Dysfagi är ett vanligt förekommande och mindre uppmärksammat tillstånd som påverkar patientens hälsa och livskvalité. Dysfagi innebär en försämrad ät- och sväljförmåga som kan leda till undernäring, ökad sjuklighet och uttorkning, som i sin tur kan leda till ökad dödlighet. Patienter med sväljsvårigheter har oftast svårt med intag av orala läkemedel som tabletter/kapslar, vilket gör att läkemedel kan behöva manipuleras (krossas/delas) för att underlätta nedsväljningen. Därför är syftet med detta projekt att studera sjuksköterskornas och klinikapotekarnas beskrivning av hur sväljbedömningen, läkemedelshanteringen och uppföljningen går till för patienter med dysfagi. Projektet gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med hjälp av en innehållsanalys. Totalt intervjuades sex sjuksköterskor och två klinikapotekare som arbetar inom Region Västmanland år 202. Resultatet presenterades under sex huvudkategorier; “Bedömning av sväljsvårigheter i praktiken”, “Tillvägagångssätt vid läkemedelshantering”, “Källor vid manipulering av läkemedel”, “Teamarbetets betydelse i vården”, “Läkemedelsgenomgångar för patienter med dysfagi” och “Förbättringsförslag”. Resultatet visade att sjuksköterskorna inte utför några djupgående bedömningar av sväljförmågan. Det visade även att majoriteten av sjuksköterskorna hanterade läkemedelsmanipulation på likartat sätt och använde gemensamma informationskällor. En regelbunden uppföljning av patienternas sväljförmåga fanns inte. Klinikapotekarna bidrog till en minskad läkemedelsmanipulering genom att utföra läkemedelsgenomgångar. Slutsatsen som kan dras är att det finns ett behov av fler insatser av vården som skulle kunna optimera läkemedelsbehandlingen till patienter med dysfagi. Detta kan ske genom ett ökat samarbete mellan olika professioner i vården och tydligare rutiner, informationskällor och utbildningar.

Bakgrund: Den äldre patientens läkemedelsbehandling är komplex i relation till åldersrelaterade kroppsliga förändringar. Att hantera läkemedel för denna patientgrupp är en mångfacetterad arbetsuppgift. Distriktssköterskan behöver använda sin specialiserade kunskap om det normala åldrandet och medicinska tillstånd för att bedöma den äldre patienten, men även kunna bedöma andras kompetens gällande läkemedel vid delegering. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre. Metod: Studien var en induktiv systematisk litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskors läkemedelshantering vid omvårdnad av äldre är ett ansvarstyngt arbete som kompliceras av att de ofta inte arbetar patientnära. Det saknades tilltro till att omvårdnadspersonalen kunde göra adekvata bedömningar i relation till äldre och läkemedel, vilket medförde att arbetet kring delegering kunde kännas olustigt. Arbetet kring delegering var även tidskrävande liksom arbetet med att sammanställa aktuell läkemedelsbehandling då en äldre patient skrevs ut från sjukhus. Diskussion: Organisatoriska brister som medförde tidsbrist och att riktlinjer frångicks medförde att det var svårt för distriktssköterskorna att arbeta ur ett personcentrerat perspektiv. Slutsats: Fynden i litteraturstudien har synliggjort distriktssköterskans arbete och ansvar kring äldre och läkemedel. Ytterligare forskning krävs för att utröna om ett personcentrerat arbetssätt kan minska läkemedelsrelaterade fel och därmed minska lidandet för den äldre patienten och samtidigt sänka samhällskostnader. / Background: The elderly patient's drug treatment is complex in relation to age-related bodily changes. Managing drugs for this patient group is a multifaceted task. The district nurse needs to use her specialized knowledge of normal aging and medical conditions to assess the elderly patient, but also to be able to assess others' competence regarding medicines when delegating. Aim: The aim was to describe the district nurse's experience of medication management in the care of the elderly. Method: The study was an inductive systematic literature review. Results: The results showed that district nurses' medication management in the care of the elderly is a responsibility-laden job that is complicated by the fact that they often do not work close to patients. There was a lack of confidence that the nursing staff could make adequate assessments in relation to the elderly and medicines, which meant that the work on delegation could feel uncomfortable. The work on delegation was also time-consuming, as was the work of compiling current drug treatment when an elderly patient was discharged from hospital. Discussion: Organizational shortcomings that led to a lack of time and deviations from guidelines meant that it was difficult for the district nurses to work from a person-centered perspective. Conclusion: The findings in the literature review have highlighted the district nurse's work and responsibilities regarding the elderly and medicines. Further research is needed to find out whether a person-centered approach can reduce drug-related errors and thereby reduce the suffering of the elderly patient and at the same time reduce societal costs. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p>

Bakgrund: Läkemedelsavvikelser och bristande medicinering är största orsaken till undvikbara patientskador runt om i världen. Läkemedelshantering är sjuksköterskans ansvarsområde och tillhör en av de dagliga uppgifterna vid varje arbetspass. Det finns lagar och riktlinjer gällande läkemedelshantering som handlar om hur sjukvårdspersonal ska hantera, förvara och administrera läkemedel. Trots det uppkommer läkemedelsavvikelser. I tidigare studier om läkemedelshantering framkommer det att avvikelserna till viss del beror på bristande kunskap och utbildning. Att orsaka läkemedelsavvikelser kan ge känslor av skuld och skam hos sjuksköterskor. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter kring säker läkemedelshantering kan kunskapen föras vidare och bidra till förbättringsarbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av säker läkemedelshantering. Metod: Litteraturstudien bygger på kvalitativa studier som kommit fram från databassökningar i Cinahl och PubMed. Elva artiklar valdes ut till studiens resultat med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna relevans- och kvalitetsgranskades vilket resulterade i sex artiklar med hög kvalité och fem artiklar med medelhög kvalitet. Artiklarna analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades tre teman: Organisatoriska faktorer som påverkar säker läkemedelshantering; Teamets påverkan på säker läkemedelshantering och Sjuksköterskans kompetens avseende säker läkemedelshantering. I respektive tema identifierades kategorier. Konklusion: För att säkerställa läkemedelshanteringen är det viktigt med en bra arbetsmiljö, tydliga riktlinjer, tillgång till olika resurser som protokoll, rapportering av läkemedelsavvikelser, teamarbete med en välfungerande kommunikation samt adekvat kunskap och utbildning hos sjuksköterskor. Nyckelord: Avvikelser, erfarenheter, kvalitativ, sjuksköterska, säker läkemedelshantering. / Background: Drug errors and lacking medication administration are the biggest cause of avoidable patient harm around the world. Medication administration is the nurse's area of responsibility and is one of the daily tasks for each work shift. There are laws and guidelines regarding medication administration that enlightens how healthcare professionals should manage, store and administer medicines. Despite this, drug errors occur. In previous studies of medication administration, it appears that the errors are partly due to lack of knowledge and education. Causing drug errors could create feelings of guilt and shame among the nurses. By studying nurses' experiences of safe medication administration, the knowledge can be passed on and contribute to improvement work. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of safe drug administration. Method: The literature review was based on qualitative studies found from database searches in Cinahl and PubMed. Eleven articles were selected for the result that met the inclusion and exlusion critiera. The articles were reviewed with one template for relevance and one for quality, which resulted in six articles of high quality and five articles of medium quality. The articles were analyzed with content analysis. Result: In the result, three themes were identified: Organizational factors that affect safe medication administration; The team's impact on safe medication administration and Nurse's competence regarding safe medication administration. In each theme, categories were identified. Conclusion: To ensure safe medication administration, it is important to have a good working environment, clear guidelines, access to various resources as protocol, reporting drug errors, teamwork with well-functioning communication as well as adequate knowledge and education of nurses. Keywords: Errors, experiences, nurse, qualitative, safe medication administration.

Bakgrund: Inom den kommunala hemsjukvården utförs många hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation av omvårdnadspersonal utan formell kompetens. Personalen har olika bakgrund avseende utbildning, erfarenhet och språkkunskaper. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att utföra delegerade arbetsuppgifter från distriktssköterska. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2017 med delegerad omvårdnadspersonal ur tre olika arbetsgrupper i en kommun i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: ”Risker”, ”Förbättringsområden” och ”Framgångsfaktorer” utifrån tio subkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen önskar tydliga instruktioner och kontinuerlig kontakt med den sjuksköterska som gett delegering. En god kommunikation och nära samarbete främjer patientsäkerheten. Mer utbildning efterfrågades om olika läkemedel, biverkningar, diabetes och hjärt- och lungräddning. / Background: In the field of municipal home nursing, many health care services are carried out by delegation of nursing personnel without formal competence. The personnel have different backgrounds regarding education, experience and language skills. Aim: To deskribe unlicensed assistive/nursing/ personnel´s experience of performing delegated health care tasks. Method: Eleven semistructured interviews were undertaken in 2017 with unlicensed assistive/nursing personnel working in a municipality in the northern of Sweden. The applied method was qualitative contents analysis. Results: The study resulted in three cathegories “Risks”, “Improvement areas” and “Factors for success” from ten sub cathegories. Conclusions: The home care personnel wish for clear instructions and continuos contact with the delegating nurse. Safe communication promotes patient security. More education was requested about different medicines, side effects, diabetes and heart and lung resuscitation. / <p>Godkännandedatum: 2018-11-08</p>

Bakgrund: Patienter inom intensivvården sviktar oftast i flera organsystem. Miljön inom intensivvården är stressfull, högteknologisk och intensivvårdssjuksköterskan måste alltid finnas tillgänglig. Inom intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde ligger läkemedelshantering. Tidigare forskning har visat att frekvensen av feladministrerade läkemedel är högre inom intensivvården än övrig sjukvård, dock saknas det tidigare forskning om läkemedelshantering på vårdsal inom intensivvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal. Metod: En fokusgruppsintervju genomfördes på en intensivvårdsavdelning i Mellansverige och en kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman, användes för att analysera materialet. Resultat: Distraktion, trängsel, bristande hygien och ett behov av att visa hänsyn till patienten gjorde att arbetsmiljön inte var optimal. Trots detta var intensivvårdssjuksköterskorna positiva till läkemedelshantering på vårdsal. Att hantera läkemedel bedside gav intensivvårds-sjuksköterskorna en överblick som de upplevde ökade patientsäkerheten. Deltagarna upplevde dock att det tog tid att vänja sig med detta. Slutsats: Resultatet visar att läkemedelshantering på vårdsal inte är helt enkelt, speciellt inte för den oerfarna intensivvårdssjuksköterskan. Med tiden vande sig intensivvårdssjuksköterskorna med arbetsmiljön. Det upplevdes då som en fördel, patientsäkerhetsmässigt, att bereda läkemedel på vårdsal. Detta då de ständigt kunde vara nära patienten, dock upplevde intensivvårdssjuksköterskorna att det fanns flera faktorer i arbetsmiljön som inte var optimala. Klinisk betydelse: Denna studie belyser fördelar och risker med läkemedelshantering på vårdsal. Studien kan vidare ligga till grund för förbättringsarbete inom patientsäkerhet och läkemedelshantering på berörd avdelning och vidare forskning i ämnet. Detta är något som saknas i dagsläget. / Background: Patients in critical care often falters in multiple organ systems. The environment in critical care is stressful, high-tech and the critical care nurse must always be available. Within the critical care nurses responsibility lays medication management. Previous research has shown that the frequency of incorrectly administrated drugs is higher in critical care than other health care settings, however, there is no previous research on medication management at the bedside in intensive care. Aim: The aim of this study is to highlight critical nurses’ experiences of the benefits and risks of medication management bedside. Method: A focus group interview was conducted in an intensive care unit in Mid Sweden and a qualitative content analysis, inspired by Granheim and Lundman, was used to analyze the material. Results: Distraction, overcrowding, lack of hygiene and the need to show respect to the patient contributed to that the work environment was not optimal. Despite this, critical care nurses were in favor of medication management bedside. Preparing drugs at the bedside gave the critical care nurses an overview that they experienced increased patient safety. Although the participants felt that it took a while to get used to this. Conclusion: The results show that bedside medication management is not entirely easy, especially not for the novice critical care nurse. Over time, the critical care nurses got used to the work environment. Preparing drugs at the bedside was perceived as a benefit in terms of patient safety, this because they always could be close to the patient. However, the critical care nurses felt that there were several factors in the work environment that was not optimal. Clinical relevance: This study highlights the benefits and risks of medication management at the bedside. The study can form the basis for improvements in patient safety and medication management on the affected ward and also further research on the subject. This is something that is missing at this date.

Bakgrund: Sjuksköterskorna är till stor del ansvarig för läkemedelshantering i vården, således är även patientsäkerheten en viktig faktor som sjuksköterskorna behöver förhålla sig till i relation till läkemedelshantering för att upprätthålla säkerheten. Syftet var att identifiera faktorer som riskerade patientsäkerheten i sjuksköterskornas läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie. Studien genomfördes i form av en kritisk granskning av relevant litteratur och vetenskaplig forskning. Resultatet beskrev faktorer som orsakade, riskerade eller bidrog till osäker läkemedelshantering. Enligt 11 vetenskapliga artiklar utformades följande teman: Sjuksköterskornas handhavande, Arbetsmiljöns inverkan och Bidragande organisatoriska faktorer. Det framkom att sjuksköterskornas ogynnsamma arbetsmiljö, ett inadekvat antal patienter per sjuksköterska relaterat till sjuksköterskornas kompetens och erfarenhet samt långa arbetspass och åtskilliga pass i månaden var faktorer som bidrog till osäker läkemedelshantering. Sjuksköterskorna borde besitta förmågan att hantera stressiga situationer och kunna tyda oklara ordinationer. Det framkom att avbrott under iordningsställande av läkemedel var ett hinder för säkerheten i läkemedelshantering. Konklusion: Faktorerna som kunde identifieras i litteraturstudien påträffades i olika skikt av hälso- och sjukvårdsorganisationen. De identifierade faktorerna visar på förbättringsområden på individ och organisationsnivå för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. / Background: The nurse is largely responsible of drug management, thus one important factor that the nurse should consider within the drug management should be the patient safety aspect. The aim was to identify factors risking the patient safety in the nurse’s drug management. The method used was a literature study. The study was conducted by a critical review of relevant literature and scientific research. The results describe factors that cause, risk or contribute to unsafe drug management. From 11 scientific articles the following theme was designed: Nurse’s handling, Impact of the work environment and Contributing organizational factors. The nurse’s unfavorable work environment, an inadequate number of patients per nurse, as well as long work sessions and several shifts per month are factors that cause unsafe drug management. Nurses should possess the ability to handle stressful situations and be able to interpret unclear prescriptions. Interruptions during the preparation of medicines is an obstacle to the safety during drug handling. Conclusion: Factors that was identified in the literature study were found in different layers by the healthcare organization. The identified factors show improvement areas in individual and organizational levels in order to maintain patient safety.