No description available.

Title: Can high EQ create better conditions for leadership? - A Qualitative Study of how Leaders’ Self-Awareness Impact Relationship Management  Level: Student thesis, final assignment for the bachelor’s degree in business management   Authors: Fredrika Englund and Elin Liverot  Supervisors: Monika Wallmon and Svante Brunåker  Date: 2020 - June Aim: The aim with this study is to increase the understanding about how leaders’ EQ in the form of self-awareness impacts on relationship management.  Method: The study has been conducted through a qualitative approach with 10 semi-structured interviews based on the Harvard Professor, Daniel Goleman’s EQ-model. We used a comparative design to be able to apply comparison logic. With this design we compared the subcategories in relationship management to self-awareness that were of relevance for the study.   Conclusions:  We found that there is a correlation between the leader’s self-awareness and his/her ability to handle relationship management. Further we found that the eight subcategories to relationship management (develop others; influence; communication; conflict management; inspirational leadership; change catalyst; build bonds; teamwork and collaboration) influence leader in a larger or lesser extent. Also we could discern that certain leaders who had gotten a weaker self-awareness in a situation, still went on pursuing the task as a leader but with an attitude that it would not generate the same result as in a situation when the leader had a strong self-awareness. Contribution of the thesis:  The contribution of the study is to increase the understanding for how the self-awareness of the leader have an impact on relationship management, and therefore should be something both organizations and leaders should be aware of since it has an impact on the business. Keywords: Emotional Intelligence, EQ, Relationship Management, Self-Awareness, Leadership, Goleman

In the new media society, social media has become an important part of many organizations' daily lives. Organizations, whether public or private, must be where their audience is and many times, these can be found on social media channels like Facebook. Leading researchers in the fields of crisis communication and relationship management believe that social media is a great tool for managing relationships between an organization and its' public, whether it's before, during or after a crisis. The purpose of this study is to examine how the Karlstad municipality use Facebook to manage civic relations before, during and after a crisis. The municipality's approach will be compared to the citizens' experiences of the municipality's communication in different stages of a crisis. The theoretical framework used in this essay is the research on crisis communication and relationship management. How these two frameworks can be integrated with social media like Facebook, is an important part of understanding how the Karlstad municipality make use of Facebook to manage civic relations and communicate before, during and after a crisis. The empirical study consists of a qualitative interview, two qualitative content analysis and an online survey. This triangulation of methods is done to answer how the municipality are supposed to communicate using Facebook in theory, how it looks like in practice and to get an idea of how the citizens are experiencing the Karlstad municipality's communicative efforts. The results show that the municipality has found a way to communicate through Facebook, which contributes to the citizens expectations of civil service fulfillment. The citizens get a better impression of the municipality and also find the municipality more trustworthy. The communication is of mutual benefit. Through the use of Facebook.. the municipality finds it easier to have a dialogue with the citizens, come in contact with new groups of citizens and easier reach its citizens. / I det nya mediesamhället har sociala medier blivit en viktig del i många organisationers vardag. Organisationer, oavsett om det är offentliga eller privata, måste finnas där deras målgrupp finns och många gånger finns dessa på sociala medier som Facebook. Ledande forskare inom områdena kriskommunikation och relationship management menar att sociala medier är ett bra verktyg för att hantera relationer mellan organisation och dess intressenter före, under och efter en kris. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Karlstads kommun använder sig av Facebook för att hantera medborgarrelationer före, under och efter en kris. Detta ska jämföras med hur kommunens tillvägagångssätt förhåller sig till de upplevelser som användarna har av kommunens kommunikation i olika krisskeden. De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är forskningen om kriskommunikation och relationship management. Hur dessa två ramverk kan integreras med sociala medier som Facebook, är en viktig del för att förstå hur Karlstads kommun använder Facebook för att hantera medborgarrelationer och kommunicera före, under och efter en kris. Den empiriska undersökningen består av en kvalitativ samtalsintervju, två kvalitativa innehållsanalyser och en webbenkätundersökning. Denna triangulering av metoder görs för att besvara hur kommunen har resonerat kring kommunikation på Facebook, hur den ser ut i praktiken och för att få en bild av hur medborgarna upplever den. Resultatet visar att kommunen har hittat ett sätt att kommunicera via Facebook, som bidrar till att medborgarnas förväntningar på medborgarservice uppfylls. Medborgarna får ett bättre intryck av kommunen och får ett ökat förtroende för den. Kommunikation är till ömsesidig fördel. Genom att använda Facebook får kommunen det lättare att föra medborgardialog, komma i kontakt med nya grupper av medborgare och enklare nå medborgarna.

Sammanfattning Titel: Syns man inte, finns man inte? GANT Swedens hantering av image och relationer via Instagram och Pinterest. Examinationsdatum: 2014-01-07 Kurs: Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap, Public relations och information, 15 högskolepoäng (15 ECTS). HT2013, Kandidatkurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 30 högskolepoäng (30 ECTS). Författare: Linda Wängborg Handledare: Jonas Jonsson Examinator: Christian Christensen Nyckelord: sociala medier, public relations, imagehantering, relationshantering, kundrelationer, mode, GANT Sweden, Instagram, Pinterest Syfte: Mitt syfte har varit att analysera hur det ökade användandet av fotobloggar, som Instagram och Pinterest, har påverkat GANT Swedens hantering av image och relationer. Teori: Den teoretiska modell som har använts under skrivandets gång är baserad på tidigare forskning, om det traditionella samt nya medielandskapet, imagehantering och relationshantering, där främst författare som Evert Gummesson (1998), Lars Åke Larsson med flera (2002) samt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2010 och 2005) har varit i fokus. Metod: En kvalitativ metod har använts där en mailintervju med GANT Swedens PR-ansvarig Karolina Skande har genomförts och även intervjuer med två fokusgrupper, vilka tillsammans utgör min primära data. Sekundärdatan utgörs främst av information som har inhämtats från GANT, Instagram och Pinterests hemsidor samt tidningsartiklar och dylikt. Empiri: Praktisk erfarenhet har tillgodogjorts genom den primära och sekundära datan där jag har fått kunskap om GANT Swedens och deras målgruppers syner på hur fotobloggar som Instagram och Pinterest påverkar hanteringen av image och relationer hos GANT. Slutsats: Det nya medielandskapet med fotobloggarna Instagram och Pinterest har bidragit med ändrade förutsättningar för modeindustrin och GANT Sweden. Maktrelationen har ändrat form där de traditionella trendsättarna har fått ge plats åt potentiella kunders ökade inflytande. Idag tenderar kunderna att agera som säljare åt företagen vilket gör att kundrelationer blir allt viktigare inom imagehantering. / Linda Wängborg

Skribenterna till denna kandidatuppsats har undersökt kundrelationshantering (CRM) på Instagram, ur ett företagsperspektiv. Studien syftar till att identifiera hur Instagrams funktioner påverkar etablerade teorier gällande CRM. Idag förväntas många företag att etablera sig på sociala medier som i sin tur gynnas av genomtänkta strategier av arbete med CRM. Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie där tre restaurangverksamheter har undersökts. Detta för att bidra till en grundläggande förståelse över hur de tre verksamheterna tillämpar Instagrams funktioner i sitt arbete med CRM. I resultatet presenteras verksamheternas tillämpning av Instagrams funktioner i relation till CRM. Vidare analyserades och kategoriserades Instagrams funktioner efter de kommunikativa teorierna. Därefter ställdes tillämpningen av funktionerna mot de fyra aspekterna av CRM som studien berör. Avslutningsvis formulerades slutsatser kring hur Instagrams funktionalitet påverkar CRM och hur de tre restaurangerna kan förvalta kundrelationer på plattformen. / The authors of this bachelor thesis have examined customer relationship management (CRM) on Instagram, from a business perspective. The study aims to identify how Instagram’s functions affect established theories regarding CRM. Today many businesses are expected to establish themselves on social media, which benefits from thoughtful management of CRM. The study was carried out through a qualitative case study focusing on three restaurants. This is to get a basic understanding of how the three restaurants applies Instagram’s functions in its work with CRM. The results present the activities’ application of Instagram’s functions in relation to CRM. Furthermore, Instagram’s functions were analyzed and categorized according to the communicative theories. Then the application of the functions was set against the four aspects of CRM that the study concerns. Finally, conclusions were formulated on how Instagram’s functionality affects CRM and how the three restaurants can manage customer relations on the platform.

Syfte: Genom ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor världen över har företag krav på sig att vara transparenta och visa hur de jobbar med hållbarhetsfrågor. Samarbete och kommunikation med leverantörer är en viktig faktor för att företag ska kunna få insikt i, och kunna påverka de processer som används av dess leverantörer. Fokus ligger på skogsindustrin för att den är en av få industrier i Sverige som redovisar en positiv påverkan på klimatet. Studien syftar därför till att skapa förståelse för relationshanteringens roll i upprättandet av en hållbar leverantörskedja inom skogsindustrin. Forskningsfrågan lyder: Hur styr företag inom skogsindustrin sina leverantörer med hjälp av relationshantering för att skapa en hållbar leverantörskedja? Metod: Studien har grundats på en kvalitativ metod med utgångspunkt i tolkning och analys av organisatoriska dokument som kompletterats med semistrukturerade intervjuer av tre personer som har insikt i inköpsprocessen på tre utvalda företag inom skogsindustrin.   Resultat och Slutsats: Studien visar att relationshantering har en stor roll i skapandet av en hållbar leverantörskedja inom den svenska skogsindustrin. Slutsatsen som kan dras från resultatet är att företag inom den svenska skogsindustrin arbetar på liknande sätt för att främja relationer till leverantörer och att detta bidrar till en ökad hållbarhet, även om företagen kan skilja sig åt i användning av metoder och prioritering av hållbarhetskriterier.  Examensarbetets bidrag: Arbetet bidrar med ytterligare argument för att företag genom en bra hantering av relationer till leverantörer kan påverka hållbarheten och göra mer hållbara val som gynnar såväl det egna företaget som omvärlden. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att se på den faktiska påverkan som relationshantering har på hållbarheten. Det tycks också intressant att gå djupare in på leverantörskedjan och studera relationshanteringens effekter på fler parter i leverantörskedjan, såsom underleverantörer.

The purpose of this study is to see how five different local radio stations, P4, within the public service organization Sveriges Radio communicate with their listeners through Facebook and how they differ from each other. We have also studied how the radio stations follow Sveriges Radios’ policies for socialmedia usage and how the communication through Facebook can benefit thetraditional radio. Our study contains a combination of quantitative content analysis with qualitative interviews. We studied the five stations’ Facebook pages from for the quantitative content analysis and interviewed those who were responsible for the social media pages, such as web editors and channel managers. Our conclusions are that the P4-stations communicate through Facebook to create a dialogue with the listeners and to reach two-way communication; the stations published mostly written updates that encouraged interactivity. The P4-stations work coherently with their Facebook pages although some differences have been detected. The stations strategies match overall the guidelines for social media usage in the handbook published by Sveriges Radio. Facebook can be used to reach new target groups for the traditionalradio channel, as well as immerse the relationship between the existing loyal listeners and the radio station.

Introduction: Service companies and its offerings on the market are becoming increasingly standardized, which makes it difficult for service providers to distinguish themselves from the amount. In many cases this leads to a price squeeze. Many service companies do not understand the importance of building a relationship with their customer, and how to maintain long-term partnerships to increase customer value. Purpose: The purpose of the study is to investigate what aspects service-producing companies should take into account in order to achieve a high customer value and thus become more attractive in the market. Methods: In order to respond to the purpose of the study, a case study was conducted, where the approach consisted of both qualitative and quantitative data collection to test the existing theoretical reference frames and to generalize the study. The quantitative data collection consisted of a survey sent to the company's customer base, which consisted of different industries and sizes of companies, where the answers were then weighted in a model. The survey was also sent to the case company to find possible differences between their own opinion and the customers. The qualitative consisted of three deep interviews with leading actors in different industries to gain a deeper understanding. Results: The quantitative survey showed that quality is the most valued aspect with a supplier, followed by the price. The remaining questions showed that the customers and the case company shared a relatively even view of previous collaborations. The qualitative survey showed that all three respondents appreciated the same aspects of a service company; competence, customer focus and availability. They also agreed that the reputation of the relationship and service providers is valued very high. The relationship has been shown to be linked to several aspects such as flexibility, risk minimization and the quality of the work process. Customers have a greater tendency to choose service companies that are committed to trying to integrate long-term cooperation, which makes the customers feel priority and choose to place greater responsibility on the service company. Conclusion: Companies should not focus on trying to find added value to their customers, the focus should be on creating and developing a deep and committed relationship with their customers. The advantages of this are illustrated by further development of the model presented in the theoretical reference framework, in which important aspects to be considered are described. / Introduktion: Tjänsteföretag och dess erbjudanden på marknaden håller på att standardiseras alltmer vilket leder till att det blir svårt för tjänsteföretag att särskilja sig från mängden. Detta leder i många fall till en prispressning. Många tjänsteföretag förstår inte vikten av relationsbyggandet och hur de ska upprätthålla långsiktiga samarbeten för att även öka kundvärdet. Syftet: Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter tjänsteproducerande företag ska beakta för att uppnå ett högt kundvärde och därmed bli mer attraktiva på marknaden. Metod: För att kunna svara på studiens syfte utgicks det ifrån en fallstudie, där angreppssättet bestod av både kvalitativ och kvantitativ datainsamling för att testa den befintliga teoretiska referensramen och kunna generalisera arbetet. Kvantitativa datainsamlingen bestod av en enkätundersökning som skickades ut till fallföretagets kundbas som bestod av olika branscher och storlekar på företag, där svaren sedan viktades i en modell. Enkäten skickades även ut till fallföretaget för att hitta eventuella differenser mellan deras egen uppfattning och kundernas. Den kvalitativa bestod av tre djupintervjuer med ledande aktörer inom olika branscher för att få en djupare förståelse. Resultat: Den kvantitativa undersökningen visade att kvalitet är det som värderas mest hos en leverantör, följt av priset. De resterande frågorna visade att kunderna och fallföretaget delade en relativt jämn uppfattning om tidigare samarbeten. Den kvalitativa undersökningen visade att alla tre respondenter värderade samma aspekter hos ett tjänsteföretag; kompetens, kundfokusering och tillgänglighet. De var även eniga om att relationen och tjänsteleverantörers rykte värderas väldigt högt. Relationen har visat sig vara kopplad till flera aspekter såsom flexibilitet, riskminimering och kvaliteten av arbetsprocessen. Kunder har en större tendens att välja tjänsteföretag som lagt vikt vid att försöka integrera ett långsiktigt samarbete, vilket gör att kunderna känner sig prioriterade och väljer att lägga större ansvar på tjänsteföretaget. Slutsats: Företag ska inte lägga sitt fokus på att försöka finna mervärden till sina kunder, utan fokusen ska ligga på att skapa och utveckla en djup och engagerad relation med sin kund. Fördelarna med detta illustreras med hjälp av en vidareutveckling av den modell som tas fram i den teoretiska referensramen, där viktiga aspekter som bör beaktas beskrivs.

Problembakgrund och syfte: Sociala medier breder i allt större omfattning ut sig i samhälletoch skapar därmed nya kommunikativa spelregler vilka den vetenskapliga sfären behöver förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att ur ett samhälls- ochmedieperspektiv studera hur universitet och högskolor arbetar med tredje uppgiften nämligen att föra ut forskning till en publik utanför den vetenskapliga sfären. Syftet med denna studie var således att undersöka hur forskningskommunikatörer och forskare arbetar med och resonerar kring att synliggöra forskning externt genom sociala medier.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 12 respondenter varav fyra är kommunikatörer och åtta är forskare inom Malmö universitet.Resultat: Studiens resultat visar på att forskare och forskningskommunikatörers grundsyn iarbetet med att sprida forskning till det omgivande samhället består av två delar; att kommunicera forskning till berörda grupper samt att forskare och forskning bör synliggöras i samhällsdebatten. I arbetet med att nå de uttalande målen har två framträdande strategier identifierats. Sociala medier används som ett verktyg för att nätverka och bygga relationer med definierade primära målgrupper samt används för att lyfta fram forskning och ge den medialt utrymme i de traditionella nyhetsmedierna och därmed nå ut med forskning brett till det omgivande samhället. Resultatet visar också att forskningskommunikation genom sociala medier omges av olika personliga och organisatoriska incitament. Slutligen visar resultatet på att sociala medier bedöms vara av särskild betydelse när det kommer till att synliggöra formella vetenskapliga publikationer till en bredare publik. Sociala medier används därmed som ett komplement och som en del av övrig forskningskommunikation och forskningskommunikativa aktiviteter. / Background and objective of study: In a contemporary era of a progressive mediadevelopment, an increasing number of people are accessing information through social mediaand therefore its interesting, from both a societal and media perspective, to study how research communication is changing, and in what way the science outreach is adapting to this new media landscape. The purpose of this study was thus to investigate how research communicators and researchers make research visible externally through social media.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with 12respondents, four communicators and eight researchers from Malmö University.Results: The study's findings show that researchers' and research communicators' basic beliefs in the dissemination of research to the surrounding community consist of two parts; tocommunicate research to relevant groups and to make researchers and research visible in thepublic debate. In the process of reaching the statement goals, two prominent strategies have been identified. Social media is used as a tool for networking and building relationships with defined primary target groups and is used to highlight research and provide media space in the traditional news media and thus reach out to the surrounding community with scientific research.The result also shows that research communication through social media is surrounded by different personal and organizational incentives. Finally, the result shows that social media is considered of particular importance to make formal scientific publications visible to a broader audience. Social media are thus used as a complement and as part of other research communication activities.