Relationer i leverantörskedjor, långsiktiga företagsrelationer och samarbete mellan företag är områden som ges alltmer fokus från såväl företagsvärlden som vetenskapen. Forskningen visar att relationerna mellan företagen har blivit djupare och att man samarbetar i större utsträckning med såväl leverantörer som kunder. Det är inte längre enskilda företag som står i fokus, utan hela kedjor av leverantörer samarbetar för att skapa en produkt till slutkunden. Studier om leverantörskedjor och företagsrelationer har dock i stor utsträckning varit kvantitativa och personperspektiv saknas. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur individer som arbetar med företagsrelationer upplever dessa relationer och att relatera till teorier om relationer i leverantörskedjor och företagsrelationer kopplat till främst det logistiska fältet. I denna studie har tre kvalitativa intervjuer genomförts och empirin från dessa har sedan jämförts med teorier om formalisering, interpersonella relationer, relationer i leverantörskedjor och relationsskapande. Intervjupersonerna och forskarna har stora likheter i tankarna kring till exempel hur relationer och samarbete definieras, vikten av tillit och ärlighet, samt individens roll i företagsrelationen. Frågetecken väcks dock om hur teorin kontra empirin beskriver inledningen av samarbetet, samt till viss del vad långsiktiga relationer innebär.

Under hösten 2020 var det många svenska företag som visade både intresse och oro inför en, för många företag, kritisk händelse – Amazons etablering i Sverige. Samtidigt som Amazons pågående svenska etablering, intervjuades flera av de största intressenterna inom svensk e-handel om hur deras respektive företag har förändrats, och planerar att förändra dess nätverksstruktur. Undersökningsmaterialet har tagits fram i syfte att undersöka hur en radikal nätverksförändring kan utspela sig vid denna tidpunkt efter att en kritisk händelse har inträffat. Utifrån den empiriska undersökningen framgår det att samtliga e-handelsföretag, oavsett bransch, har upplevt radikala förändringar inom respektive nätverk. Baserat på hur respondenterna i e-handelsföretagen har beskrivit utvecklingen av deras interaktioner med tidigare samarbetspartners samt deras planerade samarbeten med Amazon så kunde e-handelsföretagens strategier fördelas in i tre separata kategorier; samarbetande, konkurrerande och statiska. Det kan därmed inte uttydas någon enhetlig strategi vid denna tidpunkt annat än att radikala nätverksförändringar har skett.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Sveriges mest framgångsrika tillväxtföretag, så kallade Gaseller, skapar varaktiga företagsrelationer under en hög tillväxtfas. Dessa företag kan trots sin framgång utsättas för stora påfrestningar då tillväxten tenderar att ta stora resurser i anspråk. Gasellföretagens framgång tyder dock på att de har lyckats allokera tillräckliga resurser som är nödvändiga för att lägga grunden till en långsiktigt lönsam verksamhet, där företagsrelationerna är en väsentlig faktor. Forskningsfrågan som studien ämnar besvara är således: Hur skapar Gasellföretag varaktiga företagsrelationer i en hög tillväxtfas? Studien har, utifrån ett teoretiskt ramverk som beskriver relationsutvecklingsprocessen, kunnat identifiera en attitydmässig variabel, som påverkas av engagemang, intention och tillit, samt en beteendemässig variabel, som beskriver det ekonomiska utbytet. Därtill är de personliga kontakterna avgörande, då dessa verkar som en stabiliserande faktor när den höga tillväxten skapar en ansträngd företagsstruktur. Slutsatsen blev därmed att dessa variabler är avgörande för att främja varaktiga företagsrelationer i en fas av hög tillväxt.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och analysera hur WOM påverkar relationer mellan företag inom B2B. Metod: Denna studie har med tio semistrukturerade intervjuer utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Insamlat material från respondenterna har tolkats genom en tematisk analys. Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att företag agerar mer efter fakta än rykten eftersom de anses var grundlösa. Relationen mellan företag påverkas av oförutsägbara händelser och word of mouth används för informationsspridning och för att få uppmärksamhet. För att skapa kundvärde försöker företagen förhålla sig till överenskommelsen. Bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse om WOM´ s påverkan inom B2B-relationen. Studien bidrar även med nya insikter om hur företag agerar efter rykten och dess påverkan.  Förslag till vidare forskning: Förslag om vidare forskning skulle kunna vara att genomföra en studie om WOM påverkan på B2B relationen inom en och samma bransch. Om studien fokuserar på en industri underlättar det att kunna dra jämförande slutsatser av WOM i B2B. Samtidigt kan det ge en djupare förståelse för teorin från studien och ge en djupare analys. / Aim: The aim of our study is to investigate and analyse how WOM affects relationships between companies in B2B. Method: Based on ten semi-structured interviews, this study has applied a qualitative research method. Material collected from the respondents has been interpreted through a thematic analysis. Results & Conclusion: The study shows that companies act more on facts than rumours because they are considered baseless. The relationship between companies is affected by unpredictable events and word of mouth is used for information dissemination and to get attention. To create customer value, companies try to adhere to the agreement. Contribution: This study contributes to an increased understanding of WOM's impact on the B2B relationship. The study also provides new insights into how companies act on rumours and their impact.  Suggestions for further research: Suggestions for further research could be to conduct a study on the impact of WOM on the B2B relationship within one industry. If the study focuses on one industry, it will be easier to draw comparative conclusions from WOM in B2B. It can provide a deeper understanding of the theory from the study and provide a deeper analysis.

I takt med den digitala revolutionen har vidden av skivbolagens aktiviteter reducerats. Idag kan individer göra mycket på egen hand som skivbolagen traditionellt sett gjort för sina artister. Rollen som de spelar anses inte vara lika väsentlig i en artists karriär till följd av digitaliseringen.       Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur skivbolagens roll ser ut i en digitaliserad och tjänst-dominerad musikbransch. För att kunna besvara syftet har tre semistrukturerade intervjuer utförts, varav en består av två respondenter. Intervjuerna genomfördes med skivbolagen Universal Music, Amuse och ett independent bolag i Stockholm.      Studiens empiri visar att aktiviteterna som skivbolag utför är anpassat utefter digitala medier, samt att alla respondenter menar att även om artister i dagsläget kan göra allting själva, är det lättare att lyckas med hjälp av ett skivbolag.      Slutsatserna som nåtts är att skivbolagens roll ser ut på det viset att de är artisternas partner, som innebär att de är med dem, och inte för dem. Rollen skivbolagen har i en digitaliserad och tjänst-dominerad musikbransch innebär att de erbjuder artisterna kunskap, kontakter och kapital. Skivbolagens roll har försvagats inom de traditionella aktiviteterna marknadsföring och distribution, och anses istället finnas som stöd och komplement inom dessa aktiviteter. Skivbolagens roll har istället blivit viktigare när det gäller att upptäcka, bygga samt driva artisternas karriärer. / With the digital revolution, the scope of record labels’ activities have been reduced. Today, individuals can do a lot on their own, that record labels have traditionally done for their artists. The role they played is not considered as important in the career of an artist today, due to digitization.      The aim of this essay is to examine and create insight on how record labels’ role looks like in a digitalized and serice-dominated music industry. To do this, three interviews have been carried out, whereof one interview included two respondents. The interviews were held with the record labels Universal Music, Amuse and an independent label in Stockholm.      The results show that the activities that record labels perform are adjusted according to digital media. The results also show that all of the respondents claim that even though artists today can do everything on their own, it is easier to succeed with the help of a record label.      The conclusion is that the record labels’ role is that they are partners with their artists, which means that they are with them, and not for them. The role record labels have in a digitalized and service-dominated music industry is that they offer knowledge, connections and capital to their artists. The record labels’ role has been weakened within the traditional activities marketing and distribution. Instead, they are regarded as existing as a support and complement within these activities. The record labels’ role has therefore become more important in finding, building and operating artists’ careers.