassas efter individens förmåga och kunskaper istället för att användaren själv ska bedöma sin egna nivå. Frågeställningarna som studien undersökt är 1. Hur väl anpassade är de implementerade svårighetsnivåerna för mellanstadieelever? 2. Hur kan The Rescue of Dataville bli mer adaptivt? För att besvara frågeställningarna har implementeringsförslag på svårighetsnivåer tagits fram, där en svårare nivå och en lättare nivå har implementerats i minispel 1-3. Orginaluppgifterna från spelprototyopen har behållits och utgör en medelnivå. Svårighetsnivåerna har sedan utvärderats genom användartester. För att implementera adaptivitet har ett introduktionstest beståendes av flervalsfrågor tagits fram för att avgöra användarnas kunskapsnivå och tilldela en svårighetsnivå utifrån resultatet på testet. Testet har liksom svårighetsnivåerna utvärderats genom användartester, där fem deltagare i åldrarna 10-12 år har deltagit. Användartesterna har evaluerats genom en tematisk analys där 12 olika teman konstruerades. Det mest avsevärda som temana visade var att introduktionstestet är för lätt för att fungera i adaptivt syfte, samt att några av svårighetsnivåerna inte skiljer sig tillräckligt från varandra svårighetsmässigt. På grund av studiens få deltagare går det inte att säkerställa att resultaten är generaliserbara på mellanstadieelever utan att göra en storskalig studie. Eftersom studien är en explorativ pilotstudie ämnar den att ligga till grund för fortsatt forskning och utveckling av The Rescue of Dataville.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Analyserna av de två gruppernas svar visade att lärandemiljön kräver beteendeförändringar som utmanar ledarskapet och ifrågasätter nuvarande strukturer och institutionella tänkande. Resultatet relaterades till senare forskning – i fokus stod de centrala tankarna kring vad som kännetecknar dynamiska lärandemiljöer och adaptivt ledarskap. Slutsatserna indikerade att lärandemiljön och beteendeförändringar påverkar nytänkandet och den kollektiva kunskapsutvecklingen – och aktualiserar ett förändrat sätt att tänka och förstå ledarskap. / Theories on knowledge development, adaptation and innovation have connections to transforma-tional leadership and recent military research on contemporary warfare. The thesis explores the learning environment, and describes the behavioural changes that supports and fosters dynamic thinking and adaptive problem-solving in a military organization. In a survey, two groups of lead-ers conceptions of the Swedish Armed Forces (SwAF) prerequisites where compiled and com-pared. The survey consisted of quantitative and qualitative methods. The results indicated leader-ship challenges within SwAF.

To a large extent, business-customer interactions are acted out on digital meeting places. When the possibilities for businesses to engage in face-to-face interactions decrease, relationship building and customer service becomes more of a challenge. Digital services are easily duplicated by competitors and with standardization of interfaces and products, customers tend to switch more frequently between providers. One area where the creation and maintenance of loyal customers appears to be highly relevant is the domain of e-banking. Studies have shown that by personalizing the experience for the user, customer loyalty can be enhanced. Existing methods of interface adaptation shifts the responsibility for the resulting user experience design from the designer to either the user or the system. However, research shows that handing over responsibility for the design to the user can damage the user experience. Furthermore, we argue that as long as computers cannot translate the meaning of what a human communicates, and understand the motivation that lies behind her actions, human designers and researchers need to own the responsibility for designing user experiences. Responsive web design differ from the concept of user responsiveness in the way that it is not truly responsive to the user but to the technical device that is used. Following a design science research methodology, this paper presents the development of a conceptual framework for user responsive user experience design (URUXD) that aims to strengthen the bond between user and provider by enabling a more relevant and personalized user experience. The conceptual framework introduces a way to design user responsive information systems that could be useful in domains where the user audience is large and diverse, as in the case of e-banking. A personalized user experience is enabled by transcending the current use of personas as design tools to also involve them in categorizing real-time users through the use of personas as mapping tools. Multiple persona sets are incorporated in the framework which gives the user experience designer the possibility of designing a holistic user experience for each persona set. The framework thus enables the incorporation of multiple GUI designs in an information system that is user responsive, without the risk of violating usability principles. / Interaktionen mellan företag och kund sker nuförtiden oftast på digitala mötesplatser. När möjligheten för företag att träffa kunden öga mot öga minskar blir det en utmaning att skapa nära affärsrelationer och förmedla bra kundservice. Med konkurrenter som enkelt kopierar digitala tjänster och med en standardisering av gränssnitt och tjänster tenderar kunder att oftare byta leverantör. Inom e-banking framstår därför skapande och upprätthållande av lojala kunder som högst relevant. Genom att personifiera användarupplevelsen kan kundlojaliteten förbättras. Befintliga metoder för gränssnittsadaption lämnar över ansvaret för den resulterande designen från designern till antingen användaren eller systemet. Men, om ansvaret för designen tilldelas användaren kan resultatet bli i en skadad användarupplevelse. Så länge datorer inte kan översätta meningen bakom vad en människa kommunicerar eller skapa en förståelse för en användares bakomliggande motivation till varför hen utför handlingar, måste mänskliga designers inneha ansvaret för designen av användarupplevelsen. Vidare skiljer sig responsiv webbdesign från konceptet användarresponsivitet i meningen att responsiv webbdesign inte är direkt responsiv mot användaren utan snarare mot den tekniska apparat som används. Genom att följa en design science forskningsmetodik utvecklades ett konceptuellt ramverk för design av användarresponsiva användarupplevelser (user responsive user experience design (URUXD)). Målet var att stärka bandet mellan användare och leverantör genom att möjliggöra en mer relevant och personifierad användarupplevelse. Det konceptuella ramverket introducerar ett sätt att designa användarresponsiva informationssystem vilket kan vara användbart i domäner där användargruppen är stor och heterogen, vilket är fallet för e-banking. En personifierad användarupplevelse möjliggörs genom att utöka det befintliga användningsområdet för designverktyget personas till att även inkludera dem som mappningssverktyg för att kategorisera användare i realtid. Multipla persona sets införlivas i ramverket vilket skapar möjlighet för designern att skapa en holistisk användarupplevelse för varje enskilt persona set. Det konceptuella ramverket möjliggör därigenom för multipla gränssnittdesigns för ett informationssystem som därmed blir användarresponsivt, utan att underminera principer för användbarhet.