Felaktig läkemedelshantering är vanligt förekommande och orsakar lidande hos patienter samt stora kostnader för samhället. Trots att problemet är känt ses ingen minskning av prevalensen samtidigt som läkemedelsanvändningen ökar. Sjuksköterskan är till stor del inblandad i läkemedelshanteringen på sjukhusen och ansvarar för att den är patientsäker. Syftet med studien var att belysa de risker och förbättringsområden som finns i sjuksköterskans läkemedelshantering samt hur felaktig läkemedelshantering kan förebyggas. Litteraturstudiens ansats var induktiv och 18 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod användes. Resultatet som framkom var att arbetsmiljön med stress och många avbrott i läkemedelshanteringen ökade risken för felaktig läkemedelhantering. Kommunikationen mellan sjuksköterskan, patienten och andra vårdgivare kan förbättras och har betydelse för patientsäkerheten, antalet sjuksköterskor och nivån på deras utbildning är också av stor betydelse. Framtida forskning kan inrikta sig på att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö som att göra studier där sjuksköterskan som sköter medicinutdelningen har på sig en speciell klädsel för att inte bli störd, samt delegation av telefonsamtal och andra arbetsuppgifter. Det skulle även vara bra med mer utbildning i farmakologi både i grundutbildningen för sjuksköterskor samt som endagsutbildningar på arbetsplatserna.

Sjuksköterskor har en nyckelroll i samband med läkemedelshantering. Det är en betydelsefull arbetsuppgift där det finns risk för misstag. Syftet var att beskriva faktorer som sjuksköterskan kan använda för att skapa en säker läkemedelshantering. Metoden var en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar, kvantitativa och kvalitativa, sammanställdes. Resultatet visade att fungerande kommunikation och samarbete i organisationen är faktorer som är av vikt för att åstadkomma en säker läkemedelshantering. Införandet av västar och skyltar minskar distraktioner och avbrott. Checklistor, dubbelkontroll av läkemedel samt kontroll av de fem rätten: rätt medicin, rätt dos, rätt administreringsväg, rätt tid och rätt patient bidrar till en säker läkemedelshantering. Medicintekniska system gör att fel kan upptäckas innan de begåtts. Medicineringsfel har en betydande del till de vårdskador som sker och det behövs mer forskning inom ämnet. Forskningen bör inrikta sig på att hitta metoder som leder till en säker läkemedelshantering samt utvärdering av de som redan finns. Det behövs riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen för hur läkemedelshanteringen ska fortlöpa så att inga delar utelämnas och misstag undviks. Både teoretisk och praktisk utbildning om säker läkemedelshantering behöver införas i grundutbildningen för att optimera säkerheten. / Nurses have a key role in handling medication. This is a significant task in which there is a risk of mistakes. The aim was to describe factors that nurses can use to create a safe medication process. The method was a literature review in which 16 research articles, quantitative and qualitative, were compiled. The results showed that effective communication and collaboration within the organization are factors that are important to achieve a safe medication process. The introduction of vests and signs reduces distractions and interruptions. Checklists, double checking of medicines and the use of the five rights: right medication, right dose, right route, right time and right patient contributes to a safer medication process. Medical systems can detect errors before they occur. Medication errors are a significant part of the damage done in healthcare and more research is needed on the subject. Research should focus on finding methods that lead to safe handling of medication and evaluation of the existing ones. Guidelines and procedures for how the medication process should proceed are needed in the workplace, so that no parts are omitted and mistakes are avoided. To optimize the safety there is a need for further education on the safe handling of medications introduced in undergraduate education, both theoretical and practical.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att uppmärksamma vårdbehov. Dessa kan bland annat orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Som stöd för att kunna upptäcka och hantera felaktig läkemedelsanvändning finns bland annat EviDos. Det är ett verktyg innehållandes en doskalkylator samt information från SIL där bland annat FASS och interaktionsdatabasen SFINX även ingår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av EviDos som läkemedelsstöd i deras arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Intervjuer gjordes och analyserades med innehållsanalys utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) översiktsartikel. Resultat: Ett tema visades om att EviDos är ett verktyg för att främja en säker läkemedelshantering. Temat kom fram ur kategorierna: förutsättningar för säker användning, sjuksköterskans ansvar för de utsatta samt trygg läkemedelshantering med stöd av EviDos. För att kunna identifiera vårdbehov behövde sjuksköterskorna inhämta ett korrekt läkemedelsunderlag från patienterna och då var relationen dem emellan betydelsefull. De tyckte att EviDos underlättade deras arbete då det gav samlad läkemedelsinformation på ett tydligt sätt. Teamsamverkan behövde fungera för att de läkemedelsrelaterade problem sjuksköterskan uppmärksammade skulle kunna bedömmas och åtgärdas av läkaren. Slutsats: EviDos är ett verktyg som underlättar sjusköterskors arbete för att kunna identifiera risker och uppmärksamma vårdbehov relaterade till läkemedelsorsakade problem. Överlag var de överens om att verktyget hade en positiv inverkan på patientsäkerheten. Detta genom att de fick fram tillförlitlig information på ett snabbt sätt som gjorde att de kände en trygghet i arbetet med läkemedelshanteringen.

Bakgrund: Vårdskador är ett internationellt problem inom vården och en stor del av dessa är läkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i värsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlängda vårdtider och emotionell påverkan för sjuksköterskan som har begått misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begås vid hantering av läkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar i form av primärkällor söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Fjorton artiklar hittades med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Dessa granskades med hjälp av granskningsmall och analyserades genom att de lästes upprepade gånger därefter sammanställdes i en översiktstabell. Likheter och skillnader jämfördes. Sex huvudområden identifierades med hjälp av färgkodning. Resultat: Huvudområdena som framkom var pressade arbetssituationer, brister i arbetsmiljön, otydlig information, brister i samarbete och laganda, brist på uppmärksamhet och brist på kunskap och erfarenhet. Diskussion: Bemanningen bör motsvara arbetstyngden på avdelningen, arbetsmiljön kan förbättras för att undvika distraktioner, tekniska system för läkemedelshantering kan bidra till att höja säkerheten. Slutsats: Förbättrad kunskap om bakomliggande orsaker till bristande läkemedelshantering kan bidra till högre patientsäkerhet på sjukhus. Mera forskning i ämnet kring orsaker och preventionsarbete behövs.

Bakgrund: Läkemedelshantering är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgift. Felaktig läkemedelshantering leder till onödigt lidande och ohälsa för patienten. Enligt tidigare forskning är felaktig läkemedelshantering vanligt förekommande i vården och är ett stort hot mot patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka felaktig läkemedelshantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som grundar sig i analys av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna är granskade och innehållsanalysen gjordes utifrån Forsberg & Wengström (2015). Resultat: Sjuksköterskor har en betydande roll när det gäller att förhindra felaktig läkemedelshantering. De upplever såväl organisatoriska som individuella orsaker till felaktig läkemedelshantering. När fel begås kan sjuksköterskor uppleva ett personligt ansvar för felet. Det finns en kultur inom vården som sjuksköterskor upplever hindrar dem från att be om hjälp, erkänna misstag och stödja varandra i arbetet. Slutsatser: Studien visar att ett öppet klimat är avgörande för att minimera felaktig läkemedelshantering. En förändring måste ske för att sjuksköterskor ska få möjlighet att arbeta hälsofrämjande och öka patientsäkerheten inom svensk hälso- och sjukvård.

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade bristfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnande av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.

Syfte: att kartlägga hemtjänstpersonalens kunskaper om diabetes och diabetesrelaterade läkemedel, agerandet i vissa specifikt beskrivna sjukdomssituationer samt kunskaper om för verksamheten gällande delegeringsrutiner.Metod: Studien genomfördes med en strukturerad enkät som innehöll frågor om diabetes, diabetesrelaterade läkemedel, hemtjänstpersonalens handlande vid vissa specifikt beskrivna sjukdomsfall samt frågor om för verksamheten gällande delegeringsrutiner. Totalt delades 120 enkäter ut till hemtjänstpersonal i tre olika kommuner. En svarsfrekvens på 70% erhölls. Resultat: De största bristerna i hemtjänstpersonalens kunskaper handlade om läkemedel och insulinpreparat. Personalen hade inte heller helt klart för sig skillnader mellan typ 1 och typ 2 diabetes. De flesta visste hur ett normalt blodsockervärde bör ligga men många visste inte i vilka situationer som ett blodsockervärde var angeläget att kontrollera. De flesta kunde identifiera tecken på lågt blodsocker och visste delvis hur de skulle agera i den aktuella situationen. Det var svårare för personalen att känna igen högt blodsocker där endast en tredjedel kände igen symtomen. Positivt var ändå att fler än de som kände igen symtomen (51 %) handlade korrekt i situationen och kontaktade sjukvård. Delegeringsförfarandet visade sig vara olika. De flesta svarade att de fick teoretisk genomgång inför varje beviljad delegering. Ungefär 46 % ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att ge insulin till vårdtagare.

<p>Ett identifierat riskområde inom hälso- och sjukvården är hantering av läkemedel och för att höja patientensäkerheten bör läkemedelshanteringen säkerställas. Vi har i en kvalitativ studie genom att använda flera olika metoder, så kallad triangulering, undersökt och beskrivit processen delning av läkemedel inom slutenvården. Vårt syfte var att identifiera risker och förbättringsmöjligheter och genom en fallstudie på två vårdavdelningar har vi kunnat identifiera skillnader i arbetssätt mellan vårdavdelningarna men också mellan sjuksköterskorna. För informationshantering i processen använder sig båda vårdavdelningarna av läkemedelsmodulen i vårdinformationssystemet Cosmic. Delningsprocessen på de studerade vårdavdelningarna fungerar bra men vi har kunnat identifiera förbättringsmöjligheter i den tekniska utrustningen, det vårdadministrativa systemet samt i organisationen och dess kvalitetsarbete. För att uppnå en hög patientsäkerhet är det av stor vikt att informationsflödet fungerar optimalt i delsystemen och i relationen mellan dem vilket kan uppnås genom en övergripande kvalitetssäkring där ett systemsynsätt appliceras. Med ett effektivt ledningssystem kan organisationer arbeta med ständiga förbättringar och prioritera de ur patientsäkerhetssynpunkt viktigaste åtgärderna.</p>

Denna uppsats är en studie i hur man hanterar läkemedel på en klinik på ett sjukhus i Sverige. Målet är att se vilka åtgärder som skulle kunna appliceras för att få en säkrare vård genom att försöka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med anställda på kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del förbättringsförslag och idéer till vidare forskning lades fram. Resultaten är till exempel hur man skulle kunna minska antalet felmedicineringar genom att ta bort ett antal säkerhetsåtgärder. Detta anses kunna göras genom att flytta runt läkemedel i läkemedelsförråden utan att förvarna personalen (förutsatt att personalen vet att det kan hända utan förvarning innan det nya systemet används). Att göra på det viset skulle i teorin innebära att sjuksköterskorna skulle behöva vara mer uppmärksamma i mycket högre grad än förut eftersom läkemedel inte längre står där det brukar stå. Ytterligare resultat är till exempel hur läkemedelsföretagen skulle kunna illustrera ett läkemedels styrka genom färgkoder på kartonger och pillerkartor eftersom det inte finns någon nationell standard för det idag, vilket ha lett till att alla företag har sitt eget sätt att illustrera detta på, om de har något alls. Även mer specifika resultat som eventuellt endast kan appliceras på ett mindre antal kliniker och avdelningar har lagts fram.

En av tio patienter drabbas årligen av en vårdskada varav majoriteten hade kunnat undvikas. Orsaken till vårdskadors uppkomst kan betraktas ur både ett individ- och systemperspektiv. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att tillämpa ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete. Ett riskmoment inom patientsäkerhetsområdet är sjuksköterskans läkemedelshantering eftersom uppgiften består av många delmoment i vilka det kan bli fel. Patientsäkerheten främjas genom implementering av åtgärder som minskar inverkan från den mänskliga faktorn och systemrelaterade faktorer.