I den övergripande strävan att främja en mångsidig personlig utveckling hos eleverna, framhäver Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, skolans åtagande att forma eleverna till "…aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarstagande individer och medborgare" (Lgr22, 2022, s.7). Denna studie ämnar utforska de variabler som påverkar elevers kreativa förmågor och dess konkreta tillämpning inom skolundervisningen. Studien utgår från lärarnas perspektiv och deras förhållningssätt till att främja elevers kreativitet samt de pedagogiska metoder som de faktiskt tillämpar för detta syfte. Resultaten tydliggör en paradox inom lärarkåren: å ena sidan visar en betydande del av lärarna en bristande medvetenhet om att begreppet kreativitet uttryckligen framhävs i läroplanens inledande delar vilket indikerar att begreppet inte har förklarats tillräckligt ingående. Å andra sidan tillämpar de olika kreativa metoder och strategier för att främja elevernas kreativa förmåga. Detta antyder att det finns en diskrepans mellan lärarnas praktiska tillämpning av kreativa metoder och deras förståelse för begreppet kreativitets betydelse i läroplanen (Lgr22, 2022). Därför understryks behovet av en djupare och bredare förklaring av kreativitetsbegreppet i läroplanen för att öka lärarnas förståelse för dess innebörd och roll i undervisningen. Detta kan bidra till en mer enhetlig och effektiv användning av kreativa pedagogiska metoder för att främja elevernas kreativa förmågor. Studien betonar således behovet av en kontinuerlig dialog och reflektion kring kreativitetens roll i skolans verksamhet, för att säkerställa att utbildningssystemet effektivt stödjer elevers kreativa utveckling och framtida möjligheter.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Analyserna av de två gruppernas svar visade att lärandemiljön kräver beteendeförändringar som utmanar ledarskapet och ifrågasätter nuvarande strukturer och institutionella tänkande. Resultatet relaterades till senare forskning – i fokus stod de centrala tankarna kring vad som kännetecknar dynamiska lärandemiljöer och adaptivt ledarskap. Slutsatserna indikerade att lärandemiljön och beteendeförändringar påverkar nytänkandet och den kollektiva kunskapsutvecklingen – och aktualiserar ett förändrat sätt att tänka och förstå ledarskap. / Theories on knowledge development, adaptation and innovation have connections to transforma-tional leadership and recent military research on contemporary warfare. The thesis explores the learning environment, and describes the behavioural changes that supports and fosters dynamic thinking and adaptive problem-solving in a military organization. In a survey, two groups of lead-ers conceptions of the Swedish Armed Forces (SwAF) prerequisites where compiled and com-pared. The survey consisted of quantitative and qualitative methods. The results indicated leader-ship challenges within SwAF.