<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som inom fast fashion har påverkat företagen på den internationella modemarknaden. Världen har förändrats och konsumenter ställer högre krav på modeföretag. Tiden blir en allt mer drivande faktor i och med att leverantörskedjor utvecklar kortare ledtider. Produktionsstrategin inom fast fashion företaget är i leverantörskedjan av stort fokus. Vi vill med denna uppsats skapa uppmärksamhet till det omtalade fenomenet som har tillkommit, fast fashion. Därför har leveranskedjan samt andra utvecklade strategier idag utvecklats eftersom det har en stor betydelse för att överleva som ett fast fashion företag i modeindustrin.</p><p>Vi har under uppsatsens gång utgått ifrån de teorier som vi funnit vara relevanta inom ämnet för att kunna koppla den till empiri. Studien är därför utförd efter en kvalitativ undersökningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Till stor del är uppsatsen baserad på sekundärdata, vi har här utgått ifrån fallstudie av Zara och H & M. En anonym kvalitativ intervju med en anställd inom ett världskänt fast fashion företag är genomförd. Vi har sedan analyserat och framfört empirin emot den valda teorin för att finna samband och skillnader av de valda fast fashion företagen.</p><p>Slutsatsen är att fast fashion begreppet står för effektivitet, flexibilitet och vetskapen om de rätta trenderna. Tiden, kommunikation och korta ledtider är viktiga faktorer som spelar en huvudroll inom fast fashion. Det visar sig att konsumenternas preferenser idag ändras på ett ögonblick, vilket är skapat av att fast fashion företag visat att det är möjligt att leverera det senaste modet på några få dagar. Slutsatsen visar att den viktigaste strategin inom fast fashion är att kunna reagera snabbt på modemarknadens efterfrågan.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som inom fast fashion har påverkat företagen på den internationella modemarknaden. Världen har förändrats och konsumenter ställer högre krav på modeföretag. Tiden blir en allt mer drivande faktor i och med att leverantörskedjor utvecklar kortare ledtider. Produktionsstrategin inom fast fashion företaget är i leverantörskedjan av stort fokus. Vi vill med denna uppsats skapa uppmärksamhet till det omtalade fenomenet som har tillkommit, fast fashion. Därför har leveranskedjan samt andra utvecklade strategier idag utvecklats eftersom det har en stor betydelse för att överleva som ett fast fashion företag i modeindustrin. Vi har under uppsatsens gång utgått ifrån de teorier som vi funnit vara relevanta inom ämnet för att kunna koppla den till empiri. Studien är därför utförd efter en kvalitativ undersökningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Till stor del är uppsatsen baserad på sekundärdata, vi har här utgått ifrån fallstudie av Zara och H &amp; M. En anonym kvalitativ intervju med en anställd inom ett världskänt fast fashion företag är genomförd. Vi har sedan analyserat och framfört empirin emot den valda teorin för att finna samband och skillnader av de valda fast fashion företagen. Slutsatsen är att fast fashion begreppet står för effektivitet, flexibilitet och vetskapen om de rätta trenderna. Tiden, kommunikation och korta ledtider är viktiga faktorer som spelar en huvudroll inom fast fashion. Det visar sig att konsumenternas preferenser idag ändras på ett ögonblick, vilket är skapat av att fast fashion företag visat att det är möjligt att leverera det senaste modet på några få dagar. Slutsatsen visar att den viktigaste strategin inom fast fashion är att kunna reagera snabbt på modemarknadens efterfrågan.

The global business environment is rapidly changing, and with the emergence of a new landscape comes new challenges. Traditional supply chains have been reshaped in an attempt to better adjust to the ever-increasing globalization process. This has increased the complexity of logistics as supply chains now are global, multi-tiered and encompass a variety of activities and stakeholders. As a result, many organizations are struggling to fully monitor their supply chains due to the lack of visibility within the supply chain. This concerns not only commercial corporations but also humanitarian organizations in their quest to improve the situation for people in need. The purpose of this study was to explore the concept of Supply Chain Visibility and determine which factors that affect the level of visibility in a supply chain, and to investigate how humanitarian organizations can increase the level of Supply Chain Visibility during the last mile of delivery. The research was conducted by means of an extensive literature review and a case study in Zimbabwe. The case study included a mapping of the national supply chain and an assessment of the current level of visibility. Subsequently, the underlying issues that affect the current level of visibility were identified and analysed. The findings from the study show that the underlying activity and the antecedent of Supply Chain Visibility is information sharing between trading partners in the supply chain. The activity of information sharing is in turn determined by the level of connectivity and willingness. Connectivity measures the maturity of the technological means that an organisation possesses for the use of information sharing and willingness is a measurement of an organization’s attitude toward the act of information sharing. The attribute of the shared information, in terms of quality and quantity, is what finally determines the level of visibilityin a supply chain. For humanitarian organizations to increase the level of visibility during the last mile of delivery, the findings show that organizations must improve the attributes of the shared information. As information collection is often directly tied to the physical distribution of commodities, organizations must improve their transportation operations in order to increase the level of quality of the shared information. In the long run it is imperative that humanitarian organizations detach the information flows from the physical flows so that information is transmitted electronically from health facilities to the central information repository, rather than being collected by vehicle. Implementing a Logistics Management Information System based on the GS1 standards is therefore a necessity as it would allow for automatic information capture and dissemination among supply chain stakeholders. / Den globala marknaden förändras snabbt och i takt med att det affärsmässiga landskapet förändras kommer nya utmaning. Traditionella leverantörskedjor har oformaterats i ett försök att bättre anpassa sig till den ständigt ökande globaliseringen. Detta har lett till att komplexiteten inom logistikområdet ökat och leverantörskedjor är idag globala, flerskiktade och innefattar en mängd aktiviteter och aktörer. Som ett resultat av detta har många organisationer idag svårt att fullt ut övervaka sina leveranskedjor på grund av bristande insyn. Detta rör inte endast kommersiella företag utan även humanitära organisationer i deras strävan att förbättra levnadssituationen för människor i nöd. Syftet med den här studien var att utforska begreppet ”Supply Chain Visibility” och slå fast vilka faktorer som påverkar graden av insyn i leverantörskedjan, samt att undersöka hur humanitära organisationer kan öka graden av insyn i sina leveranskedjor under ”the last mileof delivery”. Studien genomfördes med hjälp en grundlig litteraturstudie och en fallstudie i Zimbabwe. Fallstudien inkluderade en kartläggning av den nationella leveranskedjan och en bedömning av den nuvarande nivån av insyn i denna. De underliggande problemen som påverkar den nuvarande nivån av insyn i leveranskedjan identifierades och analyserades slutligen. Resultaten från studien visar att den underliggande aktiviteten som föregår ”Supply Chain Visibility” är informationsdelning mellan aktörer inom leveranskedjan. Graden av informationsdelning beror i sin tur på konnektiviteten i leveranskedjan och på viljan hos enskilda aktörer att dela information med andra parter. Konnektivitet är ett mått på hur lämpade och sammankopplade de tekniska medel, som en organisation använder sig av, är för att dela information. Det som slutligen avgör vilken insyn, i leveranskedjan, som en aktör kan realisera är egenskaperna hos den delade informationen i termer av kvalitet och kvantitet. Studien visar att humanitära organisationer måste förbättra egenskaperna hos den informationsom delas, för att öka graden av insyn i leveranskedjan. Eftersom insamlandet av information ofta sker i samband med den fysiska distributionen av produkter måste humanitära organisationer fokusera på att förbättra och effektivisera dessa transportprocesser för att öka kvaliteten på informationen. På sikt är det därför helt centralt att informationsflödena skiljs från de fysiska flödena så att information kan överföras elektroniskt från kliniker till den centrala datalagringsenheten, istället för att samlas in med hjälp av distribueringsfordonen. Att implementera ett ”Logistics Management Information System” baserat på GS1 standarden är därför nödvändigt då det skulle tillåta automatisk informationsinsamling och informationsspridning mellan intressenter inom leverantörskedjan.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study is to investigate which elements constitute inter-organizational dependence and how inter-organizational dependence influences the relationship between GGP Sweden AB and Stoeryd AB.</p><p><strong>Background: </strong>The notion of arm's length relationships relying on market competition has been replaced with a new ideal consisting of closer, mutually beneficial relationships with extensive collaboration, cooperative actions, and long-term orientation. The benefits of more collaborative supply chains have also been questioned. Collaborative relationships can bring numerous positive outcomes but also conveys reliance on resources or competences of others. Intensified, collaborative relationship is connected to higher dependence, generating vulnerability when depending on others for survival. Several perspectives in social science lay grounds for the research on inter-organizational dependencies. Dependence is regarded to be an important concept for understanding buyer-supplier relationships.</p><p><strong>Method: </strong>This case study investigates the relationship and inter-organizational dependence of GGP Sweden AB and their supplier, Stoeryd AB. Various perspectives within business research have laid grounds for a framework by which to investigate dependence. Empirical material of the two case companies has been collected with aim to provide further insights and reflections about inter-firm dependence and the elements affecting it.</p><p><strong>Conclusion:</strong> A revised framework is presented in the shape of a model including the elements of dependence. The study recognizes the significance of regarding several elements for assessing dependence and that these must be seen in relation to other elements. Further, the behavioral factors of the relationship and intangible characteristics of the offering have been determined to significantly affect dependence. Finally, even if inter-organizational dependence is created within a relationship, elements must be seen in relation to alternative relationships. The connection between higher level of dependence and increased collaboration as apparent also in the case relationship. Trust, commitment and mutual interest are factors apparent in the relationship that may help to control the vulnerability striving from dependence.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att undersöka vilka element som utgör beroende mellan företag samt hur beroende influerar relationen mellan GGP Sweden AB och Stoeryd AB.</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Det finns en utveckling som tyder på att affärsrelationer inte längre bygger på rena transaktioner där företag låter marknadskrafterna styra. Istället visar trenden på att långvariga, djupare relationer som är gynnsamma för båda parterna till högre utsträckning prioriteras. Dessa affärsrelationer karaktäriseras av omfattande samarbete med en strävan mot gemensamma mål. Forskare har även ifrågasatt fördelarna med denna typ av relation i leverantörskedjan. Relationer med hög grad av samarbete bidrar till en rad positiva följder, men bidrar även till ökat beroende av kompetens och resurser från utomstående parter. Detta i sin tur leder till en större sårbarhet då verksamhetens överlevnad beror på en annan aktör. Flertalet perspektiv inom den samhällsvetenskapliga litteraturen ligger till grund för studier om beroendeförhållanden. Beroende ses som ett viktigt koncept för att förstå förhållanden i leverantörskedjan.</p><p><strong>Metod: </strong>Denna fallstudie syftar till att undersöka förhållandet och beroendet mellan företagen GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Flertalet perspektiv inom företagsekonomisk forskning har tagits i beaktning och grundat det teoretiska ramverk studien baseras på. Det empiriska material som samlats in syftar till att ge större insikt om beroendeförhållande mellan aktörer i leverantörskedjan och faktorer som påverkar detta förhållande.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ett reviderat ramverk presenteras i from av en modell, innehållande de element som påverkar beroende mellan företag. Studien påvisar att dessa element måste ses i förhållande till varandra för att ge en helhetsbild av beroendet. Det upptäcktes också att det fanns en länk mellan beroendet och beteendet i relationen. Även om det inter-organisatoriska beroendet skapas inom förhållandet, så visar studien att elementen ska ses i relation till alternativa förhållanden. Det påvisades också att en högre grad av beroende kan kopplas ett mer omfattande samarbete. Förtroende, engagemang och gemensamma intressen är faktorer som kan minska sårbarheten och öka kontrollen av beroendet.</p>

Purpose: The purpose of this study is to investigate which elements constitute inter-organizational dependence and how inter-organizational dependence influences the relationship between GGP Sweden AB and Stoeryd AB. Background: The notion of arm's length relationships relying on market competition has been replaced with a new ideal consisting of closer, mutually beneficial relationships with extensive collaboration, cooperative actions, and long-term orientation. The benefits of more collaborative supply chains have also been questioned. Collaborative relationships can bring numerous positive outcomes but also conveys reliance on resources or competences of others. Intensified, collaborative relationship is connected to higher dependence, generating vulnerability when depending on others for survival. Several perspectives in social science lay grounds for the research on inter-organizational dependencies. Dependence is regarded to be an important concept for understanding buyer-supplier relationships. Method: This case study investigates the relationship and inter-organizational dependence of GGP Sweden AB and their supplier, Stoeryd AB. Various perspectives within business research have laid grounds for a framework by which to investigate dependence. Empirical material of the two case companies has been collected with aim to provide further insights and reflections about inter-firm dependence and the elements affecting it. Conclusion: A revised framework is presented in the shape of a model including the elements of dependence. The study recognizes the significance of regarding several elements for assessing dependence and that these must be seen in relation to other elements. Further, the behavioral factors of the relationship and intangible characteristics of the offering have been determined to significantly affect dependence. Finally, even if inter-organizational dependence is created within a relationship, elements must be seen in relation to alternative relationships. The connection between higher level of dependence and increased collaboration as apparent also in the case relationship. Trust, commitment and mutual interest are factors apparent in the relationship that may help to control the vulnerability striving from dependence. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka element som utgör beroende mellan företag samt hur beroende influerar relationen mellan GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Bakgrund: Det finns en utveckling som tyder på att affärsrelationer inte längre bygger på rena transaktioner där företag låter marknadskrafterna styra. Istället visar trenden på att långvariga, djupare relationer som är gynnsamma för båda parterna till högre utsträckning prioriteras. Dessa affärsrelationer karaktäriseras av omfattande samarbete med en strävan mot gemensamma mål. Forskare har även ifrågasatt fördelarna med denna typ av relation i leverantörskedjan. Relationer med hög grad av samarbete bidrar till en rad positiva följder, men bidrar även till ökat beroende av kompetens och resurser från utomstående parter. Detta i sin tur leder till en större sårbarhet då verksamhetens överlevnad beror på en annan aktör. Flertalet perspektiv inom den samhällsvetenskapliga litteraturen ligger till grund för studier om beroendeförhållanden. Beroende ses som ett viktigt koncept för att förstå förhållanden i leverantörskedjan. Metod: Denna fallstudie syftar till att undersöka förhållandet och beroendet mellan företagen GGP Sweden AB och Stoeryd AB. Flertalet perspektiv inom företagsekonomisk forskning har tagits i beaktning och grundat det teoretiska ramverk studien baseras på. Det empiriska material som samlats in syftar till att ge större insikt om beroendeförhållande mellan aktörer i leverantörskedjan och faktorer som påverkar detta förhållande. Slutsats: Ett reviderat ramverk presenteras i from av en modell, innehållande de element som påverkar beroende mellan företag. Studien påvisar att dessa element måste ses i förhållande till varandra för att ge en helhetsbild av beroendet. Det upptäcktes också att det fanns en länk mellan beroendet och beteendet i relationen. Även om det inter-organisatoriska beroendet skapas inom förhållandet, så visar studien att elementen ska ses i relation till alternativa förhållanden. Det påvisades också att en högre grad av beroende kan kopplas ett mer omfattande samarbete. Förtroende, engagemang och gemensamma intressen är faktorer som kan minska sårbarheten och öka kontrollen av beroendet.

The interconnectedness of global supply chains, combined with disruptive events like the Covid-19 pandemic, has emphasized the significance of enhancing supply chain resilience (SCRes). Thus, this study aims to investigate how businesses employ SCRes recovery strategies to address extreme supply chain disruptions (SCD). To contribute empirical evidence on reactive SCRes strategies, qualitative methodology was employed, with a specific emphasis on the construction department at Northvolt. The construction industry serves as an apt context for assessing and offers valuable insights. Unstructured and semi-structured interviews were conducted with supply chain executives within the company to collect the data. The findings reveal specific challenges faced by the construction department at Northvolt in the face of global supply chain disruptions, shedding light on their responsive strategies. This study not only emphasizes the necessity of cultivating all SCRes capabilities but also contributes valuable empirical evidence to the field. The implications of these findings extend beyond Northvolt, providing actionable insights for businesses in the construction industry and offering recommendations for enhancing overall supply chain resilience. / Den ökande globala kopplingen mellan leverantörskedjor, tillsammans med störande händelser som Covid-19-pandemin, har understrukit betydelsen av att förbättra leverantörskedjors motståndskraft (SCRes). Denna studie syftar därför till att undersöka hur företag använder sig av SCRes-återhämtningsstrategier för att hantera extrema störningar i leverantörskedjan (SCD). För att bidra med empiriska bevis om reaktiva SCRes-strategier användes kvalitativ metodik, med särskild tonvikt på byggavdelningen på Northvolt. Byggbranschen fungerar som en lämplig kontext för bedömning och erbjuder värdefulla insikter. Ostrukturerade och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med företagets leverantörskedjechefer för att samla in data. Resultaten avslöjar specifika utmaningar som byggavdelningen på Northvolt står inför i ljuset av globala störningar i leverantörskedjan och belyser deras responsstrategier. Denna studie betonar inte bara nödvändigheten av att odla alla SCRes-förmågor utan bidrar också med värdefulla empiriska bevis till området. Resultatens implikationer sträcker sig bortom Northvolt och ger handlingsbara insikter för företag inom byggbranschen, samt erbjuder rekommendationer för att förbättra övergripande motståndskraft i leverantörskedjan.