We are currently living in an information society (also called the IT society) that began in the 1990s when the internet and computers began to grow and become more used. New technical products are constantly being developed, from analog to digital. Nowadays, mobile phones are devices that almost all people use and the business giants Apple and Google own the two most used operating systems for mobiles, iOS and Android, respectively. User experience (UX) design, together with the development of the internet, has played an increasing role in product development and companies are investing more and more in it. For UX designers, there are general design principles such as Nielsen's ten heuristics or Norman's Seven Fundamental Principles for Interface Design that should be followed when developing products, such as mobile applications. UX puts users in focus and takes into account the whole experience with a product. Companies often have their own design principles and Google and Apple are no exception. To develop user-friendly applications for their operating systems, their principles must be followed, and developers must understand what differences there are in the principles while also following general principles such as Nielsen's and Norman's. This thesis studies the differences between Apple's and Google's design principles, and leverages interviews and observations to investigate the user experience related to Spotify and Instagram. The applications are evaluated according to the companies' principles but also the general ones such as Nielsen's and Norman's. After analysis of the results, it can be seen that there are differences in the companies' principles, but there are also some similarities. Both Spotify and Instagram follow the principles and in cases where they are not followed, it is possible to refer to Nielsen's or Norman's principles. However, Spotify violates Apple's principle of gestures and uses it in a way that reduces the user experience in the app and this could also be seen from the observations. It is important that apps follow all principles to create a good user experience for all different types of users.

I denna uppsats utvecklades designprinciper som stödjer adaptivitet och hur det bidrar till en positiv användarupplevelse. Detta är ett område som är aktuellt eftersom adaptivitet är en alltmer konkurrerande teknik för överlevnad i en digital transformation där även användarupplevelsen blir central för värdeskapande i adaptiva tjänster. Detta med stöd i vetenskaplig litteratur om designprinciper, artificiell intelligens, adaptivitet, användarupplevelse och användargränssnitt. Vidare användes en användarcentrerad metod (Design Science Research Methodology) för framtagandet av en förbättrad artefakt av Leos Leklands webbgränssnitt med fokus på den adaptiva funktionaliteten. För detta nyttjades semistrukturerade intervjuer samt think-aloud tester med sju respondenter som utgjordes av Leos Leklands kundgrupp (föräldrar med barn mellan 1-10 år). Detta för att således fånga användarnas uppfattningar om vad som blir viktigt inom adaptivitet för en positiv användarupplevelse som slutligen, tillsammans med teori, gav grunden för utvecklandet av designprinciperna. Resultatet visade att samtliga respondenter var positiva till adaptivitet och att det därmed är något som värdesattes högt vad gäller effektiv navigering och personalisering som bidrog med känslor som nöjdhet, glädje, uppskattning och att känna sig uppmärksammad och sedd. Detta reducerade känslor som irritation och frustration, något som är vitalt för positiva användarupplevelser.   Vidare slutsatser visade att detta i huvudsak har sin grund i igenkänning av användarens geografiska placering, anpassning av navigationsstrukturen så att huvudsakliga användarmål för den unika användaren placeras högre i navigationsstrukturen och en appliceringen av en sökfunktion där adaptivitet nyttjas för enkel navigering till icke-rutinmässiga uppgifter. Att undvika för integritetskränkande personliga annonser och att graden samt värdet av adaptivitet kan styras av hur generell eller unik informationen är för användaren framkom som viktigt för goda användarupplevelser. Detta likväl som att nyttja användardata för användarspecifika prisförslag och att adaptivitet kan vara lämplig där användarkonton är möjliga. Slutligen landade studien i att det är viktigt att eftersträva en balans mellan effektivitet och integritet.

Chatbotar används idag i olika område, som utbildning, kundtjänst och vård, och harmånga fördelar. Inom kundtjänst kan chatbotar bidra till att spara tid och kostnader förföretag. För att chatbotar ska användas brett av användare måste de ge en njutbar ochnyttig upplevelse. Användarupplevelsen hos chatbotar kan undersökas ur olikaperspektiv. I det här arbetet syftar vi till att undersöka användarupplevelse hos tvåchatbotar som vi har implementerat på olika sätt och med olika tekniker. En avchatbotarna är regelbaserad och den andra är AI-baserad. Vi använde en enkät för attgenomföra den här undersökningen. 24 personer testade båda chatbotarna och sedanutvärderade dem ur ett pragmatiskt och hedoniskt perspektiv. Resultatet av den härundersökningen visar att AI-chatboten tillhandhåller en bra upplevelse och denbedömdes av deltagarna som uppfinningsrik och intressant. Å andra sidan fickdeltagarna inte en bra upplevelse med användning av den regelbaserade chatboten meninte en dålig upplevelse heller. När det gäller effektivitet är chatboten som använderAI-tekniker mycket effektivare än den andra. Att båda chatbotarna är identiska på allaegenskaper förutom tillvägagångsättet att implementera, kan man dra slutsatsen attimplementation påverkar användarupplevelsen.

This study aimed to evaluate how a website can be improved for a better user experience. The website this study evaluates belongs to a hair salon, which at the time of the study had a design that did not match the appearance of the salon. The problem was that the website did not justify the business of the salon. By using both qualitative and quantitative methods user needs and preferences could be identified to develop a prototype of a new website. The quantitative method used was a survey which provided answers about functionality and preferences. The qualitative method was a Think Aloud test, which was performed in the hair salon, the users were asked to talk about the atmosphere in the salon and compare it to the atmosphere of the website. With the data gathered through these methods we could compile a result and an analysis, which was used to develop a prototype. We found that users tend to value basic information about the hair salon in combination with factors which increase recognition and credibility. The empirical data on functionality and customer experience of the salon allowed us to develop a prototype that meetsuser needs. The aim of the prototype is to reflect the design of the salon on the web.

As a result of the emergence of new technological opportunities in the last decade, new digital oppor-tunities have been created. Social media is a relat-ively new phenomenon that has contributed to a greater interest in the world offered online. This study focus on Instagram and aims to create know-ledge and understanding of what it is that has con-tributed to it being the most used social media today. This study aspire to answer questions about which design elements and in what way information and content is structured on Instagram, and how it can contribute to its increased use. To answer the ques-tions, a method combination of qualitative and quantitative research was used and a questionnaire was created to collect empirical data. A content ana-lysis was used to examine the collected empirical data. The result indicates that design elements that offer the user the opportunity to interact with content and the infinity scrolling function contribute to an increased use of Instagram. The result also shows that Instagram's information and content are struc-tured in a simple and clear way through good navig-ation options and personalization algorithm, which also contributes to increased use of Instagram.

The bachelor thesis aims to explore whether students perceive the usage of self-service technology (SST) as positive, neutral or negative, which occurs before, under and after a visit at the library of University of Borås. In this paper, a qualitative user diary was used as a method to gather empirical data. An established UX method, customer journey mapping (CJM), was selected to analyze the empirical findings. The findings were further analyzed with a theoretical framework of the predecessor David Benyon to gain a deeper understanding of user experience in a cross-channel context. The study shows that students are overall positive to the usage of SST, but a deficiency of information affects the positive experience throughout the library.

This study examines young men and their use of the social media platform Instagram. In this study I focus on Instagram since it is more popular than ever, especially among young people. The platform is also the social network that has been least studied. To answer the purpose of the study the empirical material has been collected through a survey study about Instagram use with 21 men aged 18-30. With support from relevant research and literature. The results of the study shows that Instagram is easy to use, which of course is an advantage for people that want to use the product. However, the results also shows that the majority of the young men uses Instagram as a time-killer. The function and features that Instagram has to offer doesn’t seem to have any major significance for their use.

This bachelor thesis is about how targeted marketing affects the user experience on Facebook and Instagram. This study has both been looking at the number of ads in users' feeds but also the structure of each individual ad because the information architecture behind every information campaign, not only affects the user experience but has also shown that it determines how users view the company behind the ad. The success of social media has resulted in most marketing strategies now being shifted to social media platforms and the newest phenomenon is to target customized ads to a specific audience based on detailed data from users such as age, gender and previous searches in various search engines. In this study a group of a total of six participants was selected to analyze their feed on Instagram and Facebook every day for a week and write down discoveries according to a template with questions related to issues such as number of ads, how relevant the ads were to the participants and general thoughts about targeted marketing. The study finished with an interview with each participant where the participants were asked more in-depth questions about the participants notes and targeted marketing in general. Finally, we analyzed both the daily notes and the answers from the interview and were able to draw conclusions about how ads structure and design in combination with relevance affect the user experience and how users' emotions are affected negative by different targeted ads aimed at the wrong target gro

Detaljhandeln har under en längre tid gjort en förflyttning från fysiska butiker till internetbaserad handel, så kallad e-handel. Sedan år 2020 har e-handeln ökat med 60 procent som följd av coronapandemin. Denna utveckling beror på att nya konsumenter har börjat handla via internet och att redan befintliga e-handelskunder har ökat inköpen, vilket medför att många idag är mer vana vid att handla online.  Det finns många olika typer av e-handelssidor. Den största andelen riktas direkt till konsumenter. Många webbplatser inom e-handeln har idag ett stort utbud av produkter, vilket leder till informationstunga menyer. Det ställer större krav på navigationsstrukturen och hittbarheten, då det påverkar användarnas upplevelse av interaktionen med systemet. Eftersom användare har olika strategier för att nå informationsmålen behöver e-handelssidor vara uppbyggda baserat på kunskapen om kategorisering av produkter och etiketter. Det måste också finnas förståelse för användarnas beteendemönster kring navigeringsstrategier, så att systemet hjälper användare att nå informationsmålen och ger en positiv användarupplevelse. Syftet med denna studie var att skapa kunskap och förståelse kring vilka faktorer inom e-handelns globala och lokala navigation, avseende UX och hittbarhet, som påverkar konsumenters användarupplevelse. Tidigare forskning påvisar att det kritiska designproblemet inte är att förse användare med så mycket information som möjligt utan att lättare kunna hitta rätt information. Hur människor navigerar på webben för att uppfylla informationsbehov är ofta genom att på kort tid erhålla så mycket väsentlig information som möjligt. Det förklarar i huvudsak varför de inte planlöst scrollar och klickar på länkar. Undersökningsmetoderna som har tillämpats i denna studie var kvalitativa användartester som observerades, följt av en SUS-utvärdering och kompletterande kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Användarstudien genomfördes vid ett datainsamlingstillfälle och metoderna ansågs lämpade för att ta reda på användarnas subjektiva erfarenheter, upplevelser, attityder och uppfattningar. Det kunde konstateras genom studien att olika faktorer påverkar användarupplevelsen både positivt och negativt. Det är individuellt hur användare navigerar på webbplatsen, tolkar etiketter samt vilka produkter de förväntas hitta under viss kategorisering. Ett generellt beteende kunde även påvisas gällande navigeringsstrategier, tolkning av etiketter och förväntningar på produkters placeringar som ofta grundades i en igenkänningsfaktor baserad på tidigare erfarenheter. / Retail has for a long time gone from physical stores to internet-based trade. In addition, e-commerce has expanded by 60 percent since 2020 as a result of the Corona pandemic. This development is partly due to the fact that new consumers have switched to shopping online, existing e-commerce customers have increased spending and that the habit of shopping online has increased. Today, there are many different types of e-commerce sites. The largest share is aimed directly at consumers. Many Websites in e-commerce today have a wide range of products, which leads to information-heavy menus. This requires greater demands on the navigation structure and findability as it affects the user experience of interacting with the system. Because users have different strategies for achieving their information goals, e-commerce Websites must be built based on the knowledge of categorizing products and labels. There must also be an understanding of users' behavioral patterns in their navigation strategies, so that the system helps to achieve the users information goals and provides a positive user experience. The purpose of this study was to examine the factors in e-commerce's global and local navigation, regarding UX and findability that affect consumers' experience. Previous research shows that the critical design problem is not to gather as much information as possible but rather finding the right information. The way people navigate the web to meet their information needs are often by obtaining as much essential information as possible in a short period of time. This mainly explains why they do not scroll and click on links aimlessly. The survey methods applied in this study were qualitative user tests that were observed, followed by a system usability scale (SUS), and supplementary qualitative semi-structured interviews. The user study was conducted at one data collection occasion and the methods were considered suitable to find out the users' subjective experiences, attitudes and perceptions. It could be ascertained through the study that various factors affect the user experience both positively and negatively. It is individual how the user navigates the website, interprets labels and which products they expect to find under a certain categorization. A general behavior could also be demonstrated regarding navigation strategies, interpretation of labels and expectations of product placement, which were often based on a recognition factor based on previous experience.

Due to unprecedented circumstances brought about by a global health pandemic, User Experience (UX) design professionals have had to adapt their user research practices to keep on working. This has meant that methods such as user interviews and stakeholder engagement workshops are required to run entirely online. Previous literature has often favoured in-person settings for user interviews, claiming it produced the highest quality of the data collected and remote workshop facilitation has not been researched thoroughly. With a thematic analysis of transcripts from 4 in-depth user interviews and a naturalistic observation of a remote workshop facilitation, this study presents findings on the applied remote practices when it comes to both facilitation and preparation of remote user interviews and workshops. The results from the qualitative data analysis find that in contrast to previous literature, UX professionals do not experience lower data quality when opting for remote modes. The applied practices that contribute to that experience are acknowledging one anothers’ physical environment during initial bonding with interview subjects, spending more time for casual conversation before conducting the interview and sending out preparation documents to the interview participant to inform them about where to be located (private or work setting) and to use a desktop if they are expected to interact with online prototypes. I then unpack the applied practices of designing and facilitating remote workshops where I presents a workshop journey process constructed of different phases that UX professionals follow when designing workshop journeys. The practice of designing these workshop journeys and facilitating them online can serve as design documentation as UX professionals design for the desired experience throughout the workshop beforehand and can validate the experiences afterwards. New workshop facilitation practices have also emerged in the form of actively engaging with participants in order to gather signals that would otherwise naturally present themselves in in-person settings allowing facilitators to probe the workshop atmosphere. / På grund av oöverträffade omständigheter orsakade av en global hälsopandemi, har professionella UX designers (User Experience) fått anpassa sina metoder inom användarstudier för att kunna fortsätta arbeta. Detta har inneburit att metoder som användarintervjuer och workshops ämnade för att engagera intressenter har blivit tvingade att genomföras online. Tidigare litteratur har ofta förespråkat fysiska uppsättningar för användarintervjuer och hävdar att detta producerar den högsta kvaliteten på insamlad data, dessutom är tidigare forskning kring workshop-ledning genomförd på distans begränsad. Med en tematisk analys av transkriptioner från fyra djupgående användarintervjuer och en naturalistisk observation av workshop-ledning genomförd på distans, presenterar denna studie resultat kring tillämpade metoder när det gäller både underlättande och förberedelse av användarstudier och workshops genomförda på distans. Resultaten från den kvalitativa dataanalysen visar att till skillnad från tidigare litteratur upplever professionella UX designers inte lägre datakvalitet när de väljer metoder för att arbeta på distans. De tillämpade metoderna som bidrar till den upplevelsen är att erkänna varandras fysiska miljö under inledande introduktion med intervjupersoner, spendera mer tid för avslappnad konversation innan intervjun genomförs och skicka ut förberedelsedokument till intervjudeltagaren för att informera dem om var de bör befinna sig (i privat eller arbetsmiljö) och att använda ett skrivbord om de förväntas interagera med online-prototyper. De tillämpade metoderna används sedan för att designa och underlätta workshops på distans där jag presenterar en workshop-process konstruerad av olika faser som UX designers vanligtvis följer när de utformar workshops. Tillämpningen med att utforma dessa workshops och leda dem online kan fungera som designdokumentation när UX designers designar för den önskade upplevelsen för workshopen i förväg och för att validera upplevelserna efteråt. Genom aktivt samarbete med deltagarna i studien har också nya metoder för att leda workshops visat sig. Dessa kretsar kring information och reaktioner som annars naturligt skulle visa sig i fysiska uppsättningar och gör det möjligt förworkshop-ledare att mer effektivt undersöka stämningen i workshops.